fredag 30 juli 2010

Mcdonalds tackar M

Mcdonalds använder sina brickunderlägg som maten serveras på som propaganda för Moderaterna. Det är det moderata landstingsrådet Filippa Reinfeldt som har fått skriva ett personligt brev om arbetet för mat för allergiker. Det politiska innehållet är ju tunt i brevet men det är ju å andra sidan det mesta som kommer från Filippa Reinfeldt. Inte för att hon saknar kunskap utan snarare som en strategi. Hon tar ju inte politiska konflikter utan försöker mest framstå som snäll och god. Det andra får ju andra sköta.
Det som dock är intressant är fenomenet. Ett stort internationellt företag upplåter reklamutrymme åt ett borgerligt parti några månader innan valet. Ett parti som under mandatperioden skänkt en massa slantar till MCdonalds genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga (en reform som inte skapat några nya jobb men däremot kostat en väldigt massa pengar och gett företag som Mcdonalds klirr i kassan).
Är detta ett sätt för MCdonalds att säga tack för senast och hoppas på fler gåvor från moderaterna i framtiden?

SVT, Intressant?

KD jagar homofobernas röster


Idag är det partiledardebatt på Stockholm Pride. Alla partiledare ställer upp utom Göran Hägglund från Kristdemokraterna. Det är för hårt schema för Hägglund som ska hålla ett sommartal på Öland i morgon. Det hinner han inte med hävdar KD. Detta är ju inte alls en trovärdig förklaring. Hade Hägglund velat hade han kunnat.
Dock är det ju inte svårt att tänka att det är ytterst medvetet att KD uteblir som en riktig markering. Tidigare har Hägglund blivit utbuad under debatter på Pride. Det är ju inte roligt och KD vet att de har ytterst lite att hämta på festivalen. Att utebli och dessutom få uppmärksamhet för det (vilket de givetvis vet att de får) ger dem ett utrymme att förvisso ursäkta sig att de inte har tid men i grunden handlar det ju om att de flirtar med homofobiska krafter. Det handlar kanske i huvudsak om personer som svajar mellan Sverigedemokraterna och KD som de vill åt.

Bögar och flator röstar inte på KD men de är väl i KDs värld inte en del av verklighetens folk. I KDs värld är väl verklighetens folk reaktionära homofober. Detta manifesteras bland annat av Annelie Enochsson, riksdagsledamot för KD, som på sin blogg bland annat skriver:

”Jag tycker INTE det är ok att sprida löspenisar och fylla stan med ekivoka budskap...och att alla Stockholms flaggstänger flaggar med RFSL flagga. Jag tycker INTE heller det är ok att skattepengar går till att sponsra Pride och på detta sätt hylla dekadansen som följer i Prides spår.
Får man skriva så som jag gör nu i Sverige idag...eller är detta oxå hets mot folkgrupp, den homosexuella ? Förresten är homosexuella en folkgrupp??...tillhör jag isåfall då den hetersexuella folkgruppen som det är ok att hata eftersom vi inte omnämns i lagen om hets mot folkgrupp?
Ja, på Pride är det iallfall uppenbart...att min "folkgrupp" den får man hata...och allra mest vi som vill sätta familjen främst och vill att äktenskapet är mellan EN man och EN kvinna!”


Det talar ju för sig självt att ett parti med sådana Som Enochsson känner liten anledning att debattera på Pride.
Samtidigt som detta har ju Sverigedemokraterna försökt flirta med HBT-röreslen genom att ställa den mot "muslimerna" som i SDs värld står för all ondska i världen. Detta blir ju inte så trovärdigt när deras partisekreterare tidigare hetsat rejält mot hbt-personer.
Jag är glad att jag tillhör ett parti som kommer vara på plats under debatten idag och där kunna stå upp för en politik som stärker hbt-personers rättigheter i Sverige och världen.

DN, Alliansfritt Sverige, Peter Andersson, Aftonbladet, Intressant?,

fredag 23 juli 2010

Fattigdomen ökar med borgare vid makten!

Om några veckor kommer landets lärare be sina elever att berätta om sommarlovet. Det riskerar att bli många torftiga berättelser. Anledningen är att över en kvarts miljon av Sveriges barn idag lever i fattigdom. Många av dem har sannolikt tillbringat sommarlovet hemma, ja inte ens åkt till ortens badhus – bussen dit kostar och inträdet med.
Rädda Barnen har i en rapport återgivit fattiga föräldrars berättelser. En mamma berättade att: ”Barnen håller god min, döljer och skäms inför kompisar – när de hör vad andra får. Min ena son har flera gånger skrivit uppsatser om påhittade semestrar när uppgiften har varit att beskriva vad han gjort på lovet.”
De senaste åren har fattigdomen i Sverige ökat. Det är inte någon slump och inte resultatet av någon global finanskris. Det är resultatet av en medvetet förd politik som den borgerliga regeringen inledde efter valet 2006. Det har varit en politik som gynnat de rikaste och de fattigaste har fått betala priset.
De som betalat mest är ensamstående föräldrar, främst mammor. Mer än var fjärde ensamstående förälder är fattig i dagens Sverige. Det finns i den borgerliga politiken inte någonting som gör att de som kastats ut i fattigdom de senaste åren kommer att få det bättre.
Vänsterpartiet har i det rödgrön samarbetet arbetat för att stärka de som har det sämst i samhället. Det har resulterat i att om vi får en ny regering så kommer vi få en förbättrad sjukförsäkring där ingen som är sjuk kastas ut utan försörjning, där a-kassan förbättras, där bostadsbidraget för ensamstående förbättras, rätt till heltid och där underhållsstödet höjs.
Valet i höst handlar om så många viktiga saker. I grunden handlar det om vilket samhälle som vi vill ha. Vill vi hålla ihop samhället där vi bygger en gemensam framtid tillsammans. Där ingen lämnas utanför och där vi ser alla människors potential. Eller vill vi ha ett samhälle där klyftorna ökar där de rika blir allt rikare och de fattiga halkar efter ännu mer. Frågan som alla bör ställa sig när man går till valurnan är: vill vi ha fler eller färre fattiga barn i Sverige. För mig är valet enkelt!

AB, AB2, Alliansfritt Sverige, Peter Andersson, Högberg,

RUT för de rika

Det är fascinerande att de borgerliga partierna verkar vilja göra frågan om RUT-avdraget till en valfråga. De verkar verkligen tro på att den stora folkmajoriteten tycker att det är bra att de rikaste får göra avdrag för barnvakt, städning och annat som de flesta av oss fixar själva. De försöker dock att skarva med verklighetsbeskrivningen och försöker så klart få det till att det är vem som helst som utnyttjar avdraget. Men så är det ju inte och det visar Aftonbladet tydligt idag.

Jag ser gärna att RUT blir en het valfråga. Det är en fråga som så tydligt visar på vem som regeringens politik gynnar och inte. Man satsar gärna resurser på de rikas privata städning men inte på en bättre hälso- och sjukvård eller äldreomsorg.

Annars har också Flamman en väldigt bra artikel skriven av Jonas Thunberg som behandlar RUT-avdraget och DNs kampanjjournalistisk.

fredag 16 juli 2010

Semester!

Jag befinner mig på semester och saknar nästan konstant uppkoppling och tillgång till en fungerande tv. Nödvändig vila men det innebär också total avsaknad av uppdateringar av min blogg. Annars finns det ju hur mycket som helst att kommentera och skriva om just nu. Jag får dock återvända till detta om två veckor när jag är tillbaka i verkligheten.

Glad sommar!

torsdag 8 juli 2010

Sveriges sexigaste parti

Tidningen S (någon form av skvallertidning) har rankat Sveriges 8 sexigaste politiker. Två av dessa är vänsterpartister. Fyra är moderater, en är sosse och en är miljöpartist. Det är en god utdelning för vänsterpartiet i en sådan mätning. Det är dock ett märkligt fenomen som säger en hel del om vilken tid vi lever i. Utseende och stil har allt mer hamnat i fokus för journalistiken och det blir ju extra tydligt när till och med skvallerpressen uppmärksammar politiken utifrån just detta perspektiv.

Dock känns det ju bra att veta att de två vänsterpartister som är uppsatta på listan, Josefin Brink och Hans Linde, inte bara är snygga utan också väldigt duktiga och kompetenta. Det är nog det som är det mest intressanta faktiskt...

Otillräckliga satsningar

De borgerliga har nu presenterat sina vallöften under Almedalsveckan. Jag är inte imponerad. Det är förvisso så att de inser att det behövs mer resurser till kommuner och landsting kommande år. Men det är de facto inte ett resurstillskott som kommer att höja kvaliteten eller möta de nödvändiga behoven. De lägger en stor del som ett tillfälligt konjunkturstöd vilken medför att förhindra nedskärningar. Samma konjunkturstöd har ju de rödgröna redan presenterat för flera månader sedan. Så i den delen är det ju enbart att möta upp det löftet.

Övriga satsningar är under hela kommande mandatperiod och utslaget per år så blir det enbart en bråkdel av vad den rödgröna oppositionen satsat på att stärka och utveckla välfärden. Så det är inte ett vallöfte som ger de tillräckliga resurser som vi behöver för att stärka och utveckla framtidens välfärd.

DN, SVD, Röda berget, expressen, Högberg, Intressant?, Aftonbladet

onsdag 7 juli 2010

Tragisk avgång

På flera sätt är det tragiskt att Littorin avgår som arbetsmarknadsminister. Inte minst för honom själv som uppenbarligen upplever att det inte är möjligt att kombinera det politiska arbetet med att ha små barn och ligga i en, vad jag förstår, upprivande vårdnadstvist.

Jag tror också att det är tragiskt då det pekar på det omöjliga i politikens varande. Det är ytterst svårt att kombinera familjeliv med små barn med ett politiskt arbete som innebär att man har tungt ansvar eller framträdande position. Jag har ju inte känt på det alls på samma sätt eller på samma nivå som Littorin men vet ändå hur svårt det är att kombinera dessa två delar av livet.

Den politiska betydelsen blir nog ringa. Den borgerliga politiken kommer även i fortsättningen vara misslyckad inom arbetsmarknadsområdet. Littorins misslyckande här kommer inte kunna rättas till av någon annan innan valet så där spelar det inte så stor roll. Politiken är ju inte så tätt kopplad till personen.

AB, SVD, DN, Peter Andersson, Svensson, Intressant?, expressen

måndag 5 juli 2010

Ohlys presskonferens



Glömde kameran hemma så det kommer bara några få bilder från händelserna i Almedalen. Här håller Lars Ohly presskonferens under förmiddagen. Han presenterade vad som kommer under kvällens tal. Men det håller jag på till kvällen...

Varumärket vänsterpartiet analyserat

Min dag idag inleddes med ett seminarium arrangerat av TT-gruppen. De presenterade en "varumärkesanalys" av vänsterpartiet. Analysen byggde på en opinionsundersökning gjord av Synovate och en medieanalys av Retriever. Det var kanske inte så mycket nytt som de presenterade. Men det fanns ändock en del intressant.

Vänsterpartiet är enligt undersökningen anmärkningsvärt underrepresenterande i medierapporteringen. Detta trots att det undersökningsperioden höll partikongress. Det är också, enligt undersökningen, tydligt att den uppmärksamhet som vänsterpartiet får i massmedia är inom opinionsmaterialet, det vill säga på ledar och debattsidor. På nyhetsplats, som faktiskt har den största andelen läsare. Detta medför också att det inte är vänsterpartiet som styr över i vilka frågor som man syns utan blir mest en kommentator till andras förslag. Det är ju utifrån ett vänsterpartiperspektiv ett problem.

Dock finns det en stark bild hos befolkningen av vad vänsterpartiet är för parti. Dels finns det ju de som ogillar partiet och där är den ideologiska grunden avgörande. De kommer nog aldrig att gilla vänsterpartiet. Det som dock kan innebära en styrka, också här enligt den presenterade undersökningen, är att vänsterpartiet förknippas med att man "står på de svagas sida", "jämlikhet" och "jämställdhet".
Nicklas Källebring, från Synovate, gjorde klart vilka som sympatiserar med vänsterpartiet. Det var ganska väntade grupper. Här var det också tydligt att "De som tjänar riktigt mycket pengar gillar inte det här partiet" enligt Källebring.

Kajsa Bergvall från Retriever gav en slutsats av deras undersökning:
"Det starkaste intrycket av Vänsterpartiet, både hos väljare och i medier, är dess ideologiska stabilitet. Partiets klarhet när det gäller ideologi, värnandet om de svaga samt strävan efter jämlikhet och jämställdhet är en kommunikativ styrka, både i form av tydlighet och att ovan nämnda värden är uppskattade i breda lager."
Det finns utifrån den analys som presenterades vid seminariet en del att göra för vänsterpartiet. Det fanns problem i opinionen som behöver arbetas med. Bland annat hade vänsterpartiets partiledare låga siffror i förtroende vilken kan vara problematiskt. Dock är jag inte personligen så oroad för det utan det krävs ett mer långsiktigt arbete för att lyckas bättre där.

söndag 4 juli 2010

På plats i Almedalen

Idag anlände jag med färjan till Gotland. Jag ska för första gången delta i Almedalsveckan. Inte hela veckan men några dagar i alla fall. Jag har redan skrivit lite kort om Reinfelts tal. Jag ska försöka skriva lite rapporter om tal och seminarier som jag besöker.

I morgon är det vänsterpartiets dag. Jag hoppas verkligen att vi kan prestera bättre än Reinfeldt...

Kom igen nu Reinfeldt - du kan bättre

Almedalsveckan är nu igång. Moderaterna inledde och Fredrik Reinfeldt höll tal. Jag är dock inte imponerad. Reinfeldt levererade ett tal undermåligt tal. Han kan bättre än så. Det säger jag inte för att jag tycker att hade fel i sak (det är ju rätt uppenbart) utan också för att det som tal var relativt tamt och ointressant.
Vi satt några på gräset och lyssnade. Inledningen av talet var rätt svamligt och vi hade lite svårt att veta om det var Reinfeldt eller någon imitatör. Jag var faktiskt tvungen att ställa mig upp för att kolla om det verkligen var han. Det var det.
Men det var ett tal som i huvudsak handlade om oppositionens politik. Han levererade ju inte några besked om någonting i sak utom att de inte ska sänka skatten nästa år. Eventuella nya pengar ska läggas på välfärden.

Som politisk motståndare vill man gärna ha en motståndare som bjuder ett motstånd som känns intellektuellt utmanande. Det bjöd inte Reinfeldt på i solskenet i Almedalen. Det var nog snarare tvärt om. Han angrepp den rödgröna oppositionen med direkta felaktigheter och halvsanningar på ett märkligt sätt. Det verkar lite märkligt utifrån att han och moderaterna vill göra valet till frågan om vem som är mest regeringsduglig av honom och Sahlin. Det var verkligen ett inte så statsmannamässigt tal som han levererade.

Så min uppmaning till Reinfeldt är: Du kan bättre. Sänk dig inte till en nivå under din intellektuella kapacitet. Låt oss inte fördumma den politiska debatten.

SVD, Martin Moberg, Krassman, Dn, SVD2, Alltid rött alltid rätt, SVD3, DN2, Expressen, Aftonbladet, AB2, Intressant?

fredag 2 juli 2010

Sverige behöver någon bättre än Bildt

Carl Bildt angriper den rödgröna uppgörelsen om utrikespolitiken i dagens DN. Det är ju inte förvånande. Det är inte heller förvånande att han angriper de inslag av kritik mot USA som finns med uppgörelsen. Han gillar inte det.
Annars är det svårt att utläsa vad Bildt egentligen vill själv. Han vill vara god vän och inte stöta sig med Berlusconis Italien eller Polen. Annars talar han mest om hur respekterad regeringen (han själv) är i dessa sammanhang. Frågan är dock om man vill respekterad som en person som enbart vänder kappan efter vinden och bockar och bugar för stormakterna.
Sverige kan bättre än vad Bildt vill. Sverige kan i utrikespolitiken bli en röst som står upp för rättvisa och fred. Inte ett land som krigar och hejar oreserverat på USA. Sverige behöver någon annan än Bildt.

DN, Mats Engström, Lenefors, Jinge

torsdag 1 juli 2010

Är smutskastningen av Sahlin en slump?

Alliansfritt Sverige skrev häromdagen om att pr-konsulten Karl Rove arbetar för moderaterna. För den som inte känner till Rove så är han nog världsmästare i negativt kampanjarbete och smutskastning. Ungefär samtidigt avslöjas att moderater sprider fejkade brev från Mona Sahlin i en smutskastningskampanj. Är detta en slump?

SVD, Aftonbladet, DN, Peter Andersson, Martin Moberg, Intressant?

Hägglunds selektiva minne

Göran Hägglund vill höja kraven på myndigheterna att handlägga ärenden i tid. Han tar försäkringskassan som ett exempel. Här har många långa väntetider. Men det man frågar sig är om Hägglund glömt bort att han varit med och skurit ned kraftigt i personalen inom försäkringskassan? Att man dessutom stiftat nya lagar som varit svårtolkade och gjort människor ytterst oroliga över sin framtiden verkar också ha gått honom förbi.

För visst är det absolut viktigt att offentliga myndigheter ger en god och bra service. Men det måste ju också finnas någonting att ge en god service till. Men ingen blir ju lyckligare över om man får beskedet om att man är utförsäkrad med ett leende. Personligen tar jag hellre ett surt besked om att jag får fortsatt sjukpenning än ett glatt besked om att jag står utan försörjning. Det gör uppenbarligen inte Hägglund!

SVD, Helene Sigfridsson, Alltid rött alltid rätt, In your face,