Det behövs ingen skattechock - vi fixar välfärden ändå

Det blir inte någon skattechock med 13 kronor som DN försöker blåsa upp. Det är alla partierna faktiskt överens om i den beredning som tagit fram rapporten om Välfärdens framtida finansiering. Det är inte nödvändigt. Resurserna finns för att möta framtidens utmaningar det handlar bara om att fördela resurserna till välfärden.

När SKL:s borgerliga majoritet tillsatte den beredning som skulle utreda frågan om välfärdens framtida finansiering så var deras utgångspunkt och förhoppning att beredningen skulle komma fram till att vi inte kommer att klara av att finansiera vår gemensamma välfärd i framtiden via offentliga gemensamma medel. De villa peka på alternativ som privatiseringar och prioriteringar som öppnar för ökad privat finansiering. Det har inte lyckats.

En av de första sakerna som den aktuella beredningen gjorde var att beställa en opinionsundersökning från Synovate där man skulle fråga om folks inställning till skatter och avgifter. Här visade det sig att en extremt stor majoritet inte ville ha sänkta skatter om det drabbade välfärden liksom att en nästan lika förkrossande majoritet (det handlar om siffror uppåt 90 procent) som kunde tänka sig att betala mer i skatt om det gick till hälso- och sjukvård till exempel. Denna opinionsundersökning orsakade stora interna diskussioner bland borgarna och inte minst hos moderaterna som skällde ut den moderata ordföranden i beredningen för att beställt ett sådant material. Efter detta gjorde SKL sitt bästa för att tysta ner undersökningen som innehöll en tung kritik av regeringens skattesänkarpolitik.

I beredningens fortsatta arbete gick det ju inte heller som man hade velat från borgerligt håll. Under många år har vi blivit fullpumpade med att vi inte kommer att ha råd med välfärden i framtiden. De gamla blir för många, vi kommer arbeta mindre och så vidare. I arbetet visade det sig att när man börjar räkna på det hela så är inte det ett särdeles stort problem heller. Under perioden som man räknat på så är glappet från idag ca 200 miljarder i kommun- och landstingssektorn. Det behövs alltså ytterligare 200 miljarder för att möta framtidens behov.

Med tanke på att den borgerliga regeringen bara de senaste tre åren sänkt skatterna med över 100 miljarder så är det svårt att uppfatta 200 miljarder som en hiskelig summa pengar. När man dessutom har tittat på Hur mycket det privata konsumtionsutrymmet kommer att öka under motsvarande period så är det runt 1000 miljarder. Det vill säga att även om man höjer skatten med 200 miljarder så kommer det privata konsumtionsutrymmet att ha ökat med fyra gånger så mycket.

Det som beredningen inte heller har tittat på är det faktum att staten bara kommer bli rikare och rikare med tanke på ökade intäkter via skatten (d.v.s. konsumtions- och inkomstskatter) så handlar det i praktiken om att fördela pengar från staten till kommunerna och landstingen.

Vi har inte något finansieringsproblem. Vi behöver inte skära ner i den offentliga sektorn. Vi behöver inte privatisera, skaffa privata försäkringar och så vidare. Den borgerliga ambitionen att ytterligare driva på utvecklingen mot ett systemskifte misslyckades i detta fall. Vi som vill ha en generell välfärd för alla har fått tydliga besked från det borgerligt styrda SKL och dessa besked är: folk tycker om att betala skatt till välfärden och att vi kommer att ha råd med välfärden även i framtiden. Strålande besked. Låt oss nu ta debatten om detta!

Andra om detta: DN, , DN2, DN3, Kent Persson, S-buzz, Högbergs tankar, SVD, Röda berget, Rödgrön, Intressant, Expressen, SVD,