Rebecka Edgren-Aldén skriver idag i Aftonbladet en intressant och till allra största delen en mycket bra artikel om hetsen kring att hämta tidigt från dagis/förskolan. Det är en statusmarkör att kunna visa att barnen är så lite som möjligt i förskolan menar hon. Jag, som har tre barn varav två i dagis just nu, kan känna igen mig i den bild av verkligheten som hon beskriver.
Jag menar att vi måste ändra synen på förskolan som kom till för att ge kvinnor möjlighet till arbete. Det är fortfarande ett skäl gott nog för att ha en väl fungerande och förhållandevis billig dagisverksamhet i landet.
Jag var i Nederländerna i höstas och träffade där en man, eller kille (han var i min ålder i alla fall), där han och hans fru hade sitt första barn i dagisverksamhet tre dagar i veckan. Detta kostade mer än 600 euro i månaden samtidigt som omgivningen ansåg att det var förskräckligt att barnet skulle vara på dagis och att mamman skulle arbeta. Nederländerna är ju på det sättet ett ytterst konservativt land som till stor del bygger på ett enförsörjarsystem.
Allting är ju relativt och då har ju vi kommit ganska långt. Det är ju inte konstigt att barnen ska gå på dagis och att föräldrarna arbetar även om det finns krafter som vill vrida klockan tillbaka (läs Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna). Dock är det dags att faktiskt se att dagis är mer än bara barnpassning när föräldrar arbetar.
Dagis ger barnen en bra start i livet där man lär sig att samverka socialt med andra, man deltar i en pedagogiskt utvecklad verksamhet med utbildad personal och så vidare. Forskningen visar ju entydigt på att barn gynnas kraftigt i sin utveckling i relation till barn som inte deltar i dagisverksamheten.
Med detta som bakgrund borde vi ju se att det inte bara ska vara föräldrars behov av barnpassning som ska stå i främsta rummet utan faktiskt se till barnens bästa. Ge därför barnen rätt att vara mer på förskolan än idag. Detta gäller främst barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar som tvingas gå korta tider på dagis och på det sättet missar stora delar av den pedagogiska verksamheten. Ge även barnen rätt att vara på dagis under tider då föräldrar inte arbetar. Detta skapar också bättre möjligheter att anpassa barnens deltagande i verksamheterna efter sina behov samtidigt som föräldrar utan att behöva smyga eller ljuga kan åka och handla mat eller gå till banken utan barnen.
Rätten till dagis är en rätt som varit oerhört viktig för kvinnors möjligheter till arbete. Det kommer det vara även i fortsättningen därför är rätt till barnomsorg en viktig feministisk fråga. Min förhoppning är att vi kan göra frågan om rätten till en pedagogisk verksamhet även för små barn till en viktig fråga för framtiden. Förhoppningsvis kan vi alla se att det är bra för barnen med dagis. Då behöver ingen ha dåligt samvete för att man jobbar eller lämnar barnen tidigt. Man vet ju att det är bra för barnen.
Intressant, Rödgrön
Klimatets nollpunkt
6 dagar sedan
Inlägg
13 kommentarer:
Mycket intressanta tankar du har.
Jag har också skrivit om artiklen
http://networkingblogg.blogspot.com/2010/03/dagisracet.html
"Forskningen visar ju entydigt på att barn gynnas kraftigt i sin utveckling i relation till barn som inte deltar i dagisverksamheten."
Peka gärna på de forskningsrapporterna,
eller redogör iaf vilken utveckling som accelereras när under barnens uppväxt.
Exempelvis har jag svårt att tro att en 15-åring
som började på dagis redan vid 1 års ålder ligger bättre till än en som var hemma med sin familj de första tre åren.
Vad spelar det för roll om man lär sig knuffas, förlåt - socialisera, vid 1 eller 4 års ålder?
"Ge även barnen rätt att vara på dagis under tider då föräldrar inte arbetar."
När ska barnen vara med sina föräldrar då anser du? Ska förskolan även fylla den rollen?
Förskolan är oerhört viktig men ska väl ändå inte ta över föräldrarollen. Måste ju vara av stor vikt för föräldrar att få vara så mycket som möjligt med sina barn särskilt de första åren?
Känns som att du inte har barnens bästa i främsta rummet utan ditt eget. Vet du hur ansträngande en dag på förskolan är? Många av barnen har otroligt långa dagar, 10-11 timmar är inget ovanligt. Säg den vuxne som skulle vilja ha det så varje dag.
De som främst har behov av att få ytterligare tillgång till dagis är ensamstående föräldrar som knappt får ihop sin vardag. Det är denna grupp tillsammans med barn till arbetslösa och föräldralediga som skulle behöva en utvidgad rätt till barnomsorg.
Det är givetvis bra att barn är med sina föräldrar. Det har inte någon motsatt sig men det som är det gängse är att just detta påstående att bara för att barnen är i barnomsorgen så är det ett tecken på att föräldrar inte skulle vilja vara med barnen. Jag är övertygad om att så inte är fallet.
Vad gäller barnomsorgens viktiga uppgift för barns utveckling så kan man t.ex. läsa hos Skolverket när de yttrade sig över regeringens vårdnadsbidrag (som innebär att barnen inte deltar i den verksamheten) att:
"Skolverket vill betona vikten av att vara uppmärksam på effekterna av vårdnadsbidraget för barns utveckling och lärande. Också de långsiktiga effekterna av att vissa grupper av barn inte får tillgång till det stöd och den stimulans som en välfungerande förskolevistelse kan ge bör följas upp."
samt
"Redan i dag visar studier att många barn med korta vistelsetider kan få negativa konsekvenser i förskolan för såväl barnen som personalen och den pedagogiska verksamheten. Personalen får med förslaget en ökad kontrollerande funktion. Skolverket understryker vikten av att vistelsetiderna inte inverkar negativt på den pedagogiska verksamheten."
Lärarförbundet yttrade sig också kring denna fråga och de behandlar också vad det kan innebära att inte delta i förskolans pedagogiska verksamhet. De skriver bl.a.
"Förskolan har stor betydelse för barns lärande och utveckling, visar ett flertal studier. Av särskild vikt är förskolans roll i språkutvecklingen, framför allt för barn med ett annat modersmål än svenska. En risk med vårdnadsbidraget är att det kommer att leda till att fler av dessa barn börjar senare i förskolan, något som kan försämra deras språkutveckling."
samt
"Ett flertal svenska och internationella undersökningar har visat att förskolan ger positiva och varaktiga effekter på såväl skolresultat som social kompetens. Dessa effekter blir större ju längre barnet har gått i förskola. Exempelvis visar den nyligen publicerade PIRLS 2006 att 10-åringar som gått i förskola presterar bättre när det gäller läs- och skrivinlärning. 2003 års PISA-undersökning ger liknande resultat när gäller 15-åringars presteringar i matematik. Denna positiva utveckling för elever som gått i förskola är tydlig även när man justerar för sociala bakgrundsförhållanden. Det är alltså gynnsamt att börja i förskolan före tre års ålder. Om barn tas ur förskolan riskerar det att få negativa konsekvenser för dem under lång tid framöver."
För egen del och det tror jag gäller de allra flesta föräldrar så vill man umgås med sina barn så mycket som möjligt. Men man ska inte behöva ha dåligt samvete för att de är på dagis. De har det bra där och deras utveckling som personer gynnas.
Jag hoppas att detta är svar nog åt Magnus som inte verkar ha någon särdeles god erfarenhet av förskolan.
Detta stämmer väl in på mina egna barn som nu blivit för gamla men det har helt klart varit bra för dem att vara där!
Ett argument som skulle kunna fungera är ju att jag gick själv inte i förskola och se hur det gick:-)
Själklart är förskolan ett måste för alla barn. Vi vet ju att barnen varken socialiseras eller börjar prata förrän de börjar på förskolan och har chans att utvecklas tillsammans med andra barn. Det är därför alla mor- och farföräldrar är stumma och oförmögna till att umgås i större sammanhang än fyra.
Nej, ropen skalla, förskoleplats till alla! Och så länge som möjligt dessutom så att mamma och pappa hinner åka och handla innan barnen hämtas. För såklart mår ju barnen bäst så länge de inte utsätts för sin stressade familj som bara tänker på sin karriär!
Just det allt är ja svart eller vitt, antingen eller. Det måste vara svårt att se att det kanske kan vara så att den verksamhet som förskolan erbjuder faktiskt är någonting som föräldrar eller andra vuxna inte kan erbjuda. Det är ju på samma sätt med skolan som är en pedagogisk verksamhet för lite äldre barn.
Min uppfattning är att när barnen är som minst så behöver de sina föräldrar hela tiden. Dock behöver de ju båda föräldrarna så därför tycker jag att det ska vara möjligt att ta ut föräldraledighet mer tid tillsammans för föräldrarna samt att föräldraförsäkringen ska vara individualiserad så att barnen får rätt till båda sina föräldrar.
Dock så pekar ju allt också på att förskolan är positiv för barnen men det blir ju löjligt om man utifrån det försöker hävda att föräldrar inte alls ska vara med sina barn. Det är ju lite sandlådenivå på den argumentationsnivån:-)
"Dagis ger barnen en bra start i livet där man lär sig att samverka socialt med andra, man deltar i en pedagogiskt utvecklad verksamhet med utbildad personal och så vidare. Forskningen visar ju entydigt på att barn gynnas kraftigt i sin utveckling i relation till barn som inte deltar i dagisverksamheten."
Jag kan bli så förbannad när de i de flesta argument talas om barnens utveckling och hur snabbt de utvecklas i förskolan. Varför är man stolt som förälder när en treåring har lärt sig alfabetet i dagis med dagispersonal? Och är det viktigt att kunna alla bokstäver när man är tre år? De är ju vi föräldrar som trissar de små redan i tidig ålder när den snabba utvecklingen alltid skall poängteras.
Och förresten.
Min, snart, tvååring är hemma med mig. Han kan vänta på sin tur. Han kan ge saker om man ber honom. Han är blöjfri. Han umgås jättefint med andra barn och vuxna. Sånt som man tydligen idag måste till dagis och lära sig.
Det är lite märkligt vilken typ av argumentation man möter när man för fram att förskolan är bra för barnen och deras utveckling. Många tar det som ett angrepp på dem som personer alternativt att man bara för att man hävdar denna ståndpunkt inte anser att föräldrar ska vara med sina barn. Det är ju lite suspekt.
De allra flesta föräldrar är ju jättebra för sina barn men jag tror verkligen att det är bra med andra sociala kontakter samt att barnen ska få en stimulerande miljö att växa upp i. Det kan man få hemma också men forskningen visar ju på att det är gynnsamt för barnens utveckling med förskola. Det gör ju inte någon till sämre förälder. Men jag tror att det är en bra utveckling och start för barnen.
Nej. Jag tycker det har blivit någon form av dagispropaganda. I stället för att det skall vara en plats där barnen vistas medan föräldrarna jobbar, så har det en plats där barnen måste vara för att få tillräcklig stimulans oberoende var föräldrarna är.
Därför finns det inte heller några föräldralediga föräldrar som har det stora syskonet hemma, eftersom speciellt "osäkra" föräldrar tror att de gör barnen en otjänst att vara hemma.
Hur mycket pengar skulle man inte spara om man i stället skulle argumentera för att det är tillåtet för barn att ha tråkigt ibland, att en förälder är tillräcklig som man är och att det inte är nyttigt med 40 timmar oavbruten stimulans i veckan. Många vågar inte ens prova att ha äldre syskonet hemma "för att alla andra har det på dagis".
Nåja. Nu hamnade jag lite off, men min point var att dagis framställs som en nödvändig plats i stället för att lyfta fram föräldrarnas roll.
Vi har nog lite olika grundinställning till förskolan. Jag tror att det är bra för barnen att få tid med såväl med föräldrar och i förskolan. Den ger barnen en stimulans och möjlighet till utveckling som föräldrar inte kan ge. Likaså ger ju föräldrarna sina barn en massa saker som förskolan aldrig kan klara av. Därför ser jag att det är positivt för barnens skull att få tillgång till förskola under sin uppväxt.
Ja, förmodligen är jag gammaldags och konservativ. 23 år gammal. Och även blivande pedagog.
Skicka en kommentar