Det mobiliseras nu från alla håll och kanter för att motarbeta den rödgröna politiken som presenterades i den gemensamma budgeten för några veckor sedan. Ibland blir det ju lite fånigt. Någon form av professor, Lodin, skriver idag på DN-debatt att den rödgröna skattepolitiken är ett hot mot samhällsekonomin. Anledningen skulle var de höjda skatter som föreslås.
Det kanske är läge att Sverige inför någon form av kvalitetskriterier för att få bli professor. Bilden man får av en människa med det titeln är ju att den skulle vara hyfsat smart. Denna Lodin verkar dock inte tillhöra den skaran. Eller så är han helt enkelt moderat (och det behöver ju i och för sig inte vara någon motsättning).
De relativt små skattehöjningar som de rödgröna föreslår är ju betydligt lägre skatter än vad vi hade 2006. Trots detta hade vi bättre finanser, lägre arbetslöshet och mer resurser till välfärden än nu. Nu bekostar vi skattesänkningar med lånade pengar, arbetslösheten är gigantisk och välfärden har klämts åt allt hårdare. Hur kan den nuvarande politiken vara bättre för samhällsekonomin. Jag har svårt att se det i alla fall.
Klimatets nollpunkt
3 dagar sedan
Inlägg
8 kommentarer:
Nja, inte riktigt…
– visst., professorn uttrycker sig klumpigt, och är mycket kortsiktig i sitt resonemang, men man måste se den grundläggande idén; det är orimligt att tro att man kan ha samma skattetryck och beskattningssystem som vi “alltid” har haft. Problematiken ligger i det som jag kallar för ”det svenska traumat”; detta är vägran att inse att det inte är efterkrigstid längre, och att Sverige inte längre har de ”lättbeskattade” källorna till beskattning som vi hade tidigare. Man kan inte längre utgå från att det alltid kommer att finnas resurser att ta av. Man kan inte heller ta företagande och produktivitet för givet. Slutligen så måste också svensken inse felaktigheten i den analys som vanligen görs när förändringar skall till: det är inte världen som ”går med” Sverige, det är Sverige som ”går med” världen (i och med globaliseringen) mer och mer. Detta går inte att stoppa. Konservativa företagsledare, fackföreningar, partier och folkrörelser kan skrika sig hesa. Det kommer inte att spela någon roll (historien visar även på att merkantilism och liknande irrläror inte heller kan hålla emot så dynamiska krafter som globalisering). Faktum kvarstår: vi MÅSTE modifiera den svenska modellen så att den fungerar bättre med omvärldens krav. – I denna modifiering så ligger även en förändring av beskattning: systemet måste uppmana till produktivitet, inte till passivitet som det är nu. Beskattningssystemet (tillsammans med bidragssystemet) är som det är pågrund av att det helt enkelt är barn av sin tid; det har ”vant sig” med att det ALLTID finns resurser att ta av. Detta resonemang ser man överallt, över hela det politiska spektra; vilket jag tror (nu är jag bara en lekman, men ändå) har att göra med att majoriteten av vårt ledarskap lever kvar i ett Sverige som inte längre finns. Ett Sverige med 4-5 storvarv. Ett Sverige där Volvo har 3 stora fabriker bara för sin PV division. Ett Sverige där Grängesbergskoncernen fortfarande lever i bästa välförmåga. Detta Sverige finns inte längre. Det har ersatts med en mycket mer blandad ekonomi, där småföretagen och hightech branschen måste vara fokus (ty ex. kineser, japaner och indier bygger bilar billigare, kokar stål snabbare och svetsar fartyg bättre. – Dessutom gör dem detta med bibehållen kvalitet). Detta leder till att den ”lättbeskattade” tunga industrin byts ut mot en mer dynamisk arbetsmarknad. Detta kan man som sagt inte göra så mycket åt. Alls. Det man kan göra är att göra det bekvämt för sig i de nya branscherna vi måste banka oss in i.
Missförstå mig inte; jag tycker absolut att vi ska ha allmän sjukvård, vägar, utbildning och sociala skyddsnät. Men detta MÅSTE uppmana till produktivitet. Det FINNS INTE resurser längre till att både ha kaka och äta den. Den perioden var en undantags period (s.k. ”drivhus”) där exporten bara växte. En sådan period kommer förmodligen med allra största sannolikhet aldrig mer igen. Vi KAN INTE bygga beskattnings förväntningar och tillhörande offentliga utgifter på erfarenheter från denna tidsperiod.
– För den verkligheten finns inte längre.
Det är väl bra med hög produktivitet. Det tycker nog alla. Det finns ju inte någon motsättning mellan produktivitet och skattenivå. Sverige är ju ett på nästan alla områden ytterst högproduktivt trots relativt höga skatter.
I sverige idag finns mer resurser än någonsin. Dock är de mer orättvist fördelade än någonsin. De rikare blir rikare och de fattigare blir fler. Här finns det all anledningatt omfördela.
Vi betalar redan världens högsta skatter, räcker inte det tycker du?
jag tycker att vi kan betala mer. Om man ser till vad vi får för de skatter vi betalar så kommer vi ju billigt undan så rent privatekonomiskt är det ju en god affär för de allra flesta.
Haha, du är rolig du. Jag betalar ca 1 miljon i skatt per år så att jag skulle få det jag betalar för det kan du ju glömma. Det var ju dock ärligt av dig att erkänna att om ni vinner valet så kommer ni att höja skatterna betydligt mer än vad ni presenterat i er lilla budget.
Nu sympatiserar ju inte du med Socialdemokraterna men eftersom du tycker samma sak, bara extremare så kan du väl förklara för mig det logiska i följande.
Under Göran Perssons tid vi makten så lyckades han förtidspensionera 100-150 människor om dagen i tolv år vilket i sig är ganska imponerande. Det jag vänder mig mot var att man som förtidspensionär sedan inte kunde komma tillbaka, man var så att säga diskad från arbetsmarknaden. Jag tycker sånt är riktigt inhumant, vad tycker du?
Sen har jag en annan fråga som jag aldrig fått något begåvat svar på: Vi är tydligen världens friskaste folk, samtidigt är vi världens mest sjukskrivna folk. Ser du något konstigt i föregående mening? Mig säger det att vi även är världens klenaste och mest bortskämda folk men alla har ju rätt till sin egen tolking såklart.
Om vänsterpartiet får bestämma så höjer vi gärna skatterna och om du skattar runt en miljon per år så tillhör du nog definitivt en av de som inte tjänar på vår politik rent ekonomiskt. Men å andra sidan är det ju ytterst få som tjänar så mycket pengar. Och jag har en känsla av att det inte går någon nöd på dig.
Vad gäller förtidspensionärer borde de givetvis få återgå till arbete om de vill och kan. Det finns faktiskt med i den uppgörelse som jag varit med och tagit fram tillsammans med S och MP. Den tidigare ordningen var inte rimlig.
Jag delar nte din tolkning. Men vi har ju system som gör att man faktisk kan vara sjuk från sitt arbete och få ersättning för det. Vi har ju också system som tar hand om de som blir utslagna från arbetsmarknaden. Det är också bra. Det handlar nog inte om bortskämdhet eller lathet utan att vi har ett i grunden humant system.
Emil. Vill att du kommenterar på de argument som socialliberal framför.
Jag vet inte riktigt vad jag ska kommentera. Jag tycker att det är bra med aktiva insatser för människor så att så många som möjligt utifrån sina egna förutsättningar kan delta i arbetslivet och bidra till den sociala och ekonomiska förutsättningen. Passivitet är ju aldrig bra och här finns det ju all anledning att se till att detta drabbar så få som möjligt.
Sverige är ett mycket föränderligt land som anpassar sig snabbt efter utvecklingen i världen vad gäller effektivitet och produktion. Det är ju mycket bra.
Jag delar dock inte analysen att vi måste anpassa vårt skattesystem eller välfärd efter hur andra har det. Jag tror att vi kan ha hög produktivitet och tillväxt samtidigt som vi omfördelar resurser och har en väl utbyggd välfärd.
Skicka en kommentar