onsdag 26 maj 2010

Kampen om medelklassen stärker högern

Det finns all anledning att känna oro inför den politiska debattens utveckling. Allt fler tenderar att fokusera på storstadens medelklass som den allra viktigaste väljargruppen. Jag antar att föreställningen är att detta är en i storstäderna relativt stor grupp med stora resurser. Det är också den grupp som tenderar att vara rörlig mellan blocken. Därför blir den extra attraktiv i den ibland problematiska politiska logiken som handlar mer om att vinna tillfälliga opinioner snarare än att bygga ett annat samhälle.

Socialdemokraterna har tydliga och uppenbara problem att skapa en politik som de känner sig trygga med. Det verkar som att det råder någon form av inbördeskrig i Stockholm där olika företrädare i omgångar dels anklagar ledningen för att gå till vänster och dels går ut och stödjer stora delar av den borgerliga politiken. Den senaste tidens debatt om fastighetsskatten är väl ett bra exempel på detta.

Frågan är dock vad fokuseringen på storstadens medelklass för med sig för politiken som helhet. Det resulterar givetvis i en orientering höger ut i den politiska debatten vilket är problematiskt. Dock tror jag att de värsta konsekvenserna är att alla som inte tillhör denna utvalda grupp känner sig allt mer främmande för politikens innehåll.

Den som är arbetslös i Finspång känner knappast någon oro för att fastighetsskatten för någon med ett taxeringsvärde på 4 miljoner får betala några tusen mer per år i skatt (finns det ens något hus i Finspång med sådana värden?) eller om man vill bevara avdraget för hushållsnära tjänster. Det finns ju nästan inte någon möjlighet till identifikation med politikens innehåll alls för denna grupp om debatten fortsätter.

Resultatet kan ju då bli att det man i den politiska världen tror sig kunna vinna i storstadens medelklass går förlorad ute i landet. Antingen får man folk att lägga sig på sofflocket för att de enbart känner främlingskap inför politikens agenda eller så kommer det någon annan politisk kraft och fångar upp denna frustration. De krafter som lyckas med detta är ofta de rasistiska och främlingsfientliga krafterna. Sverigedemokraternas bästa vänner är storstadspolitikerna som vurmar för medelklassen. Det stärker bilden av att det är ett vi mot dom. Vi som känner oss utanför och oönskade mot de som är etablerade och har det bra i storstäderna. Då är det inte integrations eller flyktingpolitiken som för in folk till extremhögern utan just det faktum att det inte finns någon annan som sätter ord på den verklighet som allt för många lever under.

Socialdemokraterna kommer inte att släppa kampen om medelklassen. Miljöpartiet har antagligen inte mycket att hämta utanför medelklassen. Kan vänsterpartiet fylla luckan och möta utmaningen att skapa ett politiskt alternativ som når ut med budskapet om solidaritet och rättvisa för alla? Idag ser det inte ut som att vi lyckas. Detta måste förändras. Annars kommer kampen om medelklassen döda möjligheterna att bygga ett rättvisare Sverige.

SVD, Aftonbladet, DN, Peter Andersson, Röda berget, Moberg, Ulrika Falk, DN2, Svensson, Intressant?, Rödgrön

Inga kommentarer: