Correns ledare riskerar att bli ett ständigt återkommande tema på denna blogg då det är det första jag läser på morgonen och retar upp mig på. Tyvärr så har ju tidningen inte ännu gjort sig så användarvänlig att de har blogglänkar på sidan vilken försvårar diskussion och debatt kring alla tokigheter de skriver.
Dagens bottennapp var att de skulle försöka visa på att Mona Sahlin hade ett väldigt lågt stöd genom att hänvisa till Facebookgruppen ”Kan den häl lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin”. Föga förvånande hade det lyckats. Men säger det någonting om Sahlins popularitet. Själv är jag åtminstone med i grupperna ”Kan denna fisk få fler fans än Andreas Carlgren” och ”Kan denna soptunna få fler fans än Maud Olofsson” (tror jag att de heter).
Förvisso är det ju tydligt att de svenska medierna i allt högre utsträckning intresserar sig för vad som händer i den virtuella världen och då inte minst inom de relativt hypade sociala medierna. Men innebär det att man måste sluta att tänka och inte fundera en kvarts sekund över källkritik?
Egentligen borde det väl vara tvärtom. Man ska givetvis bevaka och återge sådant som är intressant men man borde också vara minst sagt misstänksam och kritisk till allt som produceras i form av tyckande på nätet. Se bara på min blogg!
Klimatets nollpunkt
3 dagar sedan
2 kommentarer:
Det var länge sedan jag slutade läsa Corren , men det var inte förens jag vaknade upp politiskt 2006 jag förstod varför jag inte gillade corren.
Innan var det mera som en instinkt "Läs inte detta ty det är ren propaganda" , detta trots att jag var fullkomligt ointresserad av politik.
det är inte bras för morgonhumöret att läsa corren. De har dessutom blivit Politiken smyger sig in allt mer på de redaktionella sidorna också. Men det som kanske är mest upprörande är att de inte ens är särskilt smarta utan skriver oftast rätt korkat. Ibland kan det ju vara roligt att möte ett mots¨ånd som ger lite utmaningar för tanken. Det erbjuder inte corren.
Skicka en kommentar