Framtidens vänster behöver mer känsla och mindre fakta

Jag skrev för några dagar sedan att vänsterpartiet kommer att få en ny ledning 2012 och att Lars Ohly inte kommer att sitta kvar. Idag meddelade Lasse att han avgår. Det tycker jag var bra. Det gör det möjligt att få en helt öppen och bra process fram till kongressen i januari.
Jag tycker också att det är bra att Lasse meddelar att han kommer att fortsätta i riksdagen och vara en aktiv del i vänsterpartiet. Han är en av partiets främsta företrädare och kommer att behövas i framtidens vänsterparti.
Jag har själv inte helt klart för mig vem jag vill se som efterträdare och därför ser jag fram emot en höst där de olika kandidaterna kommer att visa hur de vill att partiet ska utvecklas i framtiden. Vilka frågor är de viktiga och hur ska vi kommunicera vår politik med människor.
För min egen del vill jag att partiet givetvis ska fortsätta arbetet med att bli ett mer öppet och tillgängligt parti där fler får möjlighet att ta del av vårt politiska arbete och våra politiska diskussioner.
Jag tror också att vi måste utveckla vår politiska kommunikation avsevärt. Vänsterns problem är som jag uppfattar det att vi alltid har rätt men sällan får rätt. Rent faktamässigt baserat på forskning, evidens och beprövad erfarenhet så kan vi nästan alltid peka på att vår politik leder till det som gynnar de flesta människorna på ett eller annat sätt. Samma människor går idag och röstar på partier som enligt samma fakta faktiskt förlorar på den politik som man röstar på.
Detta handlar ju inte, som man lätt skulle kunna hävda, att folk på något sätt är dumma i huvudet som inte förstår bättre. Det som det handlar om är kommunikation. Politik handlar allt som oftast att förmedla en känsla av tillhörighet eller en positiv (även negativ) inställning till någonting. Här har vänstern nästan alltid misslyckats då vi istället har litet på att våra bra sakliga argument ska bita hårdare än någon förmedlad känsla.
Här har vi haft fel. Högern har vunnit för att de just har fått människor att känna någonting. De som minns valaffischerna från valet 2010 kanske kommer ihåg moderaternas. Det fanns en serie som handlade om semester, lönehelg och så vidare. Det var ett väldigt vagt politiskt budskap om att det är bra med arbete men det förmedlade ju en positiv känsla om någonting som man gärna identifierar sig med. Jag kommer ihåg de affischerna men såhär i skrivande stund kommer jag faktiskt inte på vilka vi själva hade i vänsterpartiet. Detta är ju bara i sig en tankeställare.
Så nu sitter jag under min sista semestervecka på Gotland och således känner större tillhörighet till den moderata valaffischen än vänsterpartiets bortglömda affisch. Detta borde om något vara ett tacken på att vänstern har ett stort arbete att göra för att förbättra och utveckla vårt sätt att kommunicera med omvärlden. Mitt recept är mer känsla, mer kött och blod. Mer människa mindre fakta. I vet att vi har rätt politik nu handlar det om att kunna ge människor en bild, en känsla av vad den politiken innebär.

AB1, AB2, AB3, SVD1, DN1, SVD2, SVD3, Expressen1, Sydsvenskan,GP,

Jonas Sjöstedt, Jöran Fagerlund, Jens Holm,

Vänstern får ett nytt ledarskap 2012

Vänsterpartiet kommer att välja en ny partiledare i januari. Det är jag säker på. Lars Ohly kommer inte att sitta kvar. Det har varit en tydlig utveckling inom partiet det senaste året att det krävs en förändring på ledarposten. Men det beror faktiskt inte på Lars Ohly utan på att partiet är inne i en process som kräver just förändring. Jag delar den uppfattningen.
Lars Ohly har under sitt partiledarskap på många sätt fört partiet framåt. Han tillträdde som ordförande efter en hård intern strid där partiet hade ett antal vägval att göra. Konflikten syntes stå mellan någon slags höger och vänster i partiet där Lars i det mediala surret oftast tillskrivits att tillhöra "vänstern". Detta berodde antagligen mest på att han fortsatte sig att kalla sig för kommunist och hade någon form av vänsterretorik. Men rent politiskt sakmässigt har inte Lars Ohly arbetat för att föra partiet till vänster vilket också bidragit till att vänsterpartiet idag inte präglas av några kraftiga interna konflikter. Snarare kommer hans politiska gärning vara att han förde vänsterpartiet in i ett organiserat samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Något som före Lars Ohlys tid inte hade ett särskilt starkt stöd i partiet.
Min bedömning är att det inte heller finns något stort missnöje med Lars Ohly som partiledare. När röster om ett nytt ledarskap höjs är det från de flesta håll inte ett misstroende som är orsaken. Det handlar om att vänsterpartiet är inne i en ny fas och för att kunna gå igenom denna så krävs det ett nytt ledarskap för partiet och med det nya ansikten som kan personifiera partiets förändring.
Vänsterpartiet har idag ett stort behov av att arbeta med hur vår politik ska formuleras i framtiden. För mig handlar det inte om att satsa på en "ny politik" utan snarare en ny förpackning. Liksom inom alla områden där man försöker övertyga människor om olika saker så förändras uttryck och former.
När vi idag ser reklam från 1980 eller 90-talet så får man ofta känslan av att det är lite sunkigt och man undrar hur man kunde sälja prylar och produkter med den typen av kampanjer. Lite så är det med vänsterpartiet idag. Framtoningen och bilden av partiet ligger inte rätt i tiden. Det känns lite för mycket 1990-tal och för lite framtid. Vänsterpartiet har länge pratat om förändring av partiet men det är nu som vi har möjlighet och genomföra en verklig förändring.
Min önskan är att höstens diskussion om partiledarvalet ska bli en del av den förändringen. Vi har idag flera kandidater som säger sig vara intresserade av att leda partiet. Fler tillkommer med all säkerhet. Detta är mycket bra. Det är viktigt att ha en stor öppenhet kring denna process detta av flera skäl. Dels ger det partiet en möjlighet att på riktigt prata om vem man vill ska leda partiet men om vi själva tar makten över processen istället för att lämna över den till massmedia så kan vi låta hösten handla om vänsterpartiets politik och profil istället för massmedias kraftigt förenklade bild.
Jag önskar också att processen blir öppen för att fler människor även utanför vänsterpartiet ska kunna vara med och tycka och påverka framtidens vänsterparti. Genom att bjuda in till möten och utfrågningar med de olika kandidaterna så kan vi skapa ett verkligt intresse och faktiskt också känna av vilken eller vilka kandidater som vi tror ska kunna leda partiet in i framtiden.
Idag har vi tre kandidater utöver Lars Ohly. Det är tre kandidater som alla har sina egna kvaliteter och profiler. Jag tror mig veta att fler tillkommer och detta kommer att vara en rejäl styrka för partiet. Vi kommer kunna visa upp en bredd i kompetens och förhoppningsvis få en visionär diskussion om framtidens vänster i ett rättvisare Sverige.

Jonas Sjöstedt, Ekot, Kaj Raving, Ilona Waldau, DN, SVD, HD, AB, Expressen, Skånskan, GP

Lars Ohly i Skäggetorp

Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly besökte Linköping under förmiddagen idag. Vi besökte Skäggetorps vårdcentral där vi träffade personal och pratade om hälso- och sjukvård och hur vi klarar framtidens utmaningar. Skäggetorp har bland annat mycket intressanta satsningar på att utbilda läkare från andra EU-länder så att de kan komma in och arbeta på ett bra sätt i den Svenska hälso- och sjukvården. Något för andra landsting att ta efter.


Lasse i diskussion med personalen


Monica Ericsson, gruppledare i Linköpings kommun och riksdagskandidat för Vänsterpartiet


Intervju med Corren 24

Lars Ohly till Skäggetorp

Idag ska jag besöka Skäggetorps vårdcentral tillsammans med Lars Ohly. Skäggetorp är en stor stadsdel med runt 8500 invånare. Det är också en väldigt segregerad stadsdel. Kanske en av de mer segregerade i landet. Corren uppmärksammar detta i dagens tidning. Bland annat intervjuas Magnus Dahlkvist som är forskare vid Linköpings universitet. Han är tydlig med att det som krävs för att bryta segregationen är en satsning på en generell välfärd för alla. Det är inte en massa särlösningar som är lösningen på problemen.

Här blir ju valet enkelt. Ska vi anställa fler i offentlig välfärd och satsa på att minska fattigdomen. Ska vi satsa på utbildningsplatser och infrastrukturinvesteringar. Eller ska vi satsa på ekonomiska frizoner som verkar vara den borgerliga sidans förslag för att bryta segregationen även om allt pekar på att det faktiskt skulle öka just segregationen.

Attack mot välfärdens fiender

Lasse Ohly har en bra debattartikel i SVD idag. Den borde läsas. Det handlar om de enorma vinster som nu plockas ut från vår välfärd och som slussas till vinster i stora riskkapitalbolag med säten i skatteparadis.

I Östergötland såldes några vårdcentraler får någon månad sedan till just ett sådant bolag som är registrerat i ett skatteparadis. De vårdcentralerna hade tidigare gett en vinstutdelning på 13% av omsättningen förra året. Skulle man omsätta detta på hela landstinget skulle den utdelade vinsten uppgå till över 1 miljard kronor per år som skulle plockas bort från den östgötska sjukvården. Det skulle få förödande konsekvenser. Dock ser vi ju att detta är någonting som de borgerliga partierna gärna ser framför sig. De kommer med allt fler förslag om privatiseringar och utförsäljningar av vår gemensamma välfärd vilket kommer att leda till att vi inom några år kommer stå med en välfärdsmodell som vi inte känner igen och som inte heller kommer att kunna kallas för välfärd.

Frasse,

Trovärdigt Aftonbladet?

I skrivande stund pågår en skoldebatt mellan partiledarna i SVT. Det är spännande. Lasse Ohly kickar rumpa med borgarna och Maud är ju riktigt usel. Det som dock är intressantast just nu är att aftonbladet redan lagt upp en omröstning om vem som var bäst i debatten. Reinfeldt leder fast han nog inte sagt mer än något kort. Trovärdigt Aftonbladet!

Hellre bröstpump än hemmafru!

KD (och andra reaktionärer) går i taket över att Lasse Ohly påstod att det fungerar alldeles utmärkt att använda bröstpump för ammande föräldrar. Det kan man ju förstå då kristdemokraterna har en politik som främst syftar till att få kvinnor att stanna hemma vid spisen och föda barn.

Det är ju det som är konsekvensen av deras politik. De vill ju skapa en skattepolitik som gynnar familjer där enbart den ena parten arbetar samtidigt som de vill införa ett vårdnadsbidrag på 6000 kr i månaden. Detta medför ju hyfsade marginaleffekter. Båda systemen i kombination skulle innebära att alla familjer där den ena inte tjänar typ 30 000 kr eller mer i månaden tjänar på att inte arbeta.

Är det detta som är den moderna arbetslinjen från KD? Nej knappast, detta är en politik som gör det så olönsamt att arbeta och skapar ett system som kommer hålla kvinnor borta från arbetsmarknaden.

Om jag har att välja hemmfrupolitik eller bröstpump så väljer jag enkelt bröstpumpen!

Aftonbladet, SVD, SVD2, SVD3, DN, DN2, Expressen, intressant?, SVD4, SVT,

Ohlys presskonferens

Glömde kameran hemma så det kommer bara några få bilder från händelserna i Almedalen. Här håller Lars Ohly presskonferens under förmiddagen. Han presenterade vad som kommer under kvällens tal. Men det håller jag på till kvällen...

Sverige behöver någon bättre än Bildt

Carl Bildt angriper den rödgröna uppgörelsen om utrikespolitiken i dagens DN. Det är ju inte förvånande. Det är inte heller förvånande att han angriper de inslag av kritik mot USA som finns med uppgörelsen. Han gillar inte det.
Annars är det svårt att utläsa vad Bildt egentligen vill själv. Han vill vara god vän och inte stöta sig med Berlusconis Italien eller Polen. Annars talar han mest om hur respekterad regeringen (han själv) är i dessa sammanhang. Frågan är dock om man vill respekterad som en person som enbart vänder kappan efter vinden och bockar och bugar för stormakterna.
Sverige kan bättre än vad Bildt vill. Sverige kan i utrikespolitiken bli en röst som står upp för rättvisa och fred. Inte ett land som krigar och hejar oreserverat på USA. Sverige behöver någon annan än Bildt.

DN, Mats Engström, Lenefors, Jinge

Hägglund på jakt för yttrandefriheten

Hägglund från KD är på jakt. Efter Lars Ohly. Detta enligt honom själv i Expressen. Anledningen till denna jakt är att Lasse uttalat sig kritisk till Lars Vilks konst och vilka syften han har med den. Detta menar Hägglund skulle vara att försöka inskränka yttrandefriheten. Det är ju så fånigt och uppenbart desperat från KD. Återigen är de ute och fiskar i väldigt grumliga vatten.
För det som Lasse sagt är ju att man måste ge alla rätt att uttala och uttrycka sig som de vill men också att man måste få kritisera dem för det de tycker. Det tycker uppenbarligen inte Hägglund. Man undrar ju hur mannen resonerar. Hur ser KDs demokrati och yttrandefrihet ut.
Det var ju inte för så långe sedan som representanter i för KD i Linköping tyckte att det var rätt att censurera en affisch föreställande satan bajsande på Jesus. Det var inte ok att publicera denna typ av bilder menade de. Jag förstod aldrig varför. De aktuella bilden kan ju knappast varit teologisk provocerande utan snarare enbart bekräfta kristendomens lära. Men KD ville trots detta få bort den från offentligheten i kommunens lokaler.
Jag vet inte hur Hägglund ställer sig till Linköpingsdebatten men där intervenerar ju bland annat KD direkt mot en bild. De kritiserar den inte bara utan ser till att den tas ner och inte får visas. Lasse väljer att kritisera Vilks för att denne försöker underblåsa rasism och motsättningar med sin konst han agerar ju inte för någon form av censur eller förbud. Det tycker Hägglund är att inte respektera yttrandefriheten. I min värld så är det väl just detta som är yttrandefrihet.

Expressen, Intressant?, Rödgrön, Esbati

Expressens rädsla för vänstern

Eftersom jag sitter på tåget på väg till partikongressen så har jag ovanligt mycket tid för detta med bloggen. Jag noterar att även expressen har skrivit om vänsterpartiet på ledarsidan idag. Det är nog morgonens märkligaste läsning. Expressen verkar ju ha startat ett privat korståg mot Lars Ohly. Tidigare har de jagat honom för vilken skola hans nästan vuxna son går i liksom en massa annan skit de har skrivit.
I dagens ledare är det en kombination av nedskrivning av vänsterpartiets påverkan på det rödgröna samarbetet samt en rad märkliga påhopp på Lasse som de bland annat hävdar först och främst har ett personligt egenintresse av att sitta i regeringen. Men det behöver man ju inte kommentera mer än att notera att det är lite fånigt.
Det som är intressant är att de i sin artikel hävdar att vänsterpartiet inte har haft något större inflytande över det rödgröna samarbetet. Det är konstigt eftersom borgerligheten har skrämts med att vänsterpartiet har haft för stort inflytande över samarbetet och att Mona Sahlin har vikt ner sig för Lars Ohlys politik. Kom ihåg debatten om utrikespolitiken eller om sjukförsäkringen.
Men för expressen handlar det nog inte om att göra ett ordentligt arbete utan att misskreditera vänsterpartiet så mycket som möjligt. Det får vi väl ta som ett tecken på att de faktiskt är bekymrade över vårt kommande inflytande över svensk politik.

Sämre villkor för lärarna ger inte bättre undervisning

Idag publicerar jag tillsammans med Lars Ohly och Rosanna Dinamarca en debattartikel på Newsmill om lärarnas vilkor. detta med anledning av de nu pågående förhandlingarna om bland annat arbetstiderna.

Sämre villkor för lärarna ger inte bättre undervisning
Under senare tid har vi blivit kontaktade av många oroliga lärare, ofta kvinnor, och vi har också i pressen kunnat följa en alltmer absurd förhandling.

Sveriges Kommuners och Landstings förhandlingsdelegation har mitt under brinnande avtalsrörelse valt att i massmedia publicera en artikel som i praktiken underkänner det jobb en redan ansträngd lärarkår gör. Lärarkåren utgörs till stor del av kvinnor och kan därför jämföras med andra kvinnodominerade grupper inom Kommunal och Handels.

Vi vill från Vänsterpartiet uttala vårt förtroende för lärarna och anser att den inslagna vägen är felaktig. Vi anser istället att vi som politiker måste visa vårt förtroende för en kår som har fått ett allt svårare uppdrag.

Vi räknar med att vara i majoritet efter valet den 19 september, både i SKL och i Riksdagen. Då har vi som en del av en rödgrön majoritet det fulla ansvaret för svensk skola och vi vill inte inleda vår mandatperiod i konflikt med lärarna. Vi vill arbeta tillsammans med lärarna för alla elevers rätt till kunskap i en likvärdig skola.

Det moderatstyrda SKL har fel när man talar om att enda sättet att förbättra resultaten i skolan är att ytterligare reglera lärarnas arbetstider. Vi, som de flesta andra, vill ha bättre resultat i skolan men vi anser att de förbättrade resultaten i skolan måste uppnås i samarbete och samförstånd med lärarna. Tillsammans måste vi se till att resurserna till skolan ökar så att lärare och annan personal får möjlighet att göra ett bra jobb. Men att pådyvla lärarna ett arbetstidsavtal uppifrån utan att detta avtal har sin förankring på den lokala nivån leder fel. Vi kan inte se någon koppling mellan skolans resultat och en hårdare reglering av lärarnas arbetstider.

Vi vet också att orsakerna till att skolans resultat sjunkit inte kan övervältas på lärarna. Det är snarare resultat av en politik där skolans resurser varit otillräckliga samtidigt som en allt större segregation blivit resultatet av reformer som det fria skolvalet, fristående skolors etablering och kommunaliseringen. Det är detta som Skolverket visat är de grundläggande orsakerna till resultatförsämringarna. Samtidigt minskar lärartätheten för första gången sedan den förra borgerliga regeringen 1991-94.


Vi är måna om att organisationsgraden inom svensk fackföreningsrörelse är hög. Vi oroas av signaler om att allt fler unga väljer att stå utanför och att många väljer att lämna facket. Då är det viktigt att underlätta för facklig organisering och att erkänna fackföreningarnas rätt att företräda sina medlemmar.

Vi vill med detta ta parti för lärarna, deras rätt att företrädas av sina organisationer och deras rätt att bli sedda som professionella utövare. SKL skall förhandla med lärare om lärares villkor precis som SKL förhandlar med alla andra organisationer i kommuner och landsting.

Men ett avtal nås bäst om förhandlingarna förs med respekt för motpartens krav och förståelse för fackliga organisationers rätt att själva veta hur de bäst företräder sina medlemmar. Vi vill därför se inte se ett avtal som dikterar hur många timmar lärarna skall vistas i många gånger slitna lokaler utan vare sig telefon, dator eller ett eget skrivbord. Vi vill i stället arbeta för ett avtal med lärarna som har elevernas resultat och bästa för ögonen,

Lars Ohly
Partiledare för Vänsterpartiet

Rossana Dinamarca
Utbildningspolitisk talesperson

Emil Broberg
Styrelseledamot Sveriges kommuner och landsting

Intressant?, Rödgrön, Rödgrönt Östergötland

Lasse är droppen som urholkar stenen

Lars Ohly syns allt mer i medierna rapporterar medierna om idag. (Det är ju i sig en rolig paradox att massmedia gör sig själv till en nyhet.) Anledningen till detta är den ökande rapporteringen om Afghanistan och där vänsterpartiet allt mer utmärkt sig som det enda parti som vi dra hem trupperna.

Men Lars Ohly torde ju även fått en hel del uppmärksamhet för att vara det mest tydliga politiska alternativet inom de rödgröna samt att de uppgörelser som presenterats kraftigt gått vänsterpartiets väg vilket resulterat i att borgarna utmålat vänsterpartiet till den främsta fienden som man ska kritisera och hota, antagligen för att skrämma bort mittenväljarna.

Det som uteblivit är de opinionsmässiga framgångarna för vänsterpartiet. Men jag tror verkligen att de kommer. Droppen urholkar stenen och Lasse gör ett allt bättre jobb. Nu är han dessutom på vår förvalsturné som är helt strålande. Vi vill lyssna in vad svenska folket har för visioner och önskemål kring framtidens välfärd. De synpunkter som vi får in ska användas som grund för vår valrörelse som ska leda till en ny regering men också en ny politik. Besök den och ge dina synpunkter på vänsterpartiets hemsida.

Dn, Intressant, Rödgrön,

Regeringen sviker barnen - det är dags att utrota barnfattigdomen

De senaste åren har barnfattigdomen i Sverige vuxit allt snabbare. Det är inte någon slump. Det är ett medvetet resultat av den borgerliga regeringens politik. De är dessutom mycket medvetna om detta och de är inte beredda att göra någonting åt det. Det kan vara en av de största skamfläckarna i vårt samhälle. För det går att komma åt barnfattigdomen bara man vill. Det vill inte borgarna.
Barnfattigdomen är någonting ytterst konkret och påtagligt. Rädda barnen sammanställde en rapport kring barnfattigdom där de lät föräldrar till fattiga barn komma till tals. Här är några utvalda citat från rapporten Ensam är fattig:

– Pojken skäms inför sina kompisar för att vi är så fattiga, att han aldrig kan göra något med dem.

– Barnen håller god min, döljer och skäms inför kompisar när de hör vad andra får. Min ena son har flera gånger skrivit uppsatser om påhittade semestrar när uppgiften har varit att beskriva vad han gjort på lovet.

– Jag har inga pengar kvar när hyran är betald… Min dotter Sara (…) får ofta kommentarer att hon är en fattiglapp… Hur ska jag kunna hjälpa mina barn när jag inte ens har råd att köpa lördagsgodis till dem?

– Vi har inga pengar till nöjen, min äldsta dotter gråter ofta och säger: – mamma mina kompisar har varit på Liseberg många gånger och vi har bara varit där en gång och så har de varit på Skara sommarland och vi har aldrig varit där och på bio går dom också ofta men vi gör aldrig något roligt. En dag sa min dotter till mig: – mamma istället för att köpa vinterskor till mig kan inte vi gå på Universeum?

Listan över citat som visar på den verklighet som väldigt många i dagens Sverige kan göras mycket lång och det är på många sätt e n smärtsam läsning. Kan ett samhälle kallas för ett välfärdssamhälle när man inte ens tar tag i och bekämpar en växande barnfattigdom.

Lars Ohly presenterade idag en rad förslag som vänsterpartiet driver för att bekämpa barnfattigdomen. Det som krävs är ju en rejäl satsning på de breda välfärdslösningarna som A-kassa och sjuk- och socialförsäkringar samt en mer aktiv jobbpolitik. Men vi måste också se till att satsa resurser på höjda bostadsbidrag för ensamstående föräldrar och ett höjt underhållsstöd som idag är alldeles för lågt. Vi har också förslag som man bör driva lokalt i kommunerna där förslag om billiga och tillgängliga fritidsaktiviteter och så vidare.
Barnfattigdom är ett enormt problem som kommer att kosta mycket resurser i framtiden om vi inte gör någonting åt det nu.

SVD, Ericas tillhåll, Sveriges radio, Jöran Fagerlund, Anna Hövenmark, Intressant, Rödgrön Expressen,

Privat hälso- och sjukvård ger fler jobb - men sämre sjukvård

Handelsminister Eva Björling, som mest blivit känd för att hon vill hjälpa Libyen att jaga flyktingar, vill att Sverige ska öppna upp för internationella aktörer inom hälso- och sjukvården genom någon form av avreglering. Anledningen till detta skulle vara att det eventuellt skulle skapa fler jobb. Det kanske inte är en helt orimlig tanke, privatiserade sjukvårdssystem är ineffektiva, dyra och byråkratiska. Detta är ofta bra indikatorer på att man kan sysselsätta många människor.
Det som Björling föreslår dock är det ett uselt sätt att organisera en effektiv och välfungerande hälso- och sjukvård som ger medborgarna vård efter behov. Handelsministern borde åka till USA och träffa de som arbetar inom hälso- och sjukvården där. Jag gjorde det för ett år sedan och det mest bestående intrycket som jag fick med mig därifrån var att verkligen alla som vi träffade pekade på att vi i Sverige absolut inte ska genomföra förändringar som leder hälso- och sjukvårdssystemet i en riktning som USA:s system. De varnade för det mesta som den borgerliga regeringen föreslagit och drivit igenom den senaste mandatperioden. Ökade marknadsinslag i hälso- och sjukvården leder till sjuka system som inte sätter medborgarnas behov i centrum.
Men det verkar inte heller vara det som Eva Björling är intresserad av. För hon nämner i sin artikel inte kvaliteten i hälso- och sjukvården med ett enda ord. Hon nämner inte vad det kan innebära for kostnader för samhället. Hon nämner inte att den demokratiska styrningen av sjukvården undermineras. Men dessa sidofrågor är antagligen inte intressanta för handelsministern.
Det är för övrigt en mycket märkligt skriven artikel av ministern som borde se över valet av pressekreterare. Mitt i resonemanget kring sjukvården börjar hon skriva om att: "vi borde ha lärt oss av detta är att vi på ett konstlat sätt varken kan skapa eller rädda jobb"
Är det en minister som har missat att man på konstlade sätt byggt upp en privat städsektor med konstgjord andning genom statliga bidrag. Det torde väl vara det mest konstlade vi sett på länge.
Ytterligare en liten notering är att Björling pekar ut Lars Ohly som blivande socialminister. Det är intressant. Har hon redan räknat hem förslusten.

Aftonbladet, AB2

Lars Ohly bestämmer!

Kampanjen från tidningarna gällande pigavdraget fortsätter på olika men inte sällan underhållande sätt. Man har letat fram ett citat ur en nästan 15 år gammal bok där Sahlin tyckte att det var ok med pigtjänster. Saker och ting förändras ju med tiden.

Reinfeldt skrev ju vid ungefär samma tidpunkt i sin bok Det sovande folket att:

”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

”Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion.”

”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras.”

Boken finns tillgänglig att läsa hos Alliansfritt Sverige.

Det mest underhållande och som vänsterpartist känns rätt bra är att Maud Olofsson är upprörd. Till Expressen säger hon bland annat av Mona Sahlins bok:

- Hon må ha den personliga åsikten, men det är Lars Ohly som bestämmer

Det känns ju lovande inför ett regeringsskifte. Lars Ohly bestämmer!

Expressen, Aftonbladet

And the winner is Lasse

I kväll debatterades Euron i Agenda. Jan Björklund debatterade med Lars Ohly om Euron och EMU. Lasse var bra och vann utan tvekan debatten. Björklund var okunnig och hade inte något vettigt att komma med överhuvudtaget. Det tycker väl jag i och för sig alltid, men han var sämre än vanligt. Lasse var dessutom bättre. Så kvällens tips är att gå in på SVT-play och kolla debatten.
I programmet framkom det även en opinionsundersökning som visar att stödet för ett svenskt medlemskap i EMU blir allt svagare. Verkligheten kommer ikapp. Det känns ju bra.

Östergötland for Ohly!

Kvällens distriksstyrelsemöte i Norrköping diskuterade nomineringar till kongressen. Flera namn diskuterades fram och tillbaka. Diskussionen gick kring hur vi skulle arbeta för att få fram fler kvinnliga representanter på ledande nivå från partidistriktet. Patriarkatet har sina fästen även inom partiet.
Partidistriktet var dock helt eniga om att nominera Lars Ohly till partiledare. Föga förvånande nominering, men väldigt bra. Lasse har ett starkt stöd ute i partiet och det känns ju bra inför kommande utmaningar.