KDs kommande valaffisch

När Kristdemokraterna får styra över vården är det detta som blir konsekvensen.



Expressen, SVD, DN1, Dn2 AB,

Står de borgerliga inte upp för mänskliga rättigheter

Debattartikel skickad till Östgöta correspondenten:

Landstinget i Östergötland är bland de sämsta i Europa på att ge vård till papperslösa. Landstinget förvägrar ofta papperslösa allt utom den mest akuta och livshotande vården. Detta rimmar såklart mycket illa med grundläggande mänskliga rättigheter.

Vid senaste Landstingsfullmäktige lyfte vänsterpartiet frågan om papperslösas rätt till vård. De borgerliga partierna och Vrinnevilistan argumenterade kraftfullt för sin position om att inte ge vård till papperslösa. Man applåderade till och med varandra i försvaret av Europas mest omänskliga sjukvårdspolitik.

I Östnytt 16/2 hävdade Vrinnevilistans Lasse Petterson att papperslösa inte skulle ha rätt till vård eftersom de är illegala och inte betalat för den. Pettersson ställde också papperslösas vård mot Östgötarnas och såg en risk med att ”alla i hela världen” skulle kunna få vård i Östergötland om reglerna ändrades. Den retoriken ligger mycket nära Sverigedemokraternas. Man ställer grupper mot varandra och varnar för hotet från utlänningarna som inte anses ha förtjänat vård.

Vänsterpartiet menar att det är Landstingets grundläggande uppdrag att uppfylla den mänskliga rättigheten till vård för alla som bor i Östergötland. Det borde vara en enkel fråga och i de flesta svenska landsting lyckas man med det. Vi tror dock att det trots allt finns många också inom de borgerliga partierna och Vrinnevilistan som värnar mänskliga rättigheter och jämlik vård. Var finns dessa idag?

Många av Vrinnevilistans väljare är vårdanställda, i deras etiska koder ingår att alltid sätta patientens hälsa främst och att aldrig frångå principen om människors lika värde. Samtliga fackförbund inom vårdsektorn står också bakom kravet på vård åt alla. Inom de borgerliga partierna finns det fortfarande många socialliberaler. Hur dessa kan acceptera att en kategori människor förvägras livsviktig vård och är helt utlämnade till personalens godtycke är för oss en gåta.

De kristna samfunden har en tradition av medmänsklighet och av ideellt hjälparbete när det gäller utsatta grupper, särskilt flyktingar. Var finns denna kristliga anda i Landstingspolitiken idag? Vi uppmanar alla medmänskliga medlemmar i de styrande landstingspartierna att stiga fram och påverka sina partier så att vi kan få en värdig sjukvårdspolitik också i Östergötland.

Emil Broberg, gruppledare vänsterpartiet
Sara Frank, Landstingsstyrelsen

Vrinnevilistan går hand i hand med SD

En artikel skickad till Norrköpings tidningar:

Landstinget i Östergötland är bland de sämsta i Europa på att ge papperslösa flyktingar den sjukvård de behöver. Genom att försöka gömma sig bakom en extrem tolkning av lagen har de borgerliga partierna tillsammans med Vrinnevilistan medvetet drivit en politik som leder till att människor nekas vård. Detta bryter mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

I en intervju i Östnytt 16/2 uttalar sig Vrinnevilistans Lasse Pettersson kring frågan på ett mycket upprörande sätt. I sin argumentation, som till stora delar är identisk med Sverigedemokraternas, hävdar han att papperslösa flyktingar är illegala och inte ska ha rätt till en vård som de inte betalat för. Pettersson hävdar dessutom att en ändring av reglerna skulle innebära att ”alla i hela världen” skulle kunna få fri sjukvård i Östergötland. Det stämmer såklart inte utan avslöjar bara hans egen ovilja att värna mänskliga rättigheter. Det vi vill uppnå är ju att ”alla i hela Östergötland” ska få sjukvård på samma villkor. För det är väl det som borde vara landstingets huvuduppgift?

Frågan som man ställer sig är hur liberalerna inom folkpartiet och de kristna inom kristdemokraterna kan medverka till att upprätthålla en djupt omänsklig politik tillsammans med Sverigedemokraterna. Var finns ni inom borgerligheten som försvarar de mänskliga rättigheterna? I landstinget verkar ni lysa med er frånvaro.

Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva frågan om att alla som bor i Östergötland ska ha samma rätt till hälso- och sjukvård. Vi uppmanar alla i de borgerliga partierna som vill värna de mänskliga rättigheterna att göra gemensam sak med oss. Det här är inte en fråga om ekonomi eller juridik. Det här är en fråga om politisk vilja till förändring.

Emil Broberg,
Gruppledare vänsterpartiet

Nicklas Lundström, ordförande vänsterpartiet Norrköping

Hägglund och Palin i samma båt

Det kristdemokratiska vårdnadsbidraget lockar ytterst få visar en undersökning från SCB. Inte så förvånande. Sverige har kommit ganska långt från hemmafrusamhället även om KD uppenbarligen drömmer sig tillbaka dit.

I en intervju i SVD om detta faktum uttalar sig Göran Hägglund om att han inte alls ser det som ett misslyckande. Inte heller ser han det som ett problem att det nästan uteslutande är kvinnor som tar ut vårdnadsbidraget. Det är inte något som politiken ska lägga sig i menar han.

Det är lite samma retorik som Sarah Palin i USA driver. Det var ju inte så länge sedan hon menade att det växande problemet med barnfetma inte var något som politiken skulle lägga sig i. Det är upp till föräldrarna att avgöra detta menar Palin. Hon skulle nog resonera liknande om föräldrapenningen (vilken hon i och för sig säkert inte alls vill ha).

Problemet med Hägglunds retorik är dock att den inte är så konsekvent. Det är mest inom jämställdhetsområdet som han inte tycker att politiken ska påverka. Det finns ju en rad andra frågor som han vill in och bestämma i detalj. Den enda slutsatsen man kan dra av detta (och den är ju knappast förvånande) att Göran Hägglund och Kristdemokraterna inte gillar jämställdhet.

SVD, DN

Invandrare ska baka pizzor och ta hand om de gamla

Kristdemokraten Magnus Jacobsson bedriver nog den märkligaste personvalskampanjen som jag stött på detta val. Han verkar ha några få frågor som han tycker är viktiga. Det viktigaste verkar vara att distansera sig från KD. Det kanske man kan förstå att han behöver då hans syn på människor med invandrarbakgrund tenderar att vara på gränsen till rasistik eller åtminstonde separatistisk. Invandare ska fylla vissa funktioner i samhället. De ska baka "våra" pizzor och vem ska "ta hand om farmor". Är detta en linje som är förankrad i partitoppen?

Vidare så driver han en extrem Israelpolitik. Bannern nedan säger nog det mesta. Men man undrar om det är KDs politik att driva på att Israels illegala ockupation av Palestina ska accepteras. Det är ju anmärkningsvärt i sådana fall.

Bilderna nedan taler ju för sig själva...





Alliansfritt Sverige, ftw, Intressant?

Nu finns det bildbevis - KD är tokiga!

Alliansfritt Sverige fortsätter att berika det politiska arbetet. Både genom bra politisk information och debatt men också genom att lyfta fram den borgerliga dumheten när den är som dummast. Bilden nedan kommer från deras hemsida och den är faktiskt äkta...



Det som är intressant med denna bild är att den visar ju ganska tydligt på hur många inom KD har en tydlig tendens att sortera människor i samhället. Kvinnor ska fostra barnen, männen ska arbeta och försörja familjen och invandrarna ska baka pizzor eller städa hemmafruarnas hus.

Intressant?,

Lever verklighetens folk för alltid och utan sjukdom?

I vilken verklighet lever Göran Hägglund i? Dör inte människor i hans verklighet? Eller tror han att döden bara är ett första steg till att få komma till ett bättre liv i himmelriket? Man kan i alla fall börja ifrågasätta vilken verklighet han pratar om och vilka verklighetens folk är?

Joakim Hörsing skriver på sin blogg om Hägglund och sjukförsäkringen. Han skriver:

Ja detta är ett inlägg om sjukförsäkringen och Alliansens politik att ta från de sjuka, svaga och fattiga för att kunna ge till de redan rika. Frågan vi ställer oss idag är hur evangeliskt detta kan vara egentligen, med tanke på att ett parti med kristen värdegrund helhjärtat stödjer denna politik.

Han hänvisar också till en artikel på Newsmill där Charlotte Therese Björnström skriver:

Fattar ni hur allvarligt läget är?
Kan ni med gott samvete rösta på alliansen i höst?
Jag kan det då rakt inte efter allt jag har bevittnat i form av fruktansvärda mänskliga tragedier.
Själv vill jag se en politik som sätter individen i fokus. Som skyddar människovärdet. Som skyddar mänskliga rättigheter.

Jenny Fjell från Nätverket resurs har också skrivit om Kristdemokraternas dubbelspel. De pratar om ett mänskligare Sverige men skapar ett allt mer uppdelat och splittrat samhälle som glider isär. Där de rika skor sig på de fattigas bekostnad. Hon skriver bland annat:

Kristdemokraterna har efter de senaste fyra åren visat att de driver en människofientlig politik som inte överensstämmer med det kristna budskapet. Svårt sjuka har kastats ut från sjukförsäkringen, personer med arbetsförmågenedsättningar har fått gå från sin anpassade deltidsarbeten och klyftorna i samhället har ökat markant. Många sjuka och utsatta tvingas idag vända sig till kyrkan för stöd och mat och Sverige har också fått en stor ökning av hemlösa. Bland Diakoner pratas det om "Det nya fattigsverige".
/…/
Om Kristdemokraternas väljare var insatta i sjukreformens verkliga effekter hade partiet i dagsläget troligtvis haft ett näst intill obefintligt stöd. Många sjuka har blivit sjukare av den nya sjukförsäkringen och en del har även avslutat sina liv. Alla farhågor regeringen varnades för har tyvärr besannats. Göran Hägglund, chef på socialdepartementet, pratar mycket om "verklighetens folk". Det behövs inte funderas länge innan man inser att "Verklighetens folk" inte kan innefatta sjuka och utsatta utan enbart är riktad till de alliansen anser vara i innanförskap. Vi misstänker också att "köksbordsturnén" inte var hemma hos någon utförsäkrad. Däremot var det troligtvis ett lyckat PR-trick.

Berättelserna om hur så många människor förnedras och hamnar i kläm i systemet är så många och så skrämmande. Dock verkar det som att det är en debatt som de borgerliga vill undvika till varje pris. Jag har flera gånger här skrivit om Maria som är dödligt sjuk i cancer som utförsäkrats och tvingas leva på socialbidrag. Det är inte värdigt ett land som vi vill att Sverige ska vara.

Dagen, AB, Intressant?, Joakim Hörsing, Mats Johansson, SVT, SVD, Berzell, Rödgröna bloggare Östergötland, AB2, Gunnar Gustafsson, Martin Moberg, Nicke Bremer, Utan Ramar, Reflekterat, Hälsan är grön, SVD2, SVT, AB2, AB3,

Nu är Kådisarna ute och cyklar om sex igen

Politiken kan ju vara underhållande. En Kristdemokrat förordar nu sänkt ålder på inköp av sprit och statliga bordeller. Man kan ju faktiskt driva med detta hur mycket som helst. Statliga bordeller skulle ju öppna en helt ny arbetsmarknad som kanske ganska många skulle kunna få jobb på. Skulle det krävas några kvalifikationer eller krav på tidigare erfarenhet. Ska staten erbjuda utbildningsverksamhet. Man kanske skulle starta en yrkesförberedande gymnasieutbildning för prostituerade.

En annan fråga är ju hur staten skulle organisera detta. Skulle vi kanske få ett statligt bolag som svenska spel. Kanske skulle det heta ”Svenska hor”. Överskottet kanske skulle kunna gå till någonting fint.

Sofie Jakobsson, som kristdemokraten heter, har nog en ganska svag förankring i verkligheten. Förslaget är så korkat att det är enkelt att driva med det som ovan. Men i grunden så visar det på att vi har lång väg att gå på många områden. För Jakobsson verkar inte prostitutionen inte alls vara ett problem utan att det just är dess former idag som är problemet.

Hon uttalar sig också om att porren på nätet är så osmaklig idag och att det är bättre att människor möts på riktigt. Detta verkar ju faktiskt vara ett återkommande tema när kristdemokrater ska tänka till kring sex och kärlek. Det är det naturliga som är det viktigaste. Därför måsta man ju också dela med sig av detta fantastiska klipp. Se hela inslaget och förvånas över kristdemokratens fantastiska analys av ”djursex”.



DN, Högberg, Alliansfritt, Aftonbladet, Expressen, Intressant?

Jämställd föräldraförsäkring med eller utan bröstpump

Jag skrev ett inlägg (se nedan i bloggen) om KDs familjepolitik som i realiteten skapar en hemmafrupolitik. Jag satte detta i motsättning till Lars Ohlys utspel om bröstpumpar som en lösning på hur man kan fördela föräldraledigheten mer jämlikt. Det blev en väldig debatt så jag skriver ett nytt inlägg där jag ska försöka reda ut vissa frågor kring föräldraledigheten och bröstpumparna. Det låter sig inte riktigt göras i kommentatorsfältet.

Vänsterpartiet har ett förslag om att dela föräldraförsäkringen lika mellan män och kvinnor. Båda föräldrarna har ett lika stort ansvar för att uppfostra barnen och barnen har rätt till sina föräldrar. De som är emot detta brukar anföra några olika typer av argument. Det som nu är mest uppe till debatt är de biologiska argumenten som är kopplade till amningen.

Låt mig först slå fast att det är bra om man kan amma sina barn. Det är för de flesta kvinnor en viktig del under spädbarnstiden att få och kunna amma sina barn. Det finns inte någon som vill politiskt styra över detta. Hur länge man ammar beror till mycket stor del på hur bra det fungerar och vad barnen själva vill. När barnen är 6 månader så är det enbart ca 11% som enbart ammar och därefter sjunker andelen mycket drastiskt enligt statistiken.

Med detta i ryggen så är det således inte alls ett problem för föräldrar att skifta ledigheten tidigt under barnens liv. Om man vill upprätthålla amningen så går ju det alldeles utmärkt även om modern arbetar. Hon ammar när hon är hemma och pappan kan ge annan föda. Om det är så att man även under mammans arbetstid vill ge bröstmjölk så kan man ju välja att använda en bröstpump för att spara mjölk till de tillfällena.

Det finns också myter om att bröstmjölken är bättre för barnen än t.ex. ersättning. Det har visat sig inte vara sant utom i u-länder där man inte har rent vatten till ersättningen. Det finns också de som hävdar att amningen ger ett hormonutslag hos modern som är positivt även för barnet. Det är sant. Men även en pappa får samma hormonutslag när han håller i barnet.

Så de biologiska argumenten är minst sagt svaga.

Sedan har jag stött på argumenten att familjerna ska få göra som man vill. Det är ju helt och hållet en värderingsfråga där man kan välja olika linjer. Vi vet att fördelningen av föräldraförsäkringen idag konserverar våra roller i föräldraskapet samt att det får avgörande konsekvenser för män och kvinnors situation på arbetsmarknaden.

Den som inte vill ha en individualiserad föräldraförsäkring säger i grunden ja till fortsatt ojämställdhet mellan män och kvinnor. Det är ett val man kan göra men jag tycker att det är fel.

Vänsterpartiet arbetar för ett jämställt samhälle. För att nå dit är det avgörande att vi får en tydlig inriktning på politiken som leder till att fler män tar ansvar för sina barns uppfostran och att kvinnor får en jämställd situation på arbetsmarknaden. Detta är dessutom en politik som är bra för barnen. Jämställda förhållanden håller bättre och ger barnen bättre uppväxtvillkor.

Borgerligheten driver en politik som ökar skillnaderna mellan män och kvinnor. Med KD i regeringen så får vi ett parti som aktivt arbetar för att skapa en situation där det ska bli mer lönsamt för kvinnan att vara hemma med barnen istället för att arbeta. Detta är en politik som hör till 1950-talet. Vi vill inte vrida klockan tillbaka inom familjepolitiken. Vi vill framåt såväl med som utan bröstpump!


AB, AB2, SVD, DN, Homo politicus, Expressen, Intressant?

KD vill betala kvinnor för att inte arbeta

KD går i SVD ut och kritiserar Mona Sahlin för att det inte lämnats besked om föräldraförsäkringen. Det skulle förvisso varit bra med en överenskommelse där men det finns inte idag. Dock är KDs retorik intressant. De säger sig vilja vara för jämställdhet och att barnen ska ha lika god kontakt med båda sina föräldrar.

Det är ju därför lite extra underhållande när man vet vilka förslag som KD har fattat beslut om internt. Dels handlar det om vårdnadsbidraget som de vill höja till 6000 per barn samt att de vill återinföra en sambeskattning av makar (det innebär att man inte beskattas som individer utan som kollektiv där man tjänar mycket pengar på om bara den ena personen i hushållet har inkomst och inte den andra).

Dessa två förslag i kombination skulle få oanade konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden då det skulle vara direkt lönsamt för i stort sett alla småbarnsföräldrar att sluta arbete och istället lyfta bidrag för att vara hemma med barnen.

Om man enbart genomförde den höjning av vårdnadsbidraget som KD föreslår så skulle det också kunna få rätt galna konsekvenser. För en familj med två barn som går i förskola skulle det bli direkt lönsamt för den ena föräldern att inte arbeta om dennes månadsinkomst understiger 20000 kronor före skatt. Då vi vet hur strukturen ser ut i samhället så är det allt som oftast kvinnor som har de lägsta inkomsterna.

Så när den borgerliga regeringen pratar om arbetslinje mot bidragslinje så har de själva ett parti som har en bidragslinje som skulle skapa mycket starka incitament att inte arbeta. Att KD försöker hålla någon form av jämställdhetsfana högt är ju så fånigt det kan bli. Det är ungefär lika trovärdigt som att Miljöpartiet skulle försöka vara för kärnkraft eller att vänsterpartiet skulle vilja försämra arbetsrätten.

Intressant?

Me vs Hägglund: alternativa affischer för ett rättvisare Sverige

Jag är inte särdels bevandrad i förmågan att göra snygga saker med datorn. Men KDs valaffischer vill man ju använda sig av. Alla hyllar ju dessa så då får man väl göra sig egen tolkning.






SVD, Joakim Hörsing, Intressant?,

KDs arbetslinje - lev på bidrag!

Göran Hägglund intervjuas idag i Svenska dagbladet. Det är inte några som helst överraskningar utöver att han vill tvinga alla kommuner att införa vårdnadsbidrag. Han vill dessutom höja det till 6000 kr per barn och månad. Det kan få rätt omfattande konsekvenser.

Om jag tittar på min egen familjesituation och räknar utifrån det så skulle vi kunnat välja att inte ha våra små barn på förskolan och istället anlitat en barnflicka. Det skulle kunna ha blivit en välavlönad barnflicka. Då jag har två barn som är i ”rätt” ålder så skulle vi fått 12 000 kr i månaden i vårdnadsbidrag. Vi hade inte behövt betala dagis eller fritidsavgift för något av våra barn vilket medför en besparing på ca 2500 kr per månad. Detta ger familjeekonomin ett tillskott på 14 500 kr.

Om vi då beslutade oss för att köpa in en barnflicka för pengarna, för vårdnadsbidraget är ju inte kopplat till att föräldrarna är tillsammans med sina barn, så skulle vi ju dessutom få dennes arbetskostnader subventionerade med 50% genom rutavdraget. Detta skulle alltså ge oss möjlighet att köpa barnflicka för närmare 30 000 kr per månad utan att det kostar oss en enda krona.

Vad KD gör med sitt förslag är således inte att de skapa tid för föräldrar med sina barn utan man öppnar upp en marknad för barnflickor/pigor på ett sätt som få kunnat drömma om i Sverige.

Man kan ju också se det åt andra hållet. För en familj där den ena partnern inte har ett så välavlönat arbete så blir det ju också betydligt mer lönsamt att inte arbeta. Om man har en månadsinkomst på under 20 000 kr och har samma familjekonstellation som jag har är det ju direkt olönsamt att arbeta. Man får mer pengar om man låter bli.

Alliansen försöker sätta upp att det finns en motsättning mellan deras politik som skulle leda till arbete och den röd gröna som leder till bidrag. Dock måste man väl fråga sig om detta KD förslag inte är det mest bidragsberoendeskapande förslaget vid någonsin sett?

Fler arbetslösa och bidragstagare med alliansen

I valrörelsens förenklade språk har den så kallade Alliansen presenterat sin gemensamma kampanj. Det som är tydligt är att de inte är så tydliga. Det enda de verkar lova är att de ska fortsätta ungefär som nu. Det är svårt att tolka det på något annat sätt. Den borgerliga politikens innehåll är faktiskt förvånansvärt tunn. Än så länge. De kanske konkretiserar sig med tiden.

En del av deras retorik är dock lite underlig. Eller så speglar det kanske deras bild av verkligheten. De ställer ofta upp motsättningen mellan arbete och bidrag. De säger att det är en motsättning mellan dessa två och att den rödgröna oppositionen på något sätt skulle stå för en bidragslinje och de själva för en arbetslinje. Att backa bandet i deras affischretorik skulle vara, antar jag, att öka bidragsberoendet och minska arbetslösheten. Men det är ju faktiskt inte sant.

Arbetslösheten är idag större än när borgarna kom till makten. Det är dessutom betydligt fler som är beroende av socialbidrag än vad det var för fyra år sedan. Utifrån dagens situation skulle jag gärna backa bandet. Jag ser gärna fler i arbete och färre som är beroende av socialbidrag.

Att den borgerliga alliansen sedan räknar in A-kassa och sjukpenning i bidragen är ju faktiskt helt galet. Det är ju försäkringar som vi själva betalar in till. Om mitt hus brinner ner och försäkringsbolaget betalar ut min ersättning för det är det ju knappast ett bidrag som jag får för att jag är snäll. Det är ju precis samma som gäller för socialförsäkringarna.

Dock blir det tydligt hur den borgerliga politiken syftar till att skapa motsättningar mellan människor. De är kallt beräknande och räknar röster. Att värva den välbeställda medelklassen räcker väldigt långt. Om man sedan kryddar den med lite varierande retorik från de olika partierna som tilltalar olika grupper (folkpartiet de främlingsfientliga, moderaterna de rika, KD de konservativa och centern vet jag inte) utöver detta så tror man sig kanske kunna vinna valet.

Se också: Aftonbladet, AB2, Peter Andersson, In your face, SVD, Dn, DN2, Joakim Hörsing, Röda Berget, Intressant?

Rösta för ett Sverige där sjuka inte piskas "friska"

Se också SVD för KDs "kopia".

Hemmafrupolitik från Kristdemokraterna

Kristdemokraterna beskylls ju ofta från oss motståndare för att vara ett bakåtsträvande antifeministiskt parti som helst vill att kvinnan ska stå vid spisen, föda barn och sedan vara hemma och uppfostra dessa. Att kvinnans plats är i hemmet håller ju kristdemokraterna med om, officiellt i alla fall. Men i praktiken så kan deras politik leda till just detta om den genomförs.

Det är förvisso inte så att de har förslag om lagstiftning som tvingar kvinnorna att vara hemma men om man tittar på några av de förslag som de har och vilka konsekvenser som detta skulle få så blir det tydligt att de gärna vill att staten ska betala kvinnor för att stanna hemma från arbetsmarknaden.
Det är i grunden två förslag som KD antog på sitt riksting i början på sommaren som är intressanta att studera. Dels handlar det om vårdnadsbidraget som de vill ska fördubblas från 3000 kr till 6000 kr per barn. Det är ju ett rätt stor ökning. Med dagens system så kan man då om man har två barn få 12 000 kronor i månaden för att inte ha dessa barn i kommunal barnomsorg. Det är ju för många ganska mycket pengar. Mer än vad man får i A-kassa eller sjukförsäkring.

Men om man tar vårdnadsbidraget i kombination med deras andra förslag om att återinföra möjligheten med sambeskattning. Det var ju något som vi avskaffade i Sverige under 1970-talet och som i praktiken gjorde det skattemässigt förmånligt för kvinnor med arbetande män att stanna hemma och inte delta aktivt på arbetsmarknaden.
Så vad skulle konsekvenserna av KDs politik bli för småbarnsmammor. Jo de skulle kunna få, om de har två barn, 12000 kronor i månaden plus att de skulle kunna begära sambeskattning vilket ger ännu mer pengar i hushållskassan. Är detta den kristdemokratiska arbetslinjen?

SVD, Peter Andersson, Intressant?, Aftonbladet,

Hägglunds selektiva minne

Göran Hägglund vill höja kraven på myndigheterna att handlägga ärenden i tid. Han tar försäkringskassan som ett exempel. Här har många långa väntetider. Men det man frågar sig är om Hägglund glömt bort att han varit med och skurit ned kraftigt i personalen inom försäkringskassan? Att man dessutom stiftat nya lagar som varit svårtolkade och gjort människor ytterst oroliga över sin framtiden verkar också ha gått honom förbi.

För visst är det absolut viktigt att offentliga myndigheter ger en god och bra service. Men det måste ju också finnas någonting att ge en god service till. Men ingen blir ju lyckligare över om man får beskedet om att man är utförsäkrad med ett leende. Personligen tar jag hellre ett surt besked om att jag får fortsatt sjukpenning än ett glatt besked om att jag står utan försörjning. Det gör uppenbarligen inte Hägglund!

SVD, Helene Sigfridsson, Alltid rött alltid rätt, In your face,

Alliansen ser inte barnfattigdomen

- Han ser dem inte. Med andra ord har han inte heller någon politik för dem.

Detta sade centerns Maud Olofsson i partiledaredebatten med Göran Persson i juni 2006. Frågan hon då talade om var arbetslösheten bland ungdomar. Inspirerad av detta uttalande funderade jag lite kring barnfattigdomen som de borgerliga partierna inte pratar om. Detta trots att den ökat kraftigt sedan de kom till makten 2006. För fram till just det borgerliga maktövertagandet så minskade barnfattigdomen under hela 2000-talet. Detta förändrades dock snabbt när de borgerliga kom till makten. Då ökade barnfattigdomen lavinartat.

Har då de borgerliga någon politik kring barnfattigdomen. Jag söker på deras hemsidor för att finna svar.

När man söker på centerns hemsida hittar man inte någonting som centern tycker utan enbart en länk till ett ”alliansdokument” som jag återkommer till. Centern har således med Mauds retorik inte någon politik för att bekämpa barnfattigdomen.

En sökning på moderaternas hemsida ger faktiskt inte ens en träff på gemensamma dokument. Då har alltså inte heller någon politik för att bekämpa barnfattigdomen.

Kristdemokraternas hemsida ger tre stycken träffar när man söker på barnfattigdom. Inte någon av länkarna fungerar. Dock ger det inte något större intryck av att de har någon vidare politik inom området. De dokument som länkas är: Ett tryggare Ludvika – för barnens skull, Ett tryggare Gagnef – för barnens skull och Ett tryggare Västmanland – för barnens skull. Det är inte så mycket politik för att bekämpa barnfattigdomen hos KD heller. Kanske i Ludvika och Gagnef men länken fungerar ju inte.

Folkpartiet är lite mer spännande. Här får man ganska många träffar på barnfattigdom. Den sista är dock daterad i december 2006. Men då skriver riksdagsledamoten Agneta Berliner:

I dagarna kom också Rädda Barnens rapport ”Ensam är fattig”. Den visar att 116.000 barn i Sverige lever i en ekonomiskt utsatt situation som ger dem en betydligt sämre start i livet än den start vi vill att barn ska få. Sämre möjligheter givetvis till kläder och fritidsaktiviteter. Skammen över att inte ha råd. Bristen på ekonomisk buffert. Och på ett fungerande nätverk. Rapporten behandlar mest de skillnader som en låg levnadsstandard ger upphov till. Redan det är illa nog. Det är dessvärre inte alltför svårt att själv dra ut konsekvenserna. Sämre mat ger sämre hälsa. Svårigheter att hänga med i skolan. Utsatthet ökar risken för att hamna i kriminalitet.
Det finns mycket kvar att göra. För att julen verkligen ska bli alla barns högtid. Och för att resten av året ska bli den bekymmerslösa tid som vi önskar barnen.

Det är ju välskrivet och jag håller med allt som hon säger. Men man undrar ju över vart folkpartiets politik mot barnfattigdomen tog vägen när de kom till makten. Från deras hemsida verkar den ha försvunnit. Och detsamma verkar ju gälla på alla andra områden. Det kan ju te sig märkligt eftersom fattigdomen har ökat under deras tid i regeringen. Men det kanske också är talande.

Det dokument som Centerpartiet länkade till var som jag skrev ovan ett gemensamt dokument för hela alliansen. Det var ett uppdrag till en arbetsgrupp som ska arbeta med familjepolitik för alliansen fram till valplattformen. De ska på något sätt lyfta barnfattigdomen som de menar är ett problem. Dock använder de gamla siffror och diskuterar ju inte alls orsaker eller att det har ökat under deras tid vid makten. Så det ska ju bli intressant om de kommer att presentera någon politik inom området och vad deras analys då blir.

Hur står det då till på den andra kanten? Miljöpartiet ligger inte direkt i framkant vad gäller detta med enbart två träffar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har desto fler träffar av olika karaktär. Vänsterpartiet har flera rapporter som visar på utvecklingen med barnfattigdomen.

Detta är ju inte någon heltäckande analys över problemet med den ökande barnfattigdomen. Men det gr en fingervisning om hur partierna prioriterar frågan. Den som inte skriver om den har antagligen inte heller någon politik för att minska den.

KD, politiken och det naturliga med djursex

Kristdemokraterna är nog ett parti som är lite vilset. De presenterar nu ett antal förslag som de ska ta på sitt riksting i Örebro. Svenska dagbladet rapporterar om att i grunden handlar det om att Kristdemokraterna vill att politiken ska träda tillbaka inom flera områden. Dock verkar det finnas en del kritiker som inte anser att KD går tillräckligt långt men det är lite svårt att förstå vad den egentligen består i utifrån rapporteringen.
På KDs egen hemsida har de lagt upp ett pressmeddelande från deras gruppledare i riksdagen Stefan Attefall. I detta säger han bland annat:

- Allt är inte politik och allt ska inte vara politik. Kanske verkar det alltför självklart för att behöva upprepas, som något de flesta skulle hålla med om. Men så är det inte. Tvärtom har svensk politik under lång tid präglats av motsatsen – att allt är politik.

Sedan radar de upp ett antal exempel på områden där politiken ska ta mindre utrymme. Ett sådant är familjepolitiken. Attefall säger:

- Tvångsdelad föräldraförsäkring är något som vi som kristdemokrater säger nej till. Hur familjer ska leva sina liv är inget som politiker ska bestämma över, och vi ska framförallt inte reglera hur många dagar mamma eller pappa ska vara hemma med sina barn. Föräldrarna är myndiga nog att avgöra detta själva. Här ska politiken backa helt.

Det är ju intressant att just KD nu driver denna väldigt tydliga linje om politikens tillbakadragande inom många områden. Men vi vet ju att så agerar de ju inte riktigt alltid. Om politiken helt ska backa från familjepolitikens område varför ska man då inte låta homosexuella par få adoptera eller gifta sig. Varför ska man arbeta för restriktivitet inom abortpolitiken och så vidare.
Det hela blir ju roligt att de presenterar en linje om att politiken ska styra mindre samtidigt som de presenterar förslag som handlar om att staten ska gå in och detaljstyra till exempel äldreomsorgen. Mycket inkonsekvent. Från vilka områden ska politiken dra sig tillbaka helt. Familjepolitiken lyfter de ju själva fram men det stämmer ju inte med deras egen politik. De vill u inte ta bort föräldraförsäkringen, skattefinansierade förskolor, vårdnadsbidrag, barnbidrag och så vidare. Det kanske låter fint med politikens tillbakadragande i vissa högeröron. Men frågan är vad de egentligen menar. Om de nu menar någonting utöver en massa tom retorik.
Det finns ju också ett annat exempel på att även KD har förmåga att göra politik av allt. Det är ett något gammalt klipp från GP där en kvinna från KD diskuterar en konstutställning i Allingsås konsthall. Det är ytterst underhållande (nästan i nivå med Eskil Erlandssons debatt i riksdagen).



SVD, Högberg, DN, Intressant?, Rödgrön,

Alliansen sviker kvinnorna

Att KD inte gillar jämställdhet skrev jag om lite kort om igår. I en ny rapport kan man nog säga att KD inte är ensamma i regeringen. De ekonomiska reformer (skattesänkningar, försämringar i socialförsäkringar och så vidare) som regeringen genomfört har gynnat män kraftigt. Inkomstgapet mellan män och kvinnor har ökat med mer än 1000 kr de senaste åren. Det hade inte behövt bli så. Om regeringen inte velat. Nu vill de öka klyftorna i samhället så man får väl anta att de är nöjda.

Det rödgröna samarbetet har tagit fram en rapport där man bland annat presenterar följande:

• Jobbskatteavdraget har ökat inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Regeringens samlade skattepolitik har gynnat gruppen män som fått mer än kvinnorna.
• Neddragningar inom kommunala omsorgstjänster drabbar i betydligt högre grad kvinnor än män, som anhöriga, anställda och vårdtagare. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning 4 mars var det 27 000 färre kvinnor anställda i den kommunala sektorn 2009 jämfört med 2008.
• Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen som a-kassa och socialförsäkring drabbar i högre grad kvinnor än män.
• Vårdnadsbidraget ökar skillnaderna i ansvar och kontakt med barnen mellan män och kvinnor. I Stockholms togs mer än 90 procent av vårdnadsbidraget ut av kvinnor.
• Jämställdhetsbonusen har blivit ett fiasko. Försäkringskassan har visat att den inte har någon effekt på fördelningen av föräldradagarna mellan kvinnor och män.
• Avdraget för hushållsnära tjänster har inte på något sätt motverkat problemen med den ojämlika fördelningen av hemarbetet mellan kvinnor och män, utan cementerar snarare den rådande ordningen.
• Arbetsgivare med färre än 25 anställda slipper göra jämställdhetsplaner. Större företag behöver bara göra det var tredje år sedan regeringens förslag om ny diskrimineringslag trädde i kraft.

DN,

KD mot jämställdhet - någon förvånad?

Göran Hägglund, Kristdemokraternas fürer, är emot jämställdhet. Valfrihet är viktigare. Någon förvånad? Nej inte alls. I kvällens agenda granskades KD lite i kanten. Det blev dock inte mer spännande än när Hägglund faktiskt uttalade det som de oftast tigit med. De gillar inte jämställdhet. Men man kan ju fråga vem det är som får valfrihet med KDs politik. Är det kvinnor vars situation på arbetsmarknaden försämras än mer och blir mindre attraktiva att anställa. Eller ökar valfriheten för männen som förväntas att finnas tillgängliga på arbetsmarknaden och då inte känner att de kan vara hemma som de kanske hade velat. Eller är det de små barnens valfrihet att inte få lika mycket tid med sina föräldrar som KD vill värna?
Det är nog bra att KD vågar säga vad de tycker. Det gynnar förhoppningsvis inte deras möjligheter att göra ett bra val i höst...

Aftonbladet, ab2, Stenberg, Rödgrön, expressen, Jinge,