Vården dödar fler än trafiken!

Det är en vedertagen sanning att den svenska hälso- och sjukvården tar livet av rätt många människor per år. Runt 3000 personer räknar man med som kan ha avlidit av vårdrelaterade faktorer. Runt 100 000 personer skadas i vården varje år. Detta är ofantliga siffror.

En hel del går säkert inte att åtgärda men mycket går att fixa. Det handlar om att arbeta bättre och effektivare med rutiner och kontinuerlig kvalitetsutveckling. Personalen är inte minst en avgörande faktor.

För snart ett år sedan reste jag på en studieresa med Sveriges kommuner och landsting till USA för att studera deras hälso- och sjukvård. Budskapet som man tydligast fick med sig därifrån var att vi inte skulle göra som man gjorde i USA. Alla var rätt överens om att det var en katastrof.

Vi hade dock ett intressant möte med ledningen för ett av de större privata vårdföretagen, Kaiser Permanente, där deras säkerhetschef presenterade deras arbete för att öka kvallitet och säkerhet i vården. Han var inte läkare utan hade rekryterats från militären. I sin tidigare karriär hade han varit säkerhetsansvarig på en atomubåt. Hans bild av hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete var att den var katastrofal. Det fanns en tydlig inställning att man gör misstag då och då och det är inte så mycket man kan göra åt det. Som tidigare militär med ansvar för hyfsat känsliga saker hade han insett det galna i arbetssättet som de hade och lade fast en linje som handlade om att i deras företag ska man förebygga och få bort så många misstag som möjligt. En slags nollvision för vårdrelaterade skador.

Detta möte gjorde att jag mindes ett tillfälls som min fru, som arbetar inom hälso- och sjukvården, återberättade för mig utifrån en alvarlig incident på hennes jobb där den ansvariga läkaren hade i hennes förtvivlan sagt att det bara är att vänja sig med att även om det inte skedde denna gång så kommer hon att ha livet av ett antal patienter under sin yrkeskarriär. Det uppfattades som någonting naturligt och som man får räkna med helt enkelt.

I dagens Aftonbladet handlar ledaren om situationen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. De har på den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet kring dödsfall och misstag i vården. Det är ett sjukhus som uppenbarligen har stora problem. Man ska inte blanda ihop enskilda tragiska händelser som nu verkar leda till åtal med de grundläggande problem som skapats av den styrande majoriteten. Aftonbladet skriver:

Barnsjukhuset har drabbats av nedskärningar, personalen har minskat och personalomsättningen är hög. Datasystemet är uselt. Den avancerade barnsjukvården behöver mer pengar.

Hälso- och sjukvården behöver förvisso mer pengar. Men vi måste också se att sjukvården dödar fler människor än trafiken. Trots detta finns det inte en nationell nollvision. Det borde vara på sin plats med en nationell nollvision för onödiga dödsfall och skador inom vården.

Men för att uppnå detta krävs det att vi ändrar inriktningen på hälso- och sjukvården. Dels handlar det om att skapa förutsättningar för personal att göra ett gott arbete genom fortlöpande fortbildning, vi behöver fler läkare för att undvika extrema arbetspass där patientsäkerheten sjunker för varje extra timme som arbetas. Vi måste få en hälso- och sjukvård som inte privatiseras och jagar korta vinster. Vi behöver en sjukvård som får tillräckliga resurser. Det har vi inte idag och därför dör människor i onödan.