Kommer det Svenska löftet förpassas till enbart en dröm

Det är alltid svårt sia om framtiden. Dock är det uppenbart att framtiden ser mycket olika ut beroende på vem som vinner höstens val. Detta blir ju tydligt inte minst efter kvällens utfrågning av de borgerliga partierna i TV4.

Jag kom att tänka på idén om den amerikanska drömmen häromdagen. Denna amerikanska dröm är någonting som många lyfter fram som någonting eftersträvansvärt och positivt. Det är den verkligen. Drömmen om att vi alla är födda lika och har samma möjligheter att skapa sig ett bättre liv är fantastisk. Det är en dröm som kan förändra världen. Problemet med den amerikanska drömmen är att den för nästan alla enbart förblir just en dröm. USA är ett hårt klassamhälle där man föds in i en samhällsklass och stannar där. Den så kallade sociala mobiliteten är mycket liten.

Jag har bara varit i USA en gång men det är ett land som jag gärna återvänder till. Jag gillar USA och mycket av det som händer där. Det finns ju en sprängkraft i den starka känsla som många människor bär inom sig när de tror på just denna dröm om ett bättre liv. Det var denna glöd som Obama lyckades tända och kanske släcka i all besvikelse som kom när realiteten kröp sig på.

I Sverige har vi inte haft en stor kollektiv dröm om det bättre livet. Här har vi inte behövt att föda en sådan dröm. Vi har istället skapat ett samhälle där väldigt många på riktigt haft möjligheten att på riktigt göra det som den amerikanska drömmen har handlat om. Där man kan prata om den amerikanska drömmen så tror jag att vi i Sverige skulle kunnat prata om den Svenska möjligheten eller det Svenska löftet. Ska man vara helt ärlig så är det på många sätt socialdemokratin som burit fram detta. Det manifesteras ju också i deras valslogan "Möjligheternas land".
Jag ser dock en framtid där vi går mot ett samhälle där vi kommer att behöva odla idén om en dröm för att ha någonting att sträva emot. För verkligheten går allt mer emot att vi cementerar fast oss i de strukturer som vi föds in i. Klassamhället blir allt hårdare, fattigdomen breder ut sig och vi ser en arbetsmarknad som kommer skapa allt fler av arbetande fattiga.

Löftet som vi en gång byggde den Svenska kommer att brytas. Handslaget i samhället att vi håller ihop och hjälper varandra kommer att vara historia om vi inte bryter utvecklingen. För det är detta som vi nu upplever. Vi ser ett Sverige som är på glid. Tydligast är det kanske i Stockholm. Där ser borgerligheten ut att totalt dominera efter detta val. Det är här som man byggt fast klassamhället som allra hårdast. Det är här som man lärt medborgarna att se om sitt eget hus först och främst.

Jag har åkt mycket bil i denna valrörelse. Musiken i stereon har varit blandad. Dock har det blivit en hel del Springsteen. Hans berättelser om USA är den krassa verkligheten som stora delar av den amerikanska befolkningen lever under. Där existerar inte den amerikanska drömmen mer än möjligen just en dröm om ett annat liv bättre än detta. Jag hoppas så innerligt att vi om femton år inte har artister som sjunger om den verklighet som Springsteen sjunger om. Dock är det dit vi är på väg.
Det
som jag har försökt säga här har den nämnde Springsteen uttryckt så mycket bättre än vad jag klarar av. Kolla in youtubeklippet nedan så förstår ni vad jag menar.



SVD, Intressant?, Aftonbladet, Expressen, AB2, AB3, Expressen, GP, GP2