Bekämpa barnfattigdomen - fördelningspolitik på riktigt!

Några av de viktigaste frågorna i den kommande rödgröna budgeten presenterades idag. Det rörde en rad frågor som syftar till att bekämpa barnfattigdomen som brett ut sig under den borgerliga regeringen. De fattigaste barnen är de som allra hårdast har fått betala den borgerliga regeringens riktade nedskärningar mot just de med sämst ekonomi i samhället.
I TV4 intervjuades Lars Ohly som tydligt och bra presenterade våra förslag om att bland annat höja bostadsbidraget för ensamstående föräldrar och ett höjt underhållsstöd. Detta är satsningar som går direkt till de som har de största behoven. Det finns dock ett problem som måste åtgärdas. De som har det allra sämst ekonomiskt är de som lever helt eller delvis på ekonomiskt bistånd. De barnen kommer inte kunna räkna sig tillgodo dessa inkomstökningar om inte kommunerna specifikt beslutar att så får ske. Här finns alltså ett arbete att göra.
Den här satsningen är den kanske allra tydligaste och principiella som delar den svenska politiken idag. Antingen så låter man barnfattigdomen öka eller så vill man att den ska minska. Det är ett politiskt val. Antingen vill man ha ett rättvisare fördelningspolitik eller så vill man det inte. Valet är enkelt för mig.
Barnfattigdomen är en av de frågor som jag uppmärksammat mest här på bloggen de senaste månaderna och därför känns det ju extra bra med att denna satsning nu blir offentlig.
En liten kuriosa i sammanhanget är att den som ansvarar för grafiken på TV4 nyheterna antagligen saknar koll på det mesta. Inslaget presenterades med att den "Rödgröna alliansen" kommer med förslag. Det hela illustrerades med den borgerliga alliansens logotyp. Märkligt och något förvirrande för de som kanske inte hänger med i alla svängar inom politiken.

Politikerbloggen, Aftonbladet, Rödgrön, SVD, SVT, Intressant?

Dags att folkomrösta om kungen

Det finns ju någon form av deal i Sverige att vi låter kungen sitta där han sitter. Det har ju byggt på att kungahuset har en tradition av att finnas och att man bedömt det som en historisk kompromiss. Kungahuset har ju också haft ett visst stöd i breda grupper.

Jag hade dock förväntat mig att stödet skulle öka i all hysteri kring bröllop och annat ståhej. Dock verkar ju resultatet vara det omvända. Populariteten sjunker. Färre gillar monarkin. Det kan man ju verkligen se som ett tecken på att utvecklingen ändå går framåt.

Det är ju inte aktuellt att avsätta kungen vare sig idag eller i morgon. Dock torde vi väl kunna få en folkomröstning om saken någon gång i slutet av detta årtionde. Då är nog tiden mogen för att demokratisera även statschefen. Kungen får väl bilda ett parti och kandidera som alla andra.

Aftonbladet, Aftonbladet2, SVT,

1:a maj i Linköping

Samling kl. 12.00 på Konsert och Kongress.
Avmarsch: kl. 12.30 mot Trädgårdsföreningen.
Tal av: Kalle Larsson, Partistyrelse, Stefan Lindborg, UV:s förbundsstyrelse, V Linköping och VSF.

Vi ses där!

Varför känns det så osäkert trots att det går så bra?

Synovates undersökning idag visar på en ökande ledning i opinionen för den rödgröna oppositionen. Det känns ju bra när man vet att undersökningen inte hunnit med och mäta hela denna vecka utan bara inledningen. Visserligen inkluderas då inte diskussionen om bensinskatten som kanske inte stärker ställningen i opinionen. Men å andra sidan så saknas ju andra större och betydligt viktigare frågor som presenterats och som kommer att presenteras. Dessutom har vi första maj där de röda får mycket uppmärksamhet.
Att KD ligger under fyra procent blir man ju inte heller ledsen av.
Dock är det enbart en mätning och om det hade varit förra valet så hade man kanske känts sig säker på en valseger. Men det gör jag inte nu. Jag tror att många delar den känslan. Jag tror faktiskt att det beror på att självförtroendet inom främst socialdemokraterna och vänsterpartiet inte är på topp. Valförlusten och de frånvarande framgångarna i opinionen (det är ju MP som vuxit) har inte gett det förtroende som behövs för att med självklarhet hävda att vi vinner n detta.
Nej min oro är stor. Jag uppfattar dessutom att många delar denna oro med mig. Därför kommer valrörelsen vara nervös och orolig. Känslan är ju också att mätningarna kan visa fel och mycket kan hända ända in på valdagen. Det finns skandaler och avslöjanden, det finns oanade utspel eller andra dumheter som kan höja och sänka populariteten.
Dock kan man dricka morgonens te nu och känna att det är lite medvind. Den borgerliga regeringens dagar är antagligen räknade. Det känns bra.

DN, SVD, Aftonbladet, Rödgrön, Expressen, Röda berget, Kulturbloggen, Rödgrön, Intressant?

Jakten på sjuka och arbetslösa är över - om vi får en ny regering

Nu är jakten på arbetslösa över. Taket i a-kassan höjs och villkoren förbättras. I alla fall om vi får en ny regering. Eftersom den rödgröna budgeten läcker som ett såll så dröjer det inte så länge förrän det kommer ut att vi fixar till sjukförsäkringen också. Kanske håller man på det till på lördag när det demonstreras land och rike runt. Jag kan dock avslöja att det går åt rätt håll.
För den gångna veckans besked på besked är ju upplyftande. Regeringsalternativen blir allt klarare. Vi har det hårda kalla borgerliga Sverige med höga murar och grundläggande misstänksamhet mot sin nästa. Vi har sedan de rödgrön alternativet med satsningar på en hållbar utveckling, satsningar p framtidens infrastruktur och ett solidariskt samhälle där ingen lämnas kvar. Alla ska med på tåget (gärna höghastighetståget).
Borgarnas svar kommer bli skattechock och misär i svensk ekonomi. Problemet för dem är att allt bara har gått sämre med deras skattesänkarpolitik de senaste åren. De skattehöjningar som ska finansiera framtidens satsningar är ju små höjningar i jämförelse med de sänkningar som genomförts de senaste åren. Det finns definitivt mer att ta av!

Aftonbladet1, Röda Malmö, ABledare, DN, Kaj Raving, SVD, Röda Berget, Expressen, Rödgrön, Intressant?

Regeringen öppnar för fusk

Regeringen budgeterar för ett ökat fusk med 1,3 miljarder. Det är ju ganska mycket pengar, även i en statsbudget. Detta är vad de räknar blir konsekvensen av att de ändrar revisionsreglerna för små företag. Anledningen till att man har just krav på revision i företag är ju att stävja och förhindra fusk men det vill regeringen öppna upp för nu.

Det är ju som vanligt med borgarna. Vissa kan fuska och andra inte. Man avsätter stora resurser för att jaga fuskare i sjukförsäkringen men ändrar lagar på ett sätt så man kalkylerar med fusk i miljardklassen. Att vara sjuk och fattig ska bli svårare. Att driva företag och fuska ska bli enklare i borgarnas sverige.

Rimligt att inte göra som KD med bensinskatten

Jag är ofta en stark anhängare av flera typer av höjningar av skatter. Då främst de som kan leda till en bättre och rättvisare fördelning av samhällets resurser. Det finns också skatter som är bra då de begränsar dåliga sakers inverkan på våra liv eller natur. Ett exempel är ju miljöskatter av olika slag. De syftar ju till att minska skadan eller åtminstone att det ska kosta att skada.

Bensinskatten är ju en tydlig sådan skatt. Det är inte bra för miljön att köra bil som går på bensin. Därför är det rimligt att man betalar för den skada mån åsamkar. Dock måste det alltid vara ett viktigt övervägande mellan skatteuttaget och den folkliga legitimitet som man kan uppbringa kring denna skatt. Helt ärligt tror jag att just bensinskatt är svårt att vinna ett stort stöd för. Även om nu de rödgröna föreslår kompensatoriska inslag i form av höjda reseavdrag så kommer inte så många gilla denna skatt. Det är lite som med fastighetsskatten som fortfarande finns kvar men bara det att de rikaste har fått kraftigt sänkt skatt.

Oavsett möjligheten att få stöd för bensinskatten är det ju fullt rimligt och bra att förslaget presenteras nu. Man vill ju inte göra som kristdemokraterna. Innan förra valet lovade de sänkt skatt på bensinen men bara någon månad efter valet gick de med på en skattehöjning. Det är ju direkt ohederligt.

AB1, AB2, AB3, SVD1, SVD2, Röda Malmö, DN, Röda berget, Rödgrön, Rödgrönt Östergötland, Intressant? Joakim Hörsing,

Sämre villkor för lärarna ger inte bättre undervisning

Idag publicerar jag tillsammans med Lars Ohly och Rosanna Dinamarca en debattartikel på Newsmill om lärarnas vilkor. detta med anledning av de nu pågående förhandlingarna om bland annat arbetstiderna.

Sämre villkor för lärarna ger inte bättre undervisning
Under senare tid har vi blivit kontaktade av många oroliga lärare, ofta kvinnor, och vi har också i pressen kunnat följa en alltmer absurd förhandling.

Sveriges Kommuners och Landstings förhandlingsdelegation har mitt under brinnande avtalsrörelse valt att i massmedia publicera en artikel som i praktiken underkänner det jobb en redan ansträngd lärarkår gör. Lärarkåren utgörs till stor del av kvinnor och kan därför jämföras med andra kvinnodominerade grupper inom Kommunal och Handels.

Vi vill från Vänsterpartiet uttala vårt förtroende för lärarna och anser att den inslagna vägen är felaktig. Vi anser istället att vi som politiker måste visa vårt förtroende för en kår som har fått ett allt svårare uppdrag.

Vi räknar med att vara i majoritet efter valet den 19 september, både i SKL och i Riksdagen. Då har vi som en del av en rödgrön majoritet det fulla ansvaret för svensk skola och vi vill inte inleda vår mandatperiod i konflikt med lärarna. Vi vill arbeta tillsammans med lärarna för alla elevers rätt till kunskap i en likvärdig skola.

Det moderatstyrda SKL har fel när man talar om att enda sättet att förbättra resultaten i skolan är att ytterligare reglera lärarnas arbetstider. Vi, som de flesta andra, vill ha bättre resultat i skolan men vi anser att de förbättrade resultaten i skolan måste uppnås i samarbete och samförstånd med lärarna. Tillsammans måste vi se till att resurserna till skolan ökar så att lärare och annan personal får möjlighet att göra ett bra jobb. Men att pådyvla lärarna ett arbetstidsavtal uppifrån utan att detta avtal har sin förankring på den lokala nivån leder fel. Vi kan inte se någon koppling mellan skolans resultat och en hårdare reglering av lärarnas arbetstider.

Vi vet också att orsakerna till att skolans resultat sjunkit inte kan övervältas på lärarna. Det är snarare resultat av en politik där skolans resurser varit otillräckliga samtidigt som en allt större segregation blivit resultatet av reformer som det fria skolvalet, fristående skolors etablering och kommunaliseringen. Det är detta som Skolverket visat är de grundläggande orsakerna till resultatförsämringarna. Samtidigt minskar lärartätheten för första gången sedan den förra borgerliga regeringen 1991-94.


Vi är måna om att organisationsgraden inom svensk fackföreningsrörelse är hög. Vi oroas av signaler om att allt fler unga väljer att stå utanför och att många väljer att lämna facket. Då är det viktigt att underlätta för facklig organisering och att erkänna fackföreningarnas rätt att företräda sina medlemmar.

Vi vill med detta ta parti för lärarna, deras rätt att företrädas av sina organisationer och deras rätt att bli sedda som professionella utövare. SKL skall förhandla med lärare om lärares villkor precis som SKL förhandlar med alla andra organisationer i kommuner och landsting.

Men ett avtal nås bäst om förhandlingarna förs med respekt för motpartens krav och förståelse för fackliga organisationers rätt att själva veta hur de bäst företräder sina medlemmar. Vi vill därför se inte se ett avtal som dikterar hur många timmar lärarna skall vistas i många gånger slitna lokaler utan vare sig telefon, dator eller ett eget skrivbord. Vi vill i stället arbeta för ett avtal med lärarna som har elevernas resultat och bästa för ögonen,

Lars Ohly
Partiledare för Vänsterpartiet

Rossana Dinamarca
Utbildningspolitisk talesperson

Emil Broberg
Styrelseledamot Sveriges kommuner och landsting

Intressant?, Rödgrön, Rödgrönt Östergötland

Förmögenhetsskatten är lika välkommen som våren

Förmögenhetsskatt eller skatt på förmögna. Semantik med viss betydelse tydligen. Det som annars är tydligt är att vi har ett regeringsalternativ som pekar på att det är rimligt att fördela samhällets resurser mer rättvist. Vi kan nu beskatta de förmögenheter som de rikaste fått till skänks av den borgerliga regeringen. Skatt på stora förmögenheter känns som en frisk vind och ett nödvändigt tillskott till välfärden.

SVD, Aftonbladet, Rödgrön, Expressen, SVT, Intressant?

Odell - dagens vinnare?

Nervositeten sprider sig i de politiska leden. Jag är nervös helt klart. Hur ska det gå i höst. Det är mycket som står på spel. Men om jag är nervös så verkar de borgerliga partiernas företrädare vara ännu nervösare. Centerpartiet är nog de som darrar mest. Torstenssons och Olofssons allt märkligare utspel mot höghastighetståg och miljöpartiet de senaste dagarna är ju minst sagt märkliga, men det tänkte jag återkomma till i ett kommande blogginlägg.
Det som jag mest reagerade på nu var det så kallade "Tobleroneutspelet" från Mats Odell. Vid en första betraktelse är det ju lite lätt roligt och underhållande. Men det var nog inte detta som var syftet. Syftet var att provocera socialdemokraterna att gå i affekt och skylla borgarna för negativt kampanjarbete och smutskastning. Att jaga Sahlin är tacksamt då leden nu sluter sig kring ledaren som ska stärkas och försvaras inför valet.
Genom att få socialdemokraterna att rikta in sig på att försvara sin ledare så flyttas fokus från att diskutera det som borde diskuteras: Det rödgröna förslaget om mer resurser till kommuner och landsting. Det vill inte borgarna diskutera. De diskuterar hellre ett utspel i gränslandet för vad som är ok och som dessutom drar upp en gammal skandal som ytterligare påminner folk om att de inte ska lita på Sahlin.
Det är lätt att i stridens hetta gå över gränsen, att raljera lite för mycket eller att skriva någonting som man kanske inte riktigt menar. Det händer då och då att även jag gör det. Det här är dock högst troligen genomtänkt som en liknelse som legat och väntat på att användas av kommunminister Odell. För han vill ju inte prata om nedskärningar och försämringar i kommuner och landsting som han beslutat om. Om man ska kolla på massmedias bevakning så har han ju dessutom lyckats.

DN, SVD, Aftonbladet, Rödgrön, Rödgrönt Östergötland, Exp1, Exp2, Exp3, Johannes, Intressant?

Vad gör Linköpings kommun för att minska barnfattigdomen?

Idag lämnade jag tillsammans med Elisabeth Gustafsson från socialdemokraterna in en interpellation till kommunfullmäktige där vi bland annat frågar vad borgarna vill göra för att minska barnfattigdomen i kommunen. Här är interpellationen:

Vad gör kommunen för att minska barnfattigdomen

De senaste åren har andelen fattiga i Sverige ökat med 250 000 personer. De som har det allra svårast ekonomiskt är ensamstående föräldrar. Enligt riksdagens utredningstjänst lever i genomsnitt var fjärde ensamstående med barn på inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är måttet på relativ fattigdom.
Den kraftiga ökningen av antalet fattiga de senaste åren saknar motstycke i modern svensk historia. Fattigdomens utbredning är inte någonting som uppstått ur en global kris utan beror till stora delar på medvetna politiska beslut som kraftigt försämrat många människors möjlighet att försörja sig.
De som drabbas hårdast är barnen. Att växa upp under fattiga förhållanden begränsar barnens möjligheter till en god uppväxt och en ljus framtidssyn. Rent konkret handlar barnens fattigdom om att de inte kan få tillräckligt med kläder, inte delta i fritidsaktiviteter, inte få presenter på sin födelsedag, åka på semester eller någonting annat som så många andra upplever som en själklarhet.

Med bakgrund av detta vill vi fråga ansvarigt kommunalråd:
Har du någon uppfattning om hur många fattiga barn finns det i Linköpings kommun?
Hur många barn lever i familjer där man är helt eller delvis beroende av ekonomiskt bistånd och hur har det förändrats under mandatperioden?
Har den borgerliga majoriteten i Linköping några förslag eller åtgärder för att minska barnfattigdomen?


Emil Broberg
Vänsterpartiet
Elisabeth Gustafsson
Socialdemokraterna

Ytterligare östgöte till PS

Vänsterpartiet har kongress i slutet på nästa vecka. Den stora frågan handlar om antagande av partiets valplattform. En av de stora diskussionerna på kongressen förväntas bli kring partistyrelsens prioriteringar inför valet. Det finns en ganska stor diskussion kring om man ska byta ut prioriteringen kring integritetsfrågorna till förmån för en stärkt miljöprofil i valet.

Prioriteringen av integritetsfrågorna har ju inte haft någonting med en viktning av politiska frågors tyngd utan vilken roll de förväntas ha för vänsterpartiet i valrörelsen. Personligen känns det bättre att våga göra en prioritering kring en fråga som kan skapa lite egen profil åt vänsterpartiet. Om kongressen väljer att prioritera miljöfrågorna istället så blir det garanterat bra ändå.

En spännande och extra rolig notering inför kongressen är att ytterligare en östgöte är nominera till partistyrelsen, Linda Snecker från Norrköping (se bilden). Hon är riksdagskandidat och arbetar kommunalpolitiskt i Norrköping. Vi får hoppas att kongressen ser till att hon kommer in.

Rödgrönt Östergötland

Folkpartiet sviker vallöften

Förra veckan debatterades verksamheten 2009 i landstinget i Östergötland. I debatten kom frågan om att borgarna i majoritet höjt patientavgifterna med 30 miljoner samt att de uttalat en tydlig vilja att större delar av hälso- och sjukvården i framtiden ska betalas med avgifter och inte skatter. Det är ju en tydlig borgerlig politik.

När Sara Frank från vänsterpartiet påpekade att folkpartiet i valet 2006 lovade att de inte skulle höja några avgifter gick en av deras fullmäktigeledamöter och i överlägsen ton förklarade för Sara att hon förstått frågan helt fel och att något sådant löfte hade inte alls utlovats av någon folkpartist.

Ralf Falkhede, som denne person heter, hade dock inte riktigt koll själv. Allt finns sparat på nätet om man bara letar, även Falkhedes egen valfolder. Där lovar han att man från folkpartiet säger nej till avgiftshöjningar.

Man kan ibland av olika skäl ändra sig. Jag skulle kunnat ha respekt för det. Det finns ju andra exempel på borgare som gjort saker de inte gillar som de ändå förklarat varför. En sådan är t.ex. Bengt Olsson i Linköping som förklarat varför han motvilligt går med på införandet av vårdnadsbidrag. Det är ärligare och rakare även om det är fel i sak.

Falkhede förnekar sitt löfte och försöker trycka dit en motståndare och hävda felaktigheter. Det är inte juste och inger ju knappast någon respekt.

Rödgröna i Östergötland

Äntligen satsningar på välfärden

Dagens besked från partiledarna från oppositionen är glädjande. Även om det inte specificeras fullt ut så är det en försmak av en positiv budget som kommer om några dagar på nationell nivå. Det är tydligt att vi får två tydliga alternativ att välja på. Antingen borgarnas fortsatta nedrustnings och orättvisepolitik eller en politik som syftar till att satsa på en bättre välfärd och ökad jämlikhet. I artikeln skriver partiledarna bland annat:

Vår gemensamma syn är att skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Med höga ambitioner för välfärden kommer de med goda inkomster att behöva bidra mer.
/…/
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser stora behov i välfärden under de kommande åren. Vi har som mål att kvaliteten i den offentliga sektorn ska förbättras, särskilt inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Det ska bland annat ske genom ökad personaltäthet, satsningar på fortbildning och kompetensutveckling.
/…/
Att investera i välfärden är avgörande för att öka jämställdheten i Sverige. Kvinnorna är ofta de första som känner av konsekvenserna av regeringens politik. För att kunna jobba är många kvinnor beroende av att barnomsorgen fungerar, att äldreomsorgen går att lita på och att sjukvården levererar det den ska. När välfärden inte fungerar måste hushållen lösa mer själva och det innebär oftast att kvinnorna får dra ett tyngre lass.
/…/
Totalt beräknas vår välfärdssatsning medverka till 10000–15000 fler jobb i välfärden i kommuner och landsting. Med våra satsningar, exempelvis på generationsväxling i äldreomsorgen och traineeprogram i välfärden, stärker vi kvaliteten i välfärden genom kompetenshöjning hos personalen samtidigt som vi ger unga en väg in i arbetslivet. Vår satsning på välfärden möjliggör en tryggare vård och omsorg för äldre, mindre barngrupper i barnomsorgen och fler utbildade lärare kring barnen i skolan.
/…/
Valet 2010 är ett vägval för Sveriges kvinnor och män. Det handlar om vilken färdriktning vi ska ta tillsammans. Då ställs vår rödgröna politik för fler jobb och en starkare välfärd mot Moderaternas politik med stora skattesänkningar och ökade klyftor.

Jag kan dessutom, då jag som sett helheten i budgeten, avslöja att allting är finansierat och klart. Det kommer dessutom fler bra satsningar under veckan eller när budgeten nu presenteras…

SVD, Alltid rött alltid rätt, Rödgrön, Kent Persson, Mats Engström, S-buzz, Röda berget, Roger Berzell, In your face, Aftonbladet, AB2, Joakim Hörsing, Rödgröna i Östergötland,

Borgarna gör de rikare rikare och de fattiga fattigare

Aftonbladet rapporterar att de rikaste blivit rikare trots krisen. Är det en nyhet? Knappast. Vi har ju en regering som oavsett kris eller inte gjort allt de kan för att öka klyftorna och orättvisorna i samhället de senaste åren. Det är ju inte bara de extremt rika som blivit rikare utan även de ”vanliga miljonärerna”. Deras ökande rikedom har ju dock bekostats av de fattigaste, de sjuka, de arbetslösa och av pensionärerna. Det är högerpolitik när den lyckas med sina föresatser…

Äntligen Ostlänken

Äntligen vågar någon lämna besked om satsningar på höghastighetståg. Det är ju en framtidssatsning som många länge pratat om men som inte någon i maktposition klarat av att leverera besked i. Det har ju snarare varit det omvända. Den borgerliga regeringen med Åsa Torstensson i spetsen har ju inte lyckats leverera någonting konkret utöver att man nog har kunnat tolka det som att de inte vill satsa på höghastighetståg.

Nu går vi i den rödgröna oppositionen ut med ett tydligt löfte att vi dubblar anslagen och höjer ambitionen inom spårtrafiken. Här finns då sträckan mellan Stockholm – Linköping, den så kallade ostlänken, direkt utpekad. Med en färdigbygd ostlänk så kommer det att ta mig mindre än en timme hemifrån till Stockholm och om planerna på stopp i Skavsta så ger det ju en nästan snabbare resväg från Linköping till en stor flygplats som går nästan lika snabbt som Stockholm Arlanda.

Det känns ju mycket bra att ha med sig detta i valrörelsen. Vi får nu ett regeringsalternativ som tydligt vågar peka på att framtiden är på spåret.

DN, SVD, Högberg, Röda Berget, Peter Andersson, Jonas Sjöstedt, Rödgrön, Aftonbladet, Kulturbloggen, Expressen, Joakim Hörsing, Aftonbladet2, Rödgröna i Östergötland,

Bygg med oss i Linköping

Vänsterpartiet kampanjade i Linköping idag. Kampanjen Bygg med oss var på Gyllentorget och Linköpingsborna fick möjlighet att diskutera framtidens välfärd med vänsterpartiets representanter

Vi vill höja ambitionen i hälso- och sjukvården

Pressmeddelande

Vi vill höja ambitionen i hälso- och sjukvården

Vid dagens pressträff med den rödgröna oppositionen i Landstinget i Östergötland var de tre partierna eniga om att den borgerliga majoriteten uppvisar ett oroväckande ointresse för att säkra framtidens hälso- och sjukvård i Östergötland.

- Även om man påstår sig se problemen saknar majoriteten förmåga och vilja att ta sitt politiska ansvar för att komma till rätta med de stora underskotten, säger Irma Görtz gruppledare för Socialdemokraterna.

- Det är för lite initiativ och bristande drivkraft i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i landstinget. Detta skapar stora problem för framtiden, säger Agneta Niklasson gruppledare för Miljöpartiet

- De konkreta förslag som majoriteten har tagit fram för att förbättra ekonomin har handlat om försämringar för medarbetarna, t.ex. ökad helgtjänstgöring att slopade arbetstidsmodeller. Majoritetens förslag har varit dåligt underbyggda och deras effekter för ekonomin är tveksamma. Vad vi dock ser är att arbetsmiljön försämrats och det vet vi leder tillkostnader i längden, säger Sara Frank för vänsterpartiet.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har under en längre tid arbetat medvetet för att förbereda ett samarbete inför kommande mandatperiod. När landstinget antar treårsbudget i juni kommer oppositionen att presentera en gemensam budget som kommer ligga till grund för den kommande mandatperioden.

- Vi ser flera områden där vi behöver höja ambitionsnivån inom hälso- och sjukvården. De senaste åren har flera grupper fått allt svårare att få sina behov tillgodosedda det gäller inte minst de psykiskt sjuka. Här kommer vi presentera nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger Emil Broberg vänsterpartiets förstanamn på landstingslistan inför valet.

- Vi behöver säkra behovsstyrningen i framtiden. De skillnader i ohälsa som finns i länet måste utjämnas. Det finns idag alldeles för stora skillnader mellan kommuner och stadsdelar, mellan män och kvinnor liksom mellan hög- och lågutbildade. Det här är en av framtidens stora utmaningar, säger Gunnar Gustavsson Miljöpartiets förstanamn från Linköping.

- Behöver arbeta för att få ordning på ekonomin i landstinget. För att kunna utveckla och säkra vår gemensamma hälso- och sjukvård är vi helt beroende av en ekonomi i balans. Detsamma gäller satsningar på att göra landstinget till en mönsterarbetsplats. Medarbetarna ska trivas och må bra. Detta kommer att vara en högt prioriterad fråga för en kommande rödgrön majoritet, säger Mats Johansson Socialdemokraternas förstanamn i Linköping.

Är glömskan kring SD ideologiskt betingad?

I dagens SVD recenserar Magnus Eriksson boken Jag är inte rabiat, jag äter pizza. Boken är skriven av Niklas Orrenius , journalist på Sydsvenska dagbladet och har där bevakat och skrivit om Sverigedemokraterna under flera år. Boken verkar högst läsvärd och inhandlas nog på väg till tåget i eftermiddag. Men även recensionen av boken innehåller en del intressanta noteringar som är väl värda att fundera över.
En passage i recensionen innehåller en viktig, kanske avgörande fråga kring hur man, i synnerhet från massmedia, bör förhålla sig till Sverigedemokraterna. Magnus Eriksson skriver:

Boken vinner på Niklas Orrenius icke-sensationalistiska skrivsätt. Han framhäver normaliteten i partiarbetet. Så blir abnormaliteten i partiets ideal och karaktär tydligare. Genom att skriva om partiet på samma sätt som man skriver om andra partier, visar man att Sverigedemokraterna inte är som andra partier.
Det har sina rötter i aktionsgruppen Bevara Sverige svenskt. Dess första ordförande var nazist. En av partiets första kommunfullmäktigeledamöter, en ung kvinna i Höör, var också medlem i Nationalsocialistisk front. Ännu för tio år sedan ville partiet förbjuda utomeuropeiska adoptioner och införa dödsstraff i Sverige.
Allt detta har kretsen kring partiledaren Jimmie Åkesson försökt sudda ut. Flera uttalade rasister har uteslutits, och dagens sverigedemokrater har ersatt uniformer och marschkängor med kostym och slips. De vill inte heller tala om gamla tider. I stort har medierna tillmötesgått deras önskemål.
Det är annars helt rimligt att diskutera partiets förflutna. Dagens ledare gick med i ett parti där gamla nazister var med, ett parti som ville införa dödsstraff och som måste poängtera att medlemmarna inte skulle klä sig i uniform. Varför sökte de sig till ett sådant parti, om de är pålitliga demokrater?

Detta är ju viktiga och avgörande noteringar kring Sverigedemokraterna. Eriksson gör också en liknelse i sin artikel kring den kritik som vänsterpartiet utsätts för på grund av vår historia. Här finns ju ett historiskt brott med partierna i öst som skedde för mer än 45 år sedan och som slutgiltigt gjordes upp med i början på 1990-talet. Vänsterpartiets internationella relationer har med goda skäl kritiserats. Det är helt korrekt. Dock tenderar man vara mer villig att glömma högerns mörka historia framför vänsterns. Kan det bero på att vänstern faktiskt har ett program och en politik som utmanar de maktförhållanden som högern och då också extremhögern vill försvara och stärka. Är glömskan ideologiskt motiverad?

Intressant?, Rödgrön,

Rödgröna överens om framtidens hälso- och sjukvård

I morgon presenterar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sitt samarbete inför kommande budget och mandatperiod för landstinget i Östergötland. detta kommer ske via en pressträff vid lunch i morgon som jag precis har förberett.

Inför detta har följande skickats ut:

- Våra tre partier kommer att lägga en gemensam budget till fullmäktige i juni. Där kommer östgötarna få ett klart och tydligt besked om framtidens hälso- och sjukvård. Vi väljer att satsa på kvalitet och utveckling, på en jämlikare och rättvisare vård och ett landsting som tar ansvar för framtida generationer, säger partiernas gruppledare i ett gemensamt uttalande.

- Vi ser att vi idag har en verksamhet som går med underskott samtidigt som vi har stora ohälsoproblem vilket är tydligt i landstingets årsredovisning. Ett av de stora problemområdena är den växande psykiska ohälsan. Här och inom andra områden har vi för avsikt att höja ambitionerna kommande mandatperiod.

Jag kan garantera att jag avser att återkomma med denna fråga i framtiden...

Rödgrön, Intressant?

Rödgröna i Östergötland se hit

Alla rödgröna bloggare i Östergötland har nu fått en gemensam sida som har ambitionen att länka alla rödgröna bloggar i Östergötland. Om du tillhör gruppen anmäl dig via bloggen som du hittar här.

Björklund vill gå emot folkviljan

De borgerliga kommenterar nu kravet på folkomröstning kring frågan om förbifart Stockholm. Björklund från folkpartiet är ju mest insiktsfull. Han förstår att det är enkelt att mobilisera en opinion mot förslaget. Därför vill han inte ha en folkomröstning. Björklund vill alltså bygga förbifarten även om Stockholmarna säger nej!

Joakim Hörsing skriver också.

Nu slipper vi förbifart Stockholm!

Ytterligare en överenskommelse presenteras nu från de rödgröna. Nu handlar det om Stockholms infrastrukturproblem. Det finns ett bra anslag i överenskommelsen som innehåller flera delar.

För det första handlar det om utbyggnad av kollektivtrafik i närtid där ett antal nya och förbättrade spår byggs för att öka kapaciteten. Mer satsningar på kollektivtrafik och cykelbanor.

Det andra handlar om frågan om förbifart Stockholm. Här löser man den konflikt som finns mellan de tre partierna (eller delar av S och V och MP) med en folkomröstning. Det ska stå mellan två alternativ där det ena handlar om en motorvägsförbindelse eller ny kollektivtrafik med fler spå, tunnelbana och stationer.

Folkomröstning ska hållas 23 september 2012 och samtliga invånare i Stockholms län ska få möjlighet att rösta.

Spontant känns detta som en bra överenskommelse. Vi får direkta satsningar på kollektivtrafiken samtidigt som min bedömning är att med de två alternativ som man sätter upp för folkomröstningen så kommer ju knappast en stor motorväg genom Stockholm på långa vägar vara lika lockande som mer tunnelbana och kollektivtrafik.

Vi ser kanske ett rödgrönt Stockholm med en grön framtid utan gigantiska motorvägsbyggen som cementerar fast oss i historien. Istället får vi en modern utbyggd tunnelbana som möter framtidens behov av snabba kollektiva transporter i Stockholm på ett sätt som bilismen aldrig kan klara av.

DN, Veronica Palm, robert Noord, Rödgrön, Ruwaida, DN2, Intressant? Aftonbladet, SVD,

TV-snickarna är ute och cyklar

Ett gäng kända TV-snickare springer borgerlighetens ärenden på debattsidan i DN idag. De försöker måla upp en debatt kring ROT-avdraget som inte finns. De försöker hävda att någon skulle vilja avskaffa detta avdrag. De anger inte vem men underförstått så skulle det vara den kommande rödgröna regeringen. Men det är ju helt fel. Faktum är ju det att det är den nuvarande regeringen som håller igen och inte vill utvidga ROT-avdraget i den omfattning som de rödgröna vill.

I Oktober 2009 presenterade de tre partierna ett antal gemensamma punkter där bland annat ett utvidgat ROT-avdrag presenterades. Det sammanfattades i tre punkter:

- Nuvarande ROT-avdrag kvarstår i sin nuvarande konstruktion
- Det befintliga ROT-avdraget kompletteras med en särskild klimatbonus
- Ett nytt ROT-stöd med klimatprofil för renovering av flerfamiljshus införs om två miljarder per år

Om någon tycker att detta inte är tydligt så fastslår man även i dokumentet följande

Beskedet till landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare är att vi behåller det gällande ROTavdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter därmed att vara 100 000 kronor, skattereduktionen är fortsatt 50 % av arbetskostnaderna och fortsätter att vara knutet till individen och de ROT-arbeten som idag omfattas kommer även omfattas med vår modell.

Detta kompletteras ju med en klimatbonus som beskrivs enligt följande:

För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det existerande ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som gemomför energieffektiviseringar. Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten och är på 10 procent utöver ROT-avdraget och ges upp till 10 000 kronor i avdrag per småhus/antal lägenheter i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åtgärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.

Utöver detta vill är ju också förslaget att även hyresrätter ska inkluderas vilket ytterligare skapar goda förutsättningar för arbete och tillväxt inom denna sektor-

Så var är vargen. Vem är det som Martin Timell och de andra angriper? Är det den borgerliga regeringen som inte satsar tillräckliga resurser eller är detta ett beställningsverk från näringslivet?

Läs gärna andra bloggar kring detta. Det visar tydligt på att borgarna som nu är ute och skriver kring detta har helt fel i sak och att de kör med lögner rakt av.
Reageramera, Broman, Alltidröttalltid rätt, Carl, Fetsmart, Rödgrön, Intressant?

Det kokar i pensionärsleden

Pro i Mjölby arrangerade idag en hälso- och sjukvårdspolitisk debatt mellan partierna. Det var en bra och intressant tillställning. De fem borgerliga partierna (de fyra vanliga och vårt lokala sjukhusparti Vrinnevilistan) lyckades nog inte leverera en enda fråga med någon substantiellt innehåll. Det var möjligen att man numera ska få rätt till två hörapparater om man har behov av det. Dock berodde detta på att kostnaderna för hörapparater sjunkit kraftigt så det var inte ens en satsning utan mer ett konstaterande.

Det är uppenbart att vi har en svag politisk motståndare i landstinget i Östergötland så det är bara att hoppas på fler debatter så att det blir tydligt hur det förhåller sig. Det är då tydligare att vänsterpartiet har en tydlig linje som kraftigt skiljer sig från borgarna. Vi vill ju stärka välfärden genom satsningar på utbyggd hälso- och sjukvård med satsningar på t.ex. äldre och psykiskt sjuka. Tillsammans med S och MP kommer vi i juni att presentera en gemensam budget där alternativen kommer bli än tydligare.

Att träffa pensionärerna i Pro är alltid trevligt. Men det är också tydligt att det kokar i leden. De är riktigt förbannade över pensionärsskatten. Det rödgröna samarbetet måste på nationell nivå ytterligare höja temperaturen i denna fråga. Inkomst ska beskattas enligt samma principer.

(Försöker använda min mobilkamera för lite bilder till bloggen men inser att kvaliten har mer att önska. Bilden föreställer dock pensionärerna i Mjölby...)

Vägval för välfärden - kvalitet eller vinst

Privata förskolor i Stockholm kritiseras för att de bedriver en undermålig verksamhet. De har låg personaltäthet och lågutbildad personal. Dessutom har företagen som driver förskolorna ofta tagit ut stora vinster, höga löner eller stora pensionsavsättningar till styrelserna.

Detta låter ju som vilket företag som helst som vill tjäna pengar. Det vittnar väl om sann entreprenörsanda i Maud Olofssons tecken. Effektivt företagande bygger ju på att maximera intäkterna och minimera kostnaderna. Det är ju så man får pengar över till ägare och chefer. Det är ju fullt logiskt.

Är det dock på detta sätt vi vill organisera vår välfärd? Är det privata vinstintressen som ska styra över barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Om man anser att detta är riktigt så finns det ju två alternativ. Antingen betalar vi mer till de företag som utför arbetet så att deras möjligheter till vinstmarginal blir större utan besparingar. Det andra alternativet är att vi ser det som en god konsekvens att de skär i verksamheten för att få nödvändiga tillskott.

Jag tycker nog inte att något av dessa två alternativ är så tilltalande. Vänsterpartiet driver ju frågan om ”Världens bästa välfärd - utan vinstintressen”. besök kampanjsidan och säg din mening om framtidens välfärd.

DN, DN2, Fotolasse, AB, Peter Andersson, Rödgrön, Intressant?

Avgifter vs skatter

Ingenting är ju gratis. Det förstår även moderaterna som vill sänka skatterna. Men det finns ju en rad saker som ändock måste betalas. Därför är ju moderaterna starka anhängare av avgifter. Avgifter är ju bra för en moderat då det ger ju de lågavlönade i relativa tal sett högre kostnader än vad det ger för en högavlönad.
Aftonbladet lyfter problemet med trängselavgifter som finansieringskälla till statliga infrastrukturprojekt. I Landstinget i Östergötland har man höjt avgifterna för sjukvården och infört nya principer om att en större andel av sjukvården ska bekostas av avgifter. Glöm inte heller de höjda avgifterna till a-kassan och facket. Det är ju sådana avgifter som finansierar de moderata skattesänkningarna. De enda som tjänar på detta är ju de med höga inkomster. Vilket parti har alltid företrätt just denna grupp i samhället. Jo moderaterna. Och det verkar de ju fortsätta med även om de retoriken försöker framstå som någonting annat.

Beräknande lögnare i alliansen?

Jag uppfattar mig inte som en särskilt naiv person. Nej, snarare skulle nog många i min omgivning hävd att jag är en cyniker. Men ibland förundras jag över politiken och hur den bedrivs. Jag har ännu inte läst Torbjörn Nilssons bok De omänskliga men den verkar ju vara intressant läsning. Där kanske man kan hitta någonting som kan svara upp mot mina funderingar denna sena söndagskväll.
Det som rör sig i det Brobergska huvudet är hur de borgerliga partierna och deras företrädare uppträder som ogenerat ohederligt i många sammanhang. De ljuger och hittar på utifrån den situation som de befinner sig i. Att man många gånger inom politiken anpassar sitt budskap, skarvar när man är osäker eller om man väljer att vinkla en fråga något ohederligt genom att bortse från vissa fakta kan även jag göra (även om jag inbillar mig att jag är väldigt återhållsam med detta). Men det som jag upplever att borgarna sysslar med är någonting annat. Det är överlagda och kalkylerade lögner eller felaktigheter.
I dagens debatt och mediala situation är det de snabba utspelen med goda möjligheter till rubriksättning som premieras. Ju enklare och desto snabbare ju mer utrymme får man. Dessutom hinner det aldrig göras någon form av granskning från journalisternas sida.
Jag har tre aktuella exempel som jag tycker illustrerar problematiken ganska bra.
Det första är debatten om avdrag för hushållsnära tjänster (aka Pigavdraget eller Rut). Här presenterade tjänsteföretagens intresseorganisation Almega en rapport där de hävdade att 11 000 nya jobb skapats inom hemserviceområdet. Eller det var åtminstone så som det presenterades. Moderaterna snappade upp frågan och gjorde de 11000 nya jobben till sina och hävdade att alla skulle försvinna med ett maktskifte. Det gick några dagar innan någon på riktigt hade hunnit granska uppgifterna som Almega och Moderaterna spred. För det visade sig ju snart att det inte förhöll sig så som man försökte hävda.
Det andra exemplet är när Anders Borg veckan innan vårbudgeten skulle presenteras gick ut och hävdade att man skulle göra särskilda satsningar på kvinnor. Vid det tillfället var budgeten helt klar och Borg visst mycket väl vad budgeten innehöll. Den innehöll inte några satsningar på kvinnor på det sätt som han hade gett bilden av.
Det tredje exemplet är när regeringen presenterade sin infrastruktursatsning för framtiden så fanns det inte några pengar avsatta för Norrbottniabanan som verkligen hade behövts. När detta uppdagades skickades en statssekreterare från Centern ut och hävdade att det minsann fanns pengar avsatta och allt var som det skulle. Banan skulle byggas. Problemet är dock att det inte finns några pengar. Det var bara ett påhitt.
Vad kan man dra för slutsats av dessa tre exempel. Jo jag antar att man i det borgeröiga lägret kallt räknar med att det är fler som uppfattar det ursprungliga utspelet än de som uppfattar den flera dagar senare kommentaren om att det inte stämde. Borg vill locka fler kvinnor till moderaterna och hävdar att de har satsningar som inte finns. Han kan ju inte göra det när budgeten kommer för då finns ju facit. Men en vecka innan kan ju inte någon granska och när väl budgeten kommer har man glömt bort det hela. Dock har man etablerat en bild av att de säkert satsar på kvinnorna, varför annars hävda det.
Det som borgarna ägnar sig åt är ju någon form av manipulation som är svår att komma åt. Den är dessutom med största sannolikhet effektiv. Sedan gör säkerligen även andra partier på liknande sätt. Jag noterade till exempel att Miljöpartiet i en enkät från LO-distriktet i Stockholm svarat på ett helt annat sätt i vissa frågor än vad de brukar göra i andra sammanhang där jag stöter på dem.
Gör då inte mitt eget parti detta ibland? Inte vad jag vet faktiskt (och jag brukar ha hyfsad koll). Det är inte bara någonting jag hävdar för att måla upp en juste bild av mitt eget parti. Det är nästan så att man ibland känner att vi är alldeles för hederliga i vårt agerande vilket gör att man får extra svårt för andra partier och deras agerande.
Är längtan efter makt så stor inom politiken att man inte drar sig för enkla men samtidigt utstuderade och effektiva sätt att måla upp bilder av sig själv och sitt eget parti att man gör nästan vad som helst. Man tänjer på sanningen och ljuger och kalkylerar med att vinsten är större än förlusten på lögnerna. Är det längtan efter makt och inflytande som gör folk inom politiken till just så omänskliga som Torbjörn Nilsson hävdar?
Läs mer om exemplen på Alliansfritt Sverige.
Intressant?, Rödgrön Aftonbladet,

Alternativen blir tydliga - mer eller mindre välfärd

Reinfeldt och Sahlin har framträtt idag. Av medierapporteringen att döma så är det ändå tydligt att det är två politiska alternativ som vi har framför oss. Den ena handlar om att fortsätta minska det gemensamma åtagandet för varandra och skapa ett samhälle där allt mer styrs av den egna plånbokens storlek. Det andra alternativet handlar om att åtminstone försvara och på sina håll förbättra den välfärd som vi under generationer byggt upp.
Reinfeldt fortsatte att lova omfattande skattesänkningar. Det man måste fråga då är ju vad man ska skära ner på, vad är det som vi inte gemensamt ska ta ansvar för. Vad är det som ska betalas kontant av individen. Det finns inte några gratis luncher, inte ens i moderaternas samhälle (eller i synnerhet inte där).
Mona Sahlin vågade ändå idag peka på några förbättringar som även S vill göra i Stockholm och då handlar det om utbyggd barnomsorg. Det är bra. Men det krävs ju mer än så. Det finns en starkt stöd för en utbyggd offentlig sektor. Det finns till och med ett mycket starkt stöd för skattehöjningar för att förbättra kvaliteten i vår offentliga sektorn. Detta måste S inse. Vi i oppositionen kommer inte vinna på att vara så lika borgarna som möjligt. Det handlar ju om att visa att vi är ett tydligt alternativ. Vem vill ha en ny regering som bara justerar borgarnas katastrof i marginalen.

DN1, DN2, Högbergs tankar, SVD1, SVD2, Peter Andersson, AB, expressen, Rödgrön, Intressant,

LOs initiativ banar väg för ett rödare Stockholm

LO-distriktet i Stockholm har frågat sina medlemmar vilka frågor som de tycker är de viktigaste inför valet i höst. Det är en initiativ som inspirerats från den Norska Trondheimsmodellen. Där bröt facket med Arbeiderpartiet och började agera mer fritt och ställa tydliga krav på partierna och rekommenderade sina medlemmar att rösta utifrån vilken politik som bäst svarade upp mot deras krav. LO-distriktet i Stockholm har inte gått så långt som den Norska varianten. Men det är ett bra initiativ. Kanske tycker jag det som vänsterpartist eftersom det är tydligt att LO-medlemmarnas prioriteringar sammanfaller med vänsterpartiets i störst utsträckning. Detsamma gäller även Socialdemokraterna och till relativt stor delar miljöpartiet.
Om LO i Stockholm nu använder detta på ett bra sätt i valrörelsen så kan vi nog hoppas på att många av de som i förra valet gick från S kan komma tillbaka när det blir tydligt vem som i sak driver de frågor som man själv prioriterar. Detta kan ju bli ett bra verktyg för att komma bortanför den politiska retoriken och ställa frågor och få svar kring de frågor som man själv tycker är viktigast.
För den som vill fördjupa sig i det norska exemplet har ju Flammans Aron Etzler skrivit en mycket bra bok, Tronheimsmodellen (Karneval förlag), som rekommenderas. Annars finns det säkerligen en del skrivet på Flammans hemsida.

Aftonbladet Intressant Rödgrön

Är alla sossar?

Moderaterna försöker låta som socialdemokrater utan att vara det. Politiken går ju i praktiken inte alls åt samma håll. Tvärtom. Det är ju fortsatt högerpolitik som gäller. Men det är ju ändå intressant att alla som försöker stärka sin position i svensk politik på ett eller annat sätt förhåller sig socialdemokratisk politik och retorik. Man försöker framställa sig som ett parti som inte är så väsenskiljt från sossarna. Är det svenska folket i grunden sossar i olika grad?
Vänsterpartiet gjorde ju ungefär samma resa som moderaterna, fast från andra hållet, under Gudrun Schymans ledning för ett antal år sedan. Partiet växte sig starkt upp mot 12 procent i det vakuum som uppstod när socialdemokraterna samarbetade med C och vandrade höger ut. Där gick nog gränsen för vad vänsterpartiet kunde åstadkomma just då utan att mer anamma en tydligare socialdemokratisk politisk profil. Det var kanske därför som Schyman poserade med en Per-Albin staty inför kongressen i Växjö och pratade om att de som kallar sig för kommunister inte hörde hemma i vänsterpartiet. Utgångspunkten var högst troligen att man behövde bli mer av socialdemokrater i retorik och politik för att attrahera fler.
Det lyckades inte så bra i vänsterpartiet. Till slut kände inte medlemmarna igen sig. De (vi) var ju faktiskt inte socialdemokrater. Vi var någonting annat och hur långt som helst kunde man inte ändra partiet. Kommer samma sak hända i de moderata leden. Vad händer om (eller när) moderaterna förlorar regeringsmakten efter valet. Sitter ledningen säker eller kommer de mer traditionella moderata krafterna att återta kommandot och föra in moderaterna i sin klassiska retorik.
Skillnaden mellan vänsterpartiet och moderaternas anpassning efter s skiljer sig just vad gäller innehållet i politiken. Vänsterpartiet hade en period där man närmade sig reellt i det politiska innehållet. Det har ju inte moderaterna gjort utan här handlar det bara om retorik och yta. Det tror jag människor kommer genomskåda. Verkligheten väger oftast tyngre än falsk retorik.

DN, Alltid rött alltid rätt, Moberg, Ulrika Falk, Alliansfritt Sverige intressant

Fuskpartiet Moderaterna

Att det varit vida känt att det fuskats i moderaterna är väl föga förvånande. Det är ju knappast troligt att partiledaren själv inte känner till fusket. Det handlar om hans eget partidistrikt där dessutom hans fru är en av de mest framträdande personerna. Man ska nog vara riktigt blind och döv för att undgå sådana saker.

Det finns nog fusk i alla partier på ett eller annat sätt samt att man har medlemmar som fuskar. Men moderaterna är nog ett unikum av fuskare. När de hamnade i maktposition så blev de granskade på ett sätt som de inte är vana vid och då har det varit en jäkla massa fusk helt enkelt. Det kanske inte är så konstigt att de fuskar i partiet för de verkar ju fuska en del privat. Har jag inte helt fel minnesbild så ville man ju klämma åt fuskarna från moderat håll i förra valet. Men det var ju andra fuskare.

Här kommer en lista på moderat fusk som jag tidigare publicerat. Fuskarna är hämtade från Alliansfritt Sverige där det finns källor till allting. Det är nog dessutom bara toppen av ett isberg kan man nog tro.

Maria Borelius. Blev handelsminister men föll rätt snart bort från regeringen. Hon fuskade med det mesta. Svart arbetskraft, ej betalda TV-avgifter hus registrerade utomlands och så vidare.
Cecilia Stegö Chilò som blev kulturminister betalade inte Tv-avgiften. Det gjorde inte Tobias Billström, också minister, Johan Forsell, stabschef för regeringen och Gunnar Axén ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, Per Schlingman, partisekreterare, .
Mikael Odenberg, då försvarsminister, avslöjades med att fuska med Taxikvitton till riksdagen.
Moderata ungdomsförbundet avslöjades med att servera sprit till underåriga i Helsingborg. Och antagligen inte bara där.
Ulf Kristoffersson avslöjas med att bo en paradvåning som egentligen är avsedd för bostadslösa
Carl Bildt har haft en del kraftigt ifrågasatta aktieaffärer.
Av moderaternas 15 statssekreterare hade 10 köpt svart arbetskraft. Enligt dem själva.
Ulrika Schenström, statsministerns närmaste, var packad under krisjouren och fick gå.
Sven-Otto Littorin hade en falsk examen som han vägrade ta bort från sitt CV.
Fredrik Reinfeldt med fru hade en barnflicka som saknade arbetstillstånd.

SVD, DN, Alliansfritt, DN2, DN3, Aftonbladet, Expressen, In your face, Intressant, AB

Utmärkt rapport om arbetslösheten

Om de rödgröna vinner valet i höst så är det givetvis många som ska ha beröm och tack för sina insatser. En av de främsta är nog de som ligger bakom sidan Alliansfritt Sverige. Få har nog gjort ett sådant välgrundat arbete som de har gjort de senaste åren. Det är en av de källor som jag oftast återvänder till och som alltid är uppdaterade

Nu presenterar de en rapport om arbetslöshetsstatistiken som är enkel men också oerhört tydligt. Rapporten fastslår bland annat detta:

Arbetslösheten3var hög i början på 00-talet, under Socialdemokraternas styre. Den började dock vända neråt under våren 2005.
Nedgången i arbetslösheten fortsatte under Alliansens styre, men avtog för att sedan nå nivåer som är betydligt högre än vid maktövertagandet.
Sysselsättningsgraden är sonika bevisligen betydligt lägre, och andelen arbetslösa betydligt högre än vid maktövertagandet 2006.

Vad vill borgarna med EMU?

Vänsterpartisterna Jens Holm och Jonas Sjöstedt, både tidigare EU-parlamentariker, skriver på aftonbladets hemsida en bra och viktig artikel om Sverige och EMU. Frågan de ställer är om den borgerliga regeringen avser lämna besked om de vill ansluta Sverige till EMU efter valet.

De skriver bland annat:

Euron är i djup kris. De djupa ekonomiska problemen i länder som Grekland, Portugal, Italien, Irland och Spanien får hela europrojektet att skaka. Krismötena i Bryssel avlöser varandra – ändå saknas det en tydlig politik för om eller hur EU ska hjälpa de euroländer som är värst drabbade. Kristecknen hopar sig, allra värst ser det ut för Grekland som snart kan få akuta betalningsproblem, har svårt att låna upp pengar och där spararna rusar till banken för att ta ut sina besparingar. Men Greklands problem är bara toppen på ett isberg.
Euron gav under några år låga räntor som kraftfullt bidrog till den spekulationsbubbla som nu brister i flera länder. När länderna saknar egen valutapolitik återstår bara ett stålbad av nedskärningar och lönesänkningar för att försöka ta sig ur krisen. Om Sverige hade varit en del av EU:s valuta hade vi haft högre räntor, en övervärderad valuta och därmed högre arbetslöshet. Om vi går med nu riskerar vi att på allvar dras in i eurokrisen. Dessutom blir euron ännu sämre fungerande som valuta om fler länder med behov av olika valutapolitik ansluter sig.

Trots detta vill de borgerliga partierna att vi ska anslutas till euron. Det är som att kliva på ett skepp i sjönöd. Allra ivrigast är Folkpartiet. Partiet vill slå fast ett nytt datum för en svensk folkomröstning i frågan. De anser att valutaunionen fungerar så felfritt att de ekonomiska konsekvenserna av en svensk anslutning inte ens måste utredas innan vi går med. Även de andra borgerliga partierna verkar i princip vara för en svensk EMU-anslutning och en ny folkomröstning under kommande mandatperiod.

Listan på fel kan göras lång...

Aftonbladet listar fem punkter som kan göra det svårt för den borgerliga regeringen att bli omvald. Men som så ofta missar de ju en massa saker. Här är några:

Fattigdomen,
Sjukförsäkringarna,
Arbetslösheten,
Försämringarna i välfärden,
Orättvisorna,
Miljöpolitiken,
Införandet av övervakningssamhället,

Listan kan ju göras hur lång som helst. Det är helt enkelt politiken som är problemet. Det är den som vi förhoppningsvis röstar bort i september.

250 000 fler fattiga med borgerlig regering

250 000 fler fattiga har vi idag än när den borgerliga regeringen tillträdde. Det är ju inte konstigt. Man har ju gjort sitt bästa för att klämma åt de som har det sämst. Det vill säga de som är sjuka och arbetslösa. De har fått sänkta ersättningar, höjda avgifter men inte någon sänkt skatt. De är enbart förlorare på regeringens politik. Det finns inte heller någonting i regeringens budget som ändrar detta. Fattigdomen cementeras fast i det borgerliga Sverige samtidigt som champagnen flödar på Östermalm.

Se inslag på politikerbloggen.

Timbro har rätt - Lägg ner Levande historia

Timbro har helt rätt när de idag i SVD skriver att enbart opinionsbildande myndigheter bör läggas ner. Jag delar den uppfattningen. Staten ska inte vara en åsiktsmaskin. Stater som organiserar sig dels efter att dels övervaka oss allt mer samt utöver detta även påverka våra åsikter allt mer har vi sett nog av i historien. Därför är det fullt rimligt att lägga ner en av de mest uppenbara opinionsbildande myndigheterna Levande historia.
Levande historia skapades av Göran Persson efter en undersökning i Sveriges skolor där det visade sig att en skrämmande stor del av ungdomarna inte kände till alla fakta kring förintelsen samt at en mindre del faktiskt tvivlade på att den hade ägt rum. Detta ledde till stora internationella konferenser, en bok som skickades ut i en enorm upplaga samt inrättandet av en statlig myndighet som fick namnet Levande historia.
Att skolelevers bristande kunskaper kring en av de vidrigaste historiska händelserna genom historien kunde ha en koppling till en nedprioritering av historieämnet och kraftiga nedskärningar och försämringar i skolan som Göran Persson genomfört kan ju tyckas uppenbar. Men det tyckte väl inte Persson utan det blev en statlig myndighet som skulle informera om just denna historiska händelse. En myndighet som på flera sätt är ett unikum i svensk myndighetshistoria.
Om någon nu tror att jag vill förringa betydelsen av nazismens härjningar (eller brott som begicks i det kommunistiska diktaturerna i öst) så är det helt fel. Tvärtom. Det finns all anledning att den forskning som Levande historia nu sysslar med ska bedrivas och få resurser för detta. Det är utmärkt. Men det bör ske inom övrig forskning som sker på universitet och högskolor. Där kan forskningen föras mer fritt och inte styras av statliga regleringsbrev där man medvetet politiserar historien. Historieskrivningen är förvisso alltid politisk men den ska väl inte styras av staten. Oavsett vem som sitter vid makten.
Så det känns ju alltid lite konstigt när man vaknar och läser tidningen och inser att man håller med Timbro. Ryggradsreflexen säger ju åt mig att någonting måste ju vara fel. Och ja, lite fel har ju ändå Timbro. De tar upp exemplet arbetslivsinstitutet som den borgerliga regeringen lade ner. Det var fel tycker jag. Arbetslivsinstitutet arbetade ju inte bara med forskning kring arbetslivet utan också med en omfattande utbildningsverksamhet som stärkte och förbättrade arbetssituationen på de svenska arbetsplatserna. Detta kan man ju förstå att höger reagerar mot men det är ju inte opinionsbildning.

Intressant?

Välkommen att delta i vänsterns 1 maj-tåg i Linköping 2010!

Viktig information:

Första maj samlas vi vid Konsert och Kongress kl. 12.00. Till tonerna av blåsorkester samtalar vi med varandra, får tillfälle att inhandla årets 1 maj-nål att fästa på kavajslaget och övar på talkörerna. Kl. 12.30 marscherar vi från Konsert och Kongress mot Trädgårdsföreningen.

På plats vid Trädgårdsföreningens scen tar vårt apellmöte vid från ca. kl. 13. Årets huvudtalare är riksdagsledamot Kalle Larsson samt Stefan Lindborg från Ung Vänsters förbundsstyrelse. Talare från Vänsterns Studentförbund och Vänsterpartiet i Linköping medverkar också. Talen varvas med olika kulturella inslag. I samband med apellmötet finns möjlighet att köpa fika, där behållningen går till Ung Vänsters lokala arbete. Det finns också möjlighet att inhandla böcker av olika slag från vårt radikala bokbord, där även Flammans 1 maj-nummer finns tillgängligt.

När programmet i Trädgårdsföreningen avslutas sjunger vi tillsammans Internationalen, och går därefter stärkta av gemenskapen, de viktiga budskapen och det fina vårvädret tillsammans vidare in i valrörelsen. Vi har ett val att vinna i år!

Kamratligen,
Vänsterns första maj-kommitté i Linköping 2010

Majblomman ska inte behövas

Jag köpte två majblommor igår. Det var längesedan jag gjorde det. Jag har en i grunden skeptisk inställning till välgörenhet och ”privata” lösningar på välfärdens problem. Men i år har jag ändå valt att köpa dessa två blommor för att stödja Majblommans arbete. Men det är ju också en markering mot regeringen. En manifestation mot barnfattigdomen måste ju också vara en manifestation mot regeringens politik. För det är väl få regeringar som så medvetet och aktivt ökat barnfattigdomen i Sverige.

Jag skrev i ett tidigare inlägg följande:

De senaste åren har barnfattigdomen i Sverige vuxit allt snabbare. Det är inte någon slump. Det är ett medvetet resultat av den borgerliga regeringens politik. De är dessutom mycket medvetna om detta och de är inte beredda att göra någonting åt det. Det kan vara en av de största skamfläckarna i vårt samhälle. För det går att komma åt barnfattigdomen bara man vill. Det vill inte borgarna.

Enligt riksdagens utredningstjänst lever i genomsnitt var fjärde ensamstående med barn på inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är måttet på relativ fattigdom. Värst är läget i industriorter där barnfattigdomen är som störst.

Majblomman har ju en verksamhet som egentligen inte ska behövs i ett människovärdigt samhälle. Men i dessa tider behövs de verkligen. Det är så grymt och hårt att läsa de ansökningar som föräldrar anger när de ansöker om pengar till sina barns aktiviteter. Gör ett besök på majblommans hemsida och läs. Passa även på att köp majblommor ute på stan. Bär sedan blomman som ett märke för en ny regering som vågar bekämpa barnfattigdomen i Sverige.

Det är ju därför extra sorgligt att se att den nuvarande borgerliga regeringen i sin budget som de presenterar idag inte på något sätt kommer att bidra till en minskad barnfattigdom i Sverige. Tvärtom. Klyftorna fortsätter att öka. Barnen lämnas utanför. Det behövs en ny regering.

SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, Rödgrön, Alliansfritt1, Alliansfritt2, Exp1, E24, DN1, DN2, DN3, DN4, Röda Malmö, jinge, Röda berget, Noord, EXP2, EXP3, Aftonbladet1, Storstad, In your face, Aftonbladet2, Aft3, Intressant

Fortsatt orättvisepolitik

Det är en uppenbart pressad regering som presenterar sin sista budget idag. Valrörelsen är igång och man måste försöka få upp sina opinionssiffror men Anders Borg verkar inte riktigt lita på sin egen politik utan går till storms mot oppositionen och utmålar oss för att vara det största hotet mot svensk ekonomi. Det är ju faktiskt Anders Borg med sina kumpaner riskerat svensk ekonomi genom stora ofinansierade skattesänkningar och en kraftig omfördelning av resurser till de rikaste.

Vi ser ju inte heller några satsningar på jobb och inte heller några resurser till kommuner och landsting som verkligen behöver pengar för att kunna rusta välfärden i framtiden. Att enbart prata om välfärdens kärna som Borg gör förbättrar inte situationen utan det krävs generella satsningar till kommuner och landsting. Det är där som välfärden styrs och organiseras. Men det är också där som man får ta stora kostnader till följd av alliansens orättvisepolitik med bland annat galopperande socialbidrag runt om i landet.

Det är ju också en budget som inte förändrar det faktum att de som gynnats mest under de senaste åren varit rika män och att ensamstående mammor är de som drabbats hårdast så vi får verkligen hoppas på en alternativ budget från oss i de rödgröna som pekar ut en rimligare väg att möta framtiden på.

Massmedias vinkel är ju nu också hur man som "enskild tjänar på budgeten". Glöm inte heller alla de kraftiga höjningar av kostnader som genomförts tidigare under mandatperioden som för många ätit upp alla skattesänkningar. Det handlar ju om avgiften till a-kassan, traffikförskringen, höjd fastighetsavgift för vissa samtidigt som de rika tjänade mest, slopad skattereduktion för fackavgift och så vidare.

SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, Rödgrön, Alliansfritt1, Alliansfritt2, Exp1, E24, DN1, DN2, DN3, DN4, Röda Malmö, jinge, Röda berget, Noord, EXP2, EXP3, Aftonbladet1, Storstad, In your face, Aftonbladet2, Aft3, Intressant

Den borgerliga politiken krymper Linköping

Kommunstyrelsemöte hela eftermiddagen. Här blir den borgerliga regeringens politik verklighet på olika sätt. Vi behandlade befolkningsprognosenför de kommande åren. Hir får regeringens förändringar inom den högre utbildningen där utomeuropeiska studenter ska betala terminsavgifter (upp till 120000 per år). Erfarenheter från andra länder har visat att antalet studenter i den aktuella grppen minskar med mer än 90%. För Linköpings universitetfår detta stora konsekvenser i att man antagligen behöver minska utbildningsplatserna. För Linköpings kommun innebär det att man får skriva ner befolkningsprognosen ganska mycket.

Man konstaterar att det kommande år bidrar till att antalet studenter påverkar kommunens tillväxt negativt. Det som dock är den värsta delen är ju de studenter som haft möjlighet att studera i Sverige utan att betala en massa avgifter. Det har också varit till gagn för den högre utbildningen i Sverige. Det är tragiskt att regeringen fattar denna typ av beslut.

M och nyspråket

En bild säger så mycket. De moderata PR-konsulterna läste nog Orwell både en och två gånger innan de lanserade sin "rättvise-kampanj". Bilder kommer från bloggen Storstad.

Hoppas att V stödjer FP

Två folkpartister i Västra Götaland skriver i Expressen idag att det är dags för sprututbytesprogram i en för att vara folkpartister en utmärkt artikel. Vänsterpartiet hoppas jag stödjer dem i regionen. Då får vi också hoppas att Folkpartiet i Östergötland stödjer Vänsterpartiets motion som vi lagt till landstinget här i Östergötland som gäller detsamma.

Tänk ändå att det fortfarande finns Folkpartister som ibland ändå tycker bra saker. Alla vill inte jaga barnen med batong eller tvångsundersöka unga kvinnor…

Hanteringen av de sjuka jagar regeringen

Frågan om sjukförsäkringen kommer nog inte att dö förrän vi har fått ett regeringsskifte. Verkligheten jagar de borgerliga partierna hela tiden och debatten har de ju förlorat för länge sedan. Behandlingen av de sjuka kommer de inte kunna släta över oavsett vilka retoriska knep som tänker använda sig av.

Liselotte Olsson, riksdagsledamot från vänsterpartiet, skriver idag tillsammans med S och Mp i Aftonbladet kring sjukförsäkringen och regeringens katastrofala hantering av frågan. Debatten vägrar dö.

S missar de fattigaste barnen!

Socialdemokraterna presenterar nya prioriteringar i politiken idag. Det handlar om arbete, minskade socialbidrag bekämpa barnfattigdomen och så vidare. Det är bara bra förslag som jag kan se det. Dock finns det ju (som alltid) brister i deras förslag.

När socialdemokraterna pratar om barnfattigdom glömmer de alltid de fattigaste barnen. Det är bra att de kommer med förslag som gör att färre blir beroende av ekonomiskt bistånd men många barn kommer att finnas kvar under sådana förhållanden. De förslag som de presenterar hjälper de som ligger precis ovanför nivån som berättigar till ekonomiskt bistånd. Det är ju bra. Men som alltid saknar de förslag till åtgärder som faktiskt förbättrar för de barn som har det allra sämst.

Oavsett barnbidragshöjningar, flerbarnstillägg, förbättrade bostadstillägg, stärkt underhållsstöd så gynnas aldrig de som lever med ekonomiskt bistånd då alla nya inkomster räknas av från deras ekonomi. Det gör att de fattigaste alltid halkar efter ännu mer. Klyftan vidgas än mer. Även om de fattigaste barnen blir färre så kommer det att finnas ett stort antal barn som inte gynnas. Här krävs det omfattande insatser. Barn ska inte behöva leva i fattigdom i dagens Sverige.

Det finns flera saker som man kan göra politiskt. Inte minst på lokal nivå. Man kan stärka upp det ekonomiska biståndet för hemmaboende barn, man kan inrätta högtidsstöd (vilket innebär att man kan söka extra bidrag till jul, födelsedagar eller andra högtider som barnen firar), se till att det finns billiga eller gratis fritidssysselsättningar för alla barn och så vidare.

Generell välfärdspolitik är bra. Det löser väldigt många problem. Men det kommer inte att hjälpa de fattigaste barnen. Därför krävs det mer.

Jag har flera gånger skrivit om barnfattigdomen tidigare. Se här.

DN, Rödgrön, Högbergs tankar, S-buzz, Intressant?, expressen, Jöran Fagerlund, SVD, expressen2

Moderat ironi?

Kan man verkligen hävda vad som helst utan att skämmas? Moderaterna kan tydligen det. Deras tilltro till den politiska retoriken måste vara enorm. De ska nu ha en kampanj under våren under parollen ”I ett rättvist Sverige lämnas ingen utanför”.

Kampanjar de mot sig själva? För är det något som moderaterna gjort de senaste åren så är det ju att lämna folk just utanför.

Expressen, M, Aftonbladet,

SVD försvarar det lokala självstyret - eller?

Det är bra att Svenska dagbladet på ledarsidan försvar det lokala och regionala självstyret. De flesta besluten som fattas inom t.ex. välfärdens organisering bör beslutas lokalt. Det är därför intressant att SVDs ledare sluter upp bakom det lokala motståndet mot vindkraft och försvara lokalt självstyre samtidigt som man i andra sammanhang hyllar när staten frångår det lokala självstyret. Men det kanske har ändrat sig.

Kan vi hoppas på att SVD i framtiden ger oss stöd i arbetet för att beslut om friskolor ska fattas lokalt? Att beslut om hur primärvården ska fattas lokalt? Eller anammar de det lokala självstyret bara när de passar dem själva?

Intressant?

Spel - en kulturyttring som alla andra

Jag tillhör generationen som växte upp med C64 och Nintendo 8-bitars (även om jag aldrig fick något). Jag har levt med dator- och tv-spel i hela mitt liv. Jag är fortfarande en aktiv spelare och ägnar ett antal timmar i veckan åt detta nöje. Spelandet fyller ju dock en djupare dimension än just enbart nöje. Spelandets utveckling har ju drastiskt utvecklats med tiden och ett välgjort spel kan ju ge en minst lika god kulturell upplevelse som en bok eller ett biobesök. Spelens utveckling och inte minst anpassning till att allt fler ”vuxna” aktivt spelar borde förändra synen på spel och spelande.

Recensioner av spel hittar man oftast under tidningarnas nöjesrubriker. Recensioner och texter handlar till största delen om underhållningsvärde, tekniska framsteg eller konstruktioner och spelbarhet. Väldigt sällan, eller nästen aldrig, diskuteras spelens grundläggande budskap eller samhällsbild. Den blid av världen som spelen förmedlar borde ju ägnas lika mycket intresse som ny litteratur, nya filmer eller tv-serier. Spel är inte bara nöje det är också en kulturyttring.

Oftast när det blir en diskussion kring spelens roll och funktion så handlar det om moraliska aspekter kring våldet som ofta förekommer. Men då förhåller man sig just bara till våldet i sig. Varför inte sätta in spelandet i större kontexter, diskutera och utmana spelarna med debatter kring spelens betydelse för samhällets utveckling. Det skulle dessutom behövas en diskussion kring spelens relation till makt och kön, rasistiska framställningar av människor och så vidare.

På aftonbladets hemsida diskuteras God of war III som jag själv inte spelat. Men det låter ju spontant som ett spel som torde kunnat diskuterats betydligt mer än vad som nu görs. Det skulle ju kunnat blivit en spännande analys och diskussion kring detta.

Att spela spel är mer än nöje. Det är en kulturyttring lika god som andra. När ska tidningarnas kultursidor se detta? När får vi våra första riktiga speldebatter som handlar om någonting annat än moralism?

Bekämpa barnfattigdomen - en avgörande fråga för en Rödgrön regering

De senaste åren har barnfattigdomen i Sverige vuxit allt snabbare. Det är inte någon slump. Det är ett medvetet resultat av den borgerliga regeringens politik. De är dessutom mycket medvetna om detta och de är inte beredda att göra någonting åt det. Det kan vara en av de största skamfläckarna i vårt samhälle. För det går att komma åt barnfattigdomen bara man vill. Det vill inte borgarna.

Enligt riksdagens utredningstjänst lever i genomsnitt var fjärde ensamstående med barn på inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är måttet på relativ fattigdom. Värst är läget i industriorter där barnfattigdomen är som störst.
Det som krävs är ju en rejäl satsning på de breda välfärdslösningarna som A-kassa och sjuk- och socialförsäkringar samt en mer aktiv jobbpolitik. Men vi måste också se till att satsa resurser på höjda bostadsbidrag för ensamstående föräldrar och ett höjt underhållsstöd som idag är alldeles för lågt. Vänsterpartiet har också förslag som man bör driva lokalt i kommunerna där förslag om billiga och tillgängliga fritidsaktiviteter och så vidare.
Barnfattigdom är ett enormt problem som kommer att kosta mycket resurser i framtiden om vi inte gör någonting åt det nu.

DN, HBT-sossen, Svensson, Peter Andersson, Intressant, Rödgrön, Expressen, Aftonbladet

Ge europas Romer en fristad i Sverige

Dagens valresultat i Ungern är en sorglig historia. Extremhögern flyttar fram sina positioner. Detta innebär inte minst att den Romska befolkningen i Ungern kommer att få det än svårare. Förföljelserna kommer sannolikt inte minska. Tvärtom. Med parlamentet som plattform kommer hatet mot Romerna att ytterligare legitimeras.
Detta bakslag kan inte på något sätt vägas upp av det faktum att internationella Romadagen firades i Sverige bara för några dagar sedan. Denna symboliska framgång mörkas av utvecklingen i Ungern och övriga delen av Europa.
Sverige har här ett stort ansvar. Regeringen måste agera för att Romernas rättigheter i Europa. Det är ju inte bara i Ungern som läget ser illa ut. EU måste agera. Men det lär ju knappast hända. Italien med Berlusconi lär ju tillsammans med andra högerextrema krafter sätta stopp för det enda rimliga.
Vad som återstår för Sverige att göra är att erbjuda Europas förföljda romer en fristad. Ett land där de kan ges en framtid utan det förtryck och förföljelse som drabbat dem i århundraden. Detta på samma sätt som Judar har förföljts och förtryckts i Europa vilket resulterade i förintelsen. Att hata judar och romer har historiskt alltid varit legitimt. Med förintelsen upphörde i stort sett den legitimiteten vad gäller judar. Vilken tragiskt händelse ska medföra att vi får upp ögonen för den förföljelse som romerna drabbas av.
Att skriva om Romer och deras rättigheter lockar alltid till sig en rad människor som uttrycker sitt tydliga hat och förakt mot denna folkgrupp. Det om något är väl också ett tecken på att vi har ett arbete att göra även i Sverige. Hatet finns även här. Det får dock inte hindra Sverige att ta sitt medmänskliga ansvar. Har vi inte lärt någonting av historien. Vi kan inte komma och säga att vi inget visste. Vi kan inte komma med några ursäkter, för vi vet. Vi ser vad som händer.

SVD, EXPO, DN, Lando, Aftonbladet, Rödgrön, Intressant? Aftonbladet, Dagens nyheter,

Stödet för Palestina stärkt

KF i väst har beslutat att bojkotta varor från Israel. Ett bra och efterlängtat beslut. Fler borde följa efter. Att bojkotta ockupationsmakten Israel är det enda rätta. Israels ekonomi är känslig och kan påverkas genom ett tryck utifrån. Även om det inte har en helt avgörande betydelse med en svensk bojkott så är det ändå en markering att det finns en stark opinion mot ockupation och förtryck.
Jag bojkottar nästan ingenting längre. När jag var yngre försökte jag bojkotta allt. Det gör jag inte längre. Detta av flera skäl. Det enda som jag verkligen bojkottar idag är just varor från Israel. Även om min personliga bojkott inte leder till förändringar så är det ändå varor producerade under förutsättningar som bygger på förtryck, ockupation och palestinskt blod. Det är skäl nog för att avstå.
Därför känns det bra att fler bojkottar och att det sker mer systematiskt. Det känns också bra att vi med ett kommande regeringsskifte kommer att få en tydligare propalestinsk hållning i utrikespolitiken.

DN, Jöran Fagerlund, Röda Berget, Alltid rött alltid rätt, Rödgrön,