Inte alltid enkelt i politiken med barn

Att vara förälder i politiken är inte enkelt. Birgitta Ohlsson får nu stor uppmärksamhet som nybliven minister och blivande mamma. Jag tycker att det är helt rätt att hon inte backar på grund av detta. Det ska ingen behöva göra. Men det är inte enkelt och det har verkligen sitt pris.

Egna erfarenheter som trebarnsförälder med fortfarande ganska små barn är att det är rätt hårt och slitigt att kombinera det politiska arbetet med småbarnsåren. När de är riktigt små är det ju ganska enkelt. Det är ju bara att packa med dem i en vagn och gå på möten. Jag hade ofta med mig någon av våra minsta när jag reste bort under flera dagar. Problemen kommer senare.

Politiken ställer ofta orimliga krav för att man ska kunna bedriva arbetet. Man ska alltid vara tillgänglig, delta på möten under helger och kvällar samt gärna resa land och rike runt. Gör man inte detta men ändå har en framträdande eller ledande funktion så får man räkna med att bli ifrågasatt och kritiserad. Förståelsen är ofta begränsad, även hos ett feministiskt parti som Vänsterpartiet. Så det har verkligen varit gånger där man får ta strid för att man vill vara en förälder som är närvarande och aktiv med sina barn och att detta måste prioriteras före politiken.

Så ikväll går jag på sonens innebandyträning istället för nomineringsmötet till kongressen. Vi får väl se om någon vill nominera mig till partistyrelsen igen…

Läs mer i på Aftonbladet där man också kan konstatera att det främst är män som kombinerar ledande politiska positioner med småbarn...

Nu har även en riksdagsledamot från KD gått ut och sagt att hon inte borde ha tagit jobbet utan stannat hemma vid spisen. KD är ju allt för sorgerliga att lyssna på ibland.