Visar inlägg med etikett RUT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett RUT. Visa alla inlägg

måndag 30 augusti 2010

Detta är inte integration, det är segregation.

När den borgerliga regeringen presenterar sin integrationspolitik blir man fundersam om inte förstummad. Det är svårt att se var integrationen skulle ske någonstans eller vilka förslag som leder fram till ökad integration. Allt verkar ju faktiskt bara handla om att hitta särlösningar som faktiskt förstärker skillnaderna mellan "invandrare" och "svenskar".

Det är alldeles uppenbart att det samhälle som de borgerliga partierna vill bygga är ett i stor grad etniskt segregerat samhälle. Några av de viktigaste åtgärderna som man vill lyfta fram i sin ”integrationspolitik” är RUT-avdraget och en halvering av tjänstemomsen. Här menar de borgerliga partierna att man öppnat upp en arbetsmarknad där de med invandrarbakgrund kan få plats.

Man säger helt enkelt rakt ut att de flesta med invandrarbakgrund som idag finns i Sverige och som saknar jobb kan se fram mot en framtid där de får städa vita rika ”infödda” svenskars hem och servera deras luncher på restaurangerna inne i stan innan de åker ut till sina förorter.

Om invandrarna inte ska jobba med att städa de rikas hem så kan de få arbeten i speciella företag för invandrare som ska få stora skattelättnader. Man får kanske ett jobb som ger inkomster men frågan är ju hur integrationen gynnas av att man skapar en särlösning med arbetsmarknader för enskilda områden och ganska specifika människor. Det är i alla fall inte integration.

För det finns faktiskt mycket få saker, eller snarare inga, bland de nio punkterna som de presenterar som skapar ett mer jämlikt och rättvisare samhälle där vår etniska bakgrund inte spelar någon roll. Den borgerliga regeringen pekar istället ut specifika delar av arbetsmarknaden där de anser att invandrarna passar bäst. Oavsett vad de själva har för drömmar och mål i livet.

Detta är inte integration. Det är segregation.

SVD, DN, Aftonbladet, Expressen, Nordin, Krassman, Mattias Larsson,

fredag 13 augusti 2010

KDs arbetslinje - lev på bidrag!


Göran Hägglund intervjuas idag i Svenska dagbladet. Det är inte några som helst överraskningar utöver att han vill tvinga alla kommuner att införa vårdnadsbidrag. Han vill dessutom höja det till 6000 kr per barn och månad. Det kan få rätt omfattande konsekvenser.

Om jag tittar på min egen familjesituation och räknar utifrån det så skulle vi kunnat välja att inte ha våra små barn på förskolan och istället anlitat en barnflicka. Det skulle kunna ha blivit en välavlönad barnflicka. Då jag har två barn som är i ”rätt” ålder så skulle vi fått 12 000 kr i månaden i vårdnadsbidrag. Vi hade inte behövt betala dagis eller fritidsavgift för något av våra barn vilket medför en besparing på ca 2500 kr per månad. Detta ger familjeekonomin ett tillskott på 14 500 kr.

Om vi då beslutade oss för att köpa in en barnflicka för pengarna, för vårdnadsbidraget är ju inte kopplat till att föräldrarna är tillsammans med sina barn, så skulle vi ju dessutom få dennes arbetskostnader subventionerade med 50% genom rutavdraget. Detta skulle alltså ge oss möjlighet att köpa barnflicka för närmare 30 000 kr per månad utan att det kostar oss en enda krona.

Vad KD gör med sitt förslag är således inte att de skapa tid för föräldrar med sina barn utan man öppnar upp en marknad för barnflickor/pigor på ett sätt som få kunnat drömma om i Sverige.

Man kan ju också se det åt andra hållet. För en familj där den ena partnern inte har ett så välavlönat arbete så blir det ju också betydligt mer lönsamt att inte arbeta. Om man har en månadsinkomst på under 20 000 kr och har samma familjekonstellation som jag har är det ju direkt olönsamt att arbeta. Man får mer pengar om man låter bli.

Alliansen försöker sätta upp att det finns en motsättning mellan deras politik som skulle leda till arbete och den röd gröna som leder till bidrag. Dock måste man väl fråga sig om detta KD förslag inte är det mest bidragsberoendeskapande förslaget vid någonsin sett?

fredag 23 juli 2010

RUT för de rika

Det är fascinerande att de borgerliga partierna verkar vilja göra frågan om RUT-avdraget till en valfråga. De verkar verkligen tro på att den stora folkmajoriteten tycker att det är bra att de rikaste får göra avdrag för barnvakt, städning och annat som de flesta av oss fixar själva. De försöker dock att skarva med verklighetsbeskrivningen och försöker så klart få det till att det är vem som helst som utnyttjar avdraget. Men så är det ju inte och det visar Aftonbladet tydligt idag.

Jag ser gärna att RUT blir en het valfråga. Det är en fråga som så tydligt visar på vem som regeringens politik gynnar och inte. Man satsar gärna resurser på de rikas privata städning men inte på en bättre hälso- och sjukvård eller äldreomsorg.

Annars har också Flamman en väldigt bra artikel skriven av Jonas Thunberg som behandlar RUT-avdraget och DNs kampanjjournalistisk.

lördag 8 maj 2010

Vill Maud ha RUT på prostitution?

Lite då och då dyker det ju upp liberaler som vill släppa prostitutionen fri. Nu har åter en lanserat idén. Folkpartisten Camilla Lindberg som sitter i riksdagen vill tillåta bordeller och ge de prostituerade en social trygghet. Det dröjer kanske inte så länge innan Maud Olofsson ser att detta är en möjlig tillväxtmarknad och vill inkludera bordellbesök i RUT avdraget...

Aftonbladet, Intressant?, expressen, Röda berget

måndag 19 april 2010

Beräknande lögnare i alliansen?

Jag uppfattar mig inte som en särskilt naiv person. Nej, snarare skulle nog många i min omgivning hävd att jag är en cyniker. Men ibland förundras jag över politiken och hur den bedrivs. Jag har ännu inte läst Torbjörn Nilssons bok De omänskliga men den verkar ju vara intressant läsning. Där kanske man kan hitta någonting som kan svara upp mot mina funderingar denna sena söndagskväll.
Det som rör sig i det Brobergska huvudet är hur de borgerliga partierna och deras företrädare uppträder som ogenerat ohederligt i många sammanhang. De ljuger och hittar på utifrån den situation som de befinner sig i. Att man många gånger inom politiken anpassar sitt budskap, skarvar när man är osäker eller om man väljer att vinkla en fråga något ohederligt genom att bortse från vissa fakta kan även jag göra (även om jag inbillar mig att jag är väldigt återhållsam med detta). Men det som jag upplever att borgarna sysslar med är någonting annat. Det är överlagda och kalkylerade lögner eller felaktigheter.
I dagens debatt och mediala situation är det de snabba utspelen med goda möjligheter till rubriksättning som premieras. Ju enklare och desto snabbare ju mer utrymme får man. Dessutom hinner det aldrig göras någon form av granskning från journalisternas sida.
Jag har tre aktuella exempel som jag tycker illustrerar problematiken ganska bra.
Det första är debatten om avdrag för hushållsnära tjänster (aka Pigavdraget eller Rut). Här presenterade tjänsteföretagens intresseorganisation Almega en rapport där de hävdade att 11 000 nya jobb skapats inom hemserviceområdet. Eller det var åtminstone så som det presenterades. Moderaterna snappade upp frågan och gjorde de 11000 nya jobben till sina och hävdade att alla skulle försvinna med ett maktskifte. Det gick några dagar innan någon på riktigt hade hunnit granska uppgifterna som Almega och Moderaterna spred. För det visade sig ju snart att det inte förhöll sig så som man försökte hävda.
Det andra exemplet är när Anders Borg veckan innan vårbudgeten skulle presenteras gick ut och hävdade att man skulle göra särskilda satsningar på kvinnor. Vid det tillfället var budgeten helt klar och Borg visst mycket väl vad budgeten innehöll. Den innehöll inte några satsningar på kvinnor på det sätt som han hade gett bilden av.
Det tredje exemplet är när regeringen presenterade sin infrastruktursatsning för framtiden så fanns det inte några pengar avsatta för Norrbottniabanan som verkligen hade behövts. När detta uppdagades skickades en statssekreterare från Centern ut och hävdade att det minsann fanns pengar avsatta och allt var som det skulle. Banan skulle byggas. Problemet är dock att det inte finns några pengar. Det var bara ett påhitt.
Vad kan man dra för slutsats av dessa tre exempel. Jo jag antar att man i det borgeröiga lägret kallt räknar med att det är fler som uppfattar det ursprungliga utspelet än de som uppfattar den flera dagar senare kommentaren om att det inte stämde. Borg vill locka fler kvinnor till moderaterna och hävdar att de har satsningar som inte finns. Han kan ju inte göra det när budgeten kommer för då finns ju facit. Men en vecka innan kan ju inte någon granska och när väl budgeten kommer har man glömt bort det hela. Dock har man etablerat en bild av att de säkert satsar på kvinnorna, varför annars hävda det.
Det som borgarna ägnar sig åt är ju någon form av manipulation som är svår att komma åt. Den är dessutom med största sannolikhet effektiv. Sedan gör säkerligen även andra partier på liknande sätt. Jag noterade till exempel att Miljöpartiet i en enkät från LO-distriktet i Stockholm svarat på ett helt annat sätt i vissa frågor än vad de brukar göra i andra sammanhang där jag stöter på dem.
Gör då inte mitt eget parti detta ibland? Inte vad jag vet faktiskt (och jag brukar ha hyfsad koll). Det är inte bara någonting jag hävdar för att måla upp en juste bild av mitt eget parti. Det är nästan så att man ibland känner att vi är alldeles för hederliga i vårt agerande vilket gör att man får extra svårt för andra partier och deras agerande.
Är längtan efter makt så stor inom politiken att man inte drar sig för enkla men samtidigt utstuderade och effektiva sätt att måla upp bilder av sig själv och sitt eget parti att man gör nästan vad som helst. Man tänjer på sanningen och ljuger och kalkylerar med att vinsten är större än förlusten på lögnerna. Är det längtan efter makt och inflytande som gör folk inom politiken till just så omänskliga som Torbjörn Nilsson hävdar?
Läs mer om exemplen på Alliansfritt Sverige.
Intressant?, Rödgrön Aftonbladet,

lördag 13 mars 2010

När blev skattesubventionerad städning en mänsklig rättighet?

Tonläget kring Rut-avdraget höjs. I dagens DN har en företagare en artikel som går ut på att försvara avdraget. Hon riktar sig direkt till oss i den rödgröna oppositionen när hon skriver:
"Ni i vänstern leker faktiskt med människors liv och förmåga att försörja sig när ni talar om att riva upp reformen."
Man kan ju undra om hon ställde samma frågor när Alliansens politik lett till neddragningar i välfärden då människor fått sparken, när den borgerliga regeringen sparkade ut folk från A-kassan eller ställde dem utan sjukförsäkring? På tonläget och retoriken tror jag faktiskt inte det.
Sedan fortsätter snacket om att om man tar bort statliga subventioner så är det bara de rikaste som kommer att ha råd med pigtjänster. Det paradoxala är att det ändå till största delen bara de som är rikast som utnyttjar avdraget.
Det märkliga i debatten är också att möjligheten att köpa billig skattesubventionerad städning och annan hemhjälp verkar har blivit en mänsklig rättighet. Så är det tyvärr inte.
Anledningarna till att ta bort pigavdraget är ju flera. Men det som de varma anhängarna av uppbyggandet av ett tjänarsamhälle borde svara på är varför staten ska betala dessa privata tjänster och inte andra? Var går gränsen?
Att acceptera ROT-avdraget anges ofta som ett skäl att acceptera RUT. Jag delar inte den uppfattningen, men jag anser att man även behöver justera ROT-avdraget. Det är inte rimligt med statliga subventioner till anläggandet av t.ex. stora pooler. Däremot är det befogat med stöd till investeringar som minskar energiåtgången och möter klimathotet. Rot-avdraget borde inte heller vara permanent utan användas som ett konjunkturstöd.

DN, Röda Malmö, Alltid rött alltid rätt, Rödgrön, Intressant, AB

tisdag 9 mars 2010

De 11300 existerar inte idag enligt Almega

Jag har nu debatterat och diskuterat RUT-avdraget ganska rejält de senaste dagarna. Jag har läst Almegas rapport som hela debatten grundar sig på flera gånger. Men det är först idag när jag VERKLIGEN läste den som jag upptäckte vad de skriver. Jag är så förvånad att jag inte ens är riktigt övertygad om jag har rätt eller inte. Men allt tyder faktiskt på att jag har rätt. Jag återkommer till det.
I sin rapport "Hemservice- attityder och fakta kring hushållsnära tjänster" skriver Almega på sidan 4:
Mellan perioden för den sista mätmånaden (17 januari – 16 februari) fördubblades skatteverkets utbetalningar för hushållsnära tjänster. Det kan antas bero
på en eftersläpning av, och ökad, konsumtion under jul och nyårshelgerna.

Utifrån denna månadstakt skulle branschen omsätta 2,6 miljarder kronor per år. En
omsättning som i sin tur innebär 7 580 helårsanställda eller 11 300 sysselsatta, då
hälften av de anställda arbetar deltid.


Det finns inte 11 300 sysselsatta idag. Det är resultatet som uppnås om ett år om utvecklingstakten fortsätter som den gjorde under de tre aktuella månaderna. Dessa tre månader är inte representativa för helåret. Det medger även Almega. Dels beror detta på att efterfrågan ökar kring julhelgerna men om jag inte har fel så är det också innan årsskiftet som man skall lämna in underlag för avdrag som gjorts under året men som inte har gjorts direkt av företagen. Det är det som är det som Almega benämner eftersläpning. Denna eftersläpning kan ju faktiskt täcka in ett helt halvår av avdrag där arbetet utfördes innan regeländringarna. Jag kan ha fel kring detta men det tror jag faktiskt inte.
Allting bygger således på en mycket tvivelaktig beräkningsgrund som Almega använder sig av. Det är dessutom tragiskt att detta har kunnat etablerats som en sanning. Det var först när Roland Spånt häromdagen i Svenska dagbladet kom med ett alternativt sätt att räkna som fasaden började krackelera. Nu kan vi se att hela huset med pigavdraget rasat.
Almegas rapport har ju tidigare sågats kring hur de har beräknat hur olika samhällsklasser har utnyttjat avdraget. När även denna del av rapporten fallit så återstår ju inte så mycket.

Aftonbladet, Rödgrön, AB2, AB3, Röda Malmö, Annarkia, ett hjärta rött, mina moderata karameller, SVD, Alliansfritt Sverige, martin moberg, joakim Hörsing, Jonas Sjöstedt, Peter Andersson, Intressant

RUT - bara för de rika

3 procent tar 35 procent av Rut avdraget och det är inte de fattigaste tre procenten som utnyttjar det. Det är de som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden som är de som utnyttjar pigavdraget mest. Det är inte barnfamiljer eller pensionärer som borgarna försöker hävda. Se dagens aftonbladet. Det är ju talande.

Aftonbladet skriver också om några av de framträdande borgerliga fuskarna. Jag har tidigare sammanställt en rad olika kända fuskare som många glömt bort. Den listan hittar ni här.


Aftonbladet, Aftonbladet 2, lindahl,

måndag 8 mars 2010

Varför är det så tyst om RUT?

Det har varit en rasande debatt i bloggvärlden, i tidningarna, i televisionen och var helst man kan tänka sig den sista veckan. Men nu är det tyst och dött på högerkanten. Jag har gått igenom de mest länkade borgerliga bloggarna och inte hittat någon som kommenterar Roland Spånts artikel i Svenska Dagbladet igår. Det är inte så att alla dessa bloggare hade en skön söndag framför TVn och tittade på Vasaloppet. Nej flera har kommenterat andra saker i svenska dagbladet till och med på sin blogg. Men inte Spånts artikel. Vad kan det bero på? Varför denna tystnad? Kan fakta göra så ont att till och med de ivrigaste borgarna som inte drar sig för någonting i debatten blir tystade.

Joakim Hörsing frågar samma sak. Vart tog ni vägen?

Här är ett gäng bloggare som inte valt att ta debatten kring Spånts artikel:

Mina moderataKaremeller, Kent Persson Magnus Andersson, Dick Erixon, Per ankersjö, Tokmoderaten, Federley, Rasmusliberal, Peace, Love and Capitalism, Johan Ingerö,

fredag 5 mars 2010

Olofsson vill att staten ska betala det mesta - men inte välfärden

I borgarnas ambitioner att göra pigavdrag till en valfråga lanserar de nu olika idéer för att göra det billigare eller att det ska omfatta allt fler tjänster. Det intressanta är det faktum att de verkar vara villiga att staten ska betala allt fler tjänster som vi gör i vår vardag. Dock är de inte beredda att satsa mer resurser till det som verkligen behövs. Frågan om Rut är ju i grunden en fråga om vad staten ska betala eller inte. Vad kan vi förvänta oss av det offentliga. Ska staten betala städningen hemma men inte inom sjukvården, ska staten betala skötseln av den privata gräsmattan men inte lekparken, ska staten betala privat läxläsning men inte undervisningen i skolan. Det är faktiskt här som konflikten står.

De offentliga resurserna är inte oändliga, därför behöver vi prioritera hur vi ska använda dem. Jag tycker att det är bättre att de används för att satsa på och bygga ut välfärden än att subventionera privata tjänster till en liten del av befolkningen. Så vill de borgerliga göra pigavdrag och RUT till valfrågor. Gärna. Kom igen. Försvara era prioriteringar. Vi tar mer än gärna fajten!

Aftonbladet, Peter Andersson, AB

torsdag 4 mars 2010

Lars Ohly bestämmer!

Kampanjen från tidningarna gällande pigavdraget fortsätter på olika men inte sällan underhållande sätt. Man har letat fram ett citat ur en nästan 15 år gammal bok där Sahlin tyckte att det var ok med pigtjänster. Saker och ting förändras ju med tiden.

Reinfeldt skrev ju vid ungefär samma tidpunkt i sin bok Det sovande folket att:

”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

”Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion.”

”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras.”


Boken finns tillgänglig att läsa hos Alliansfritt Sverige.

Det mest underhållande och som vänsterpartist känns rätt bra är att Maud Olofsson är upprörd. Till Expressen säger hon bland annat av Mona Sahlins bok:

- Hon må ha den personliga åsikten, men det är Lars Ohly som bestämmer

Det känns ju lovande inför ett regeringsskifte. Lars Ohly bestämmer!

Expressen, Aftonbladet

Bra att pigjobben försvinner!

Pigdebatten fortsätter att rasa. Gårdagens stora händelse att några framträdande socialdemokrater utnyttjar avdraget är väl egentligen inte förvånande. De ingår ju precis i den grupp av människor som har haft störst nytta av avdraget. Det vill säga att de tjänar mycket pengar och arbetar förhållandevis mycket. Nu ska det göras ett stort nummer av denna påstådda dubbelmoral. Jag kan väl själv tycka att det är klantigt och onödigt men det är ju lite svårt att se proportionerna i det hela. Några hävdar att man ska leva som man lär. Det kan ju ibland bli rätt svårt. Skulle jag som vänsterpartist propsa på att betala mer i skatt bara därför? Ska en miljöpartist enbart få köpa ekologiska närodlade varor? Ska en folkpartistisk lärare slå eleverna?

Kärnan i pigfrågan är ju inte om det är rätt att köpa städning eller inte. Jag har inte så stora problem med att man köper städhjälp om man har behov av detta. Dock finns det ju inte någon anledning att staten ska betala hälften av arbetskostnaden. Att ”hemhjälpsbranschen” är förhållandevis liten i Sverige är ju dessutom bra enligt min mening. Det är ju ett tecken på att vi lever i ett, i jämförelse med många andra länder, relativt jämlikt samhälle. Detta gör ju att det kostar en hel del att köpa någon annans tid i relation till sina egna inkomster. Det är helt enkelt relativt dyrt. Städpersonalen tjänar ändå så pass bra att de får en lön som de kan leva på. I ett förhållandevis jämlikt samhälle kan därför den typen av tjänster leda till en omfattande arbetsmarknad.

De som idag arbetar inom denna sektor skulle snarare behövas inom välfärden. Ett bra alternativ är att satsa och bygga ut möjligheterna för äldre med behov att få ytterligare hjälp i hemmet. Det skulle garanterat medföra såväl en bättra standard för de äldsta och svagaste i samhället samtidigt som det antagligen skulle leda till samhällsekonomiska positiva effekter.

Aftonbladet, Aftonbladet, Jinge, Aftonbladet, Aftonbladet, DN, SVD, Svensson, Röda malmö, Intressant, Alliansfritt Sverige, Rödgrön, SVD,

onsdag 3 mars 2010

Bidragslinjen - nya moderaternas politik

Reinfeldt och hans kompisar försöker ju det till att valrörelsen kommer stå mellan två alternativ där oppositionen utgör ett "bidragsalternativ" och hans eget gäng som ett jobb alternativ". Dels blir ju det lite märkligt när deras egen politik leder till att fler tvingas leva på socialbidrag.

Det allra mest förvånande är att moderaterna och de övriga borgerliga partierna slår på trumman för att försvara pigavdraget. Moderaternas arbetslinje verkar i praktiken vara en bidragslinje. Är det någon som förstår logiken? Finns det någon logik?

SVD, Alliansfritt Sverige, Ung Vänster, Rödgrön