Tips till regeringen på nya skatter

Den moderata regeringen skjuter upp en rad skattesänkningar. Ställda inför faktum att de antagligen förlorar i riksdagen skyller de nu på krisen. Det var väl bra att vi slapp den skattesänkningen. Jag har annars några skatter som de kan (åter)införa om de saknar förslag till höstens budget.
1. Tobinskatt (både Merkel och Sarkozy verkar ju vara för)
2. Förmögenhetsskatt
3. Arvsskatt
4. Gåvoskatt
5. En rimlig fastighetsskatt
Detta ger bra med pengar till bättre välfärd, mer jämlikhet och mindre arbetslöshet. Enkelt och bra.

Kom gärna på fler skatter som vi kan införa eller höja:-)

SVD, DN, AB1, AB2, AB3, Högberg,

Bloggen som avgjorde valet?

De sociala medierna räknades ut i veckan. De hade inte påverkat valet nämnvärt sades det. Det kanske var att analysera valrörelsen för tidigt. Nu kanske det är ett enda blogginlägg som kanske ändrar inriktningen på de sista viktiga timmarna i valrörelsen.

Detta har varit en vecka då vi varit många som arbetat hårt på nätet för att få upp sjukförsäkringen på agendan. Det började med att Östgöta Correspondenten skrev om cancersjuka Maria som var obotligt sjuk i sin cancer. Hon kunde inte arbeta så hon fick söka socialbidrag. Vi har arbetat med att få upp denna fråga på agendan och när Mona Sahlin lyfte fram det som ett exempel i gårdagens partiledardebatt kanske man kan hoppas att alla bloggar som skrivit om detta haft ett finger med i spelet.
Dock var det ett helt annat blogginlägg som rönt allra mest uppmärksamhet. Det handlar om Annica som är mycket svårt sjuk och som liksom Maria utförsäkras och nu ska söka socialbidrag. Det var hennes dotter Emelie som i ett väldigt gripande och upprörande blogginlägg lyfte fram hennes mammas fruktansvärda situation.

Det är inte omöjligt att Emelie är den som lägger tungan på vågen för många när de ska lägga sin röst på söndag. Jag hade redan bestämt mig men blir ju bara mer övertygad om att vi måste bygga ett samhälle där vi håller ihop.

Jag har egentligen inte någonting mer att tillägga i debatten om sjukförsäkringen. Jag har bloggat så mycket jag bara har kunnat om sjukförsäkringen den senaste veckan. Allt man vill läsa för att ta ställning för en rödgrön regering finns på min blogg. Men även andra.

DN, DN2, Hörsing, DN3, DN4, SVD, SVD2, Moberg, Sjöstedt, AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, Exp1, Exp2, Exp3, , GP2, Sydsvenskan, Intressant?

Knappast trovärdigt Borg

Anders Borg försöker hävda att oppositionens förslag är underfinansierade. Inte förvånande att han tycker det. För i den borgerliga retoriken så verkar det som att satsningar på välfärd kostar pengar men att skattesänkningar inte gör det.

Att bygga ut skola och förskola är dyrt medan en omfattande skattesänkning inte är det i den Borgska logiken. För det var ju bara någon dag sedan som Borg själv var ute och pratade om ytterligare skattesänkningar utöver de redan utlovade.

Utifrån detta finns det ju inte så stor anledning att ta moderaten Anders Borg på särdeles stort allvar.

SVD, DN, DN2, Peter Andersson, Alliansfritt, Alltid rött alltid rätt, Intressant?, Expressen,

Skattesänkningar för de rika eller välfärd för alla

Den rödgröna regeringsplattformen som presenterats innehåller en lång rad viktiga satsningar som kommer göra Sverige till ett rättvisare land. Det är en regeringsplattform som sätter arbete och välfärd först.

För Östergötlands del innebär plattformen bland annat 800 nya jobb i kommunerna och landstinget och satsningar på närmare 1800 utbildnings och praktikplatser. Detta ger omedelbart effekt på den Östgötska arbetslösheten som är uppe i närmare 12 000 personer.

Den rödgröna regeringsplattformen stärker även de flestas ekonomiska situation. 8 av 10 kommer att få mer i plånboken än vad de har idag samtidigt som plattformen innehåller flera offensiva satsningar för att förstärka välfärden.

Genom satsningar på mindre grupper i förskolan och utbildning av personalen kommer förskolans kvalitet förbättras. Samtidigt sänks maxtaxan vilket blir en stor ekonomisk lättnad för barnfamiljerna. I skolan satsar vi på en ökad lärartäthet så att alla elever får större möjlighet att bli sedda och uppnå kunskapskraven.

Inom äldreomsorgen satsar vi stora resurser. Hemtjänsten ska inte få kosta mer än 100 kr per timme och de äldre ska enklare kunna få hjälp samtidigt som de själva ska få styra över vilket typ av hjälp de vill ha. Vi skjuter även till resurser så att fler kan anställas för att öka kvaliteten.

En av de viktigaste reformerna som finns med i den rödgröna regeringsplattformen är återuppbyggandet av en sjukförsäkring som man kan lita på. Ingen som är sjuk ska behöva oroa sig för att bli utkastad och ställd utan försörjning. Dagens inhumana system ska ersättas av ett nytt där individen sätts i centrum och där alla ska behandlas med respekt och få den hjälp de behöver för att bli friska och komma tillbaka till arbetslivet.

När man lägger den rödgröna regeringsplattformen bredvid de borgerligas blir det mycket tydligt att Sverige har ett mycket tydligt val att göra. Antingen så satsar man på utbyggd välfärd med förbättringar i skola och förskola, en god äldreomsorg och en fungerande sjukförsäkring. Eller så satsar man på fortsatta skattesänkningar för de rikaste. För mig är valet enkelt.

Massmedia: SVD, DN, DN2, Aftonbladet, AB2, expressen, AB3, EXP2,


Bloggat: Röda Berget, Peter Andersson, Jens Holm, Jonas Sjöstedt, Lasse Strömfeldt, Jöran Fagerlund, Ali Esbati, Intressant?

Inför högskattezoner

Jöran Fagerlund presenterar på sin blogg ett bra alternativ till borgarnas ekonomiska frizoner för invandrare. Han föreslår att vi ska införa högskattezoner i överklasstäta områden i stället för nystartzoner i invandrartäta områden. Det tycker jag låter som ett bättre förslag!

Orättvisare vård med borglig regering

I dagens Folkbladet (artikeln finns inte på nätet) skriver moderaten Finn Bengtsson om borgerlig sjukvårdspolitik. Jag har skickt in ett svar som kommer här:

Finn Bengtsson (m) slår sig för bröstet i en debattartikel 30/8 där han menar att den borgerliga regeringen mer eller mindre räddat den svenska hälso- och sjukvården undan undergång om man får tro hans tomma retorik. Verkligheten ser dock något annorlunda ut.

De senaste åren har inneburit stora påfrestningar för den svenska hälso- och sjukvården. I Östergötland har besparingsbetingen och anställningsstoppen duggat tätt vilket bland annat berott på att staten frusit statsbidragen för att kunna ha råd med sina gigantiska skattesänkningar för de rikaste.

När Bengtsson menar att de arbetat för en rättvisare vård så har borgarna i verkligheten öppnat för gräddfiler där den med tjock plånbok får köpa sig före kön. Liksom att de tvingat fram en vårdvalsreform som ger unga och friska mer vård samtidigt som äldre och multisjuka har fått stå tillbaka.

Privatiseringarna av den Svenska hälso- och sjukvården har fortsatt och Bengtsson menar att de vill fortsätta tvinga fram ännu mer privatiseringar. Att detta får till följd att ännu mer av våra skattepengar hamnar i fickorna på ägarna till vårdjättar i skatteparadis verkar han inte tycka är något problem.

När Kneipengruppen i Norrköping såldes till Proxima som driver Lasarettet i Motala så kunde vi se att Kneipengruppen förra året gjorde en vinst på 13% av sin omsättning. Omsatt på landstinget skulle det innebära att över en miljard kronor årligen skulle plockas ut från sjukvården och betalas ut som vinst. Nu är kanske inte det aktuellt idag men med en fortsatt borgerlig regering kommer fortsatta privatiseringar leda till att hundratals miljoner kommer att försvinna från den östgötska hälso- och sjukvården vilket lider till sämre vård och mindre personal.

Det är inte en utveckling som vänsterpartiet vill se. Vi vill att alla våra gemensamma skattepengar ska gå till att förbättra hälso- och sjukvården. Vi ser stora behov hos de äldre, hos missbrukare och hos unga med psykiska problem. Här vill vi satsa mer resurser. Här finns ett tydligt val. Antingen så ger vi mer pengar till vården eller så ger vi mer pengar till skatteparadisen. För mig är valet enkelt.

Satsa på välfärd istället!

De borgerliga partiernas arbetsmarknadspolitik är väldigt väldigt dyr. De har genom året lagt fram en rad olika förslag och reformer som kostar väldigt mycket pengar för varje ny anställning som det ger.

Nu har de presenterat att de vill sänka restaurangmomsen. Det ska bli billigare att äta ute. Detta skulle ge 8000 ny jobb enligt Alliansen. Facket är dock tveksamma om det skulle ge några nya jobb alls. Tidigare erfarenheter pekar inte på det. Men det är inte det viktigaste. Regeringen avsätter dock 5,6 miljarder till denna reform. Om nu borgarnas förslag verkligen skapar 8000 arbetstillfällen så har Allians fritt Sverige räknat ut att det är en kostnad för staten på 700 000 kr per nyanställd. Smaka på det igen. 700 000 kr för varje nyanställd till följd av reformen.

Allians Fritt Sverige har räknat på att om man anställer 8 000 personer till en månadslön om 22 000 kr (vilket antagligen är mer än vad många tjänar inom restaurangbranschen) så skulle det medföra en kostnad på 2,8 miljarder. Det vill säga hälften av vad denna satsning kostar.

Jag skulle hellre se 16 000 nyanställningar inom äldreomsorgen och barnomsorgen. Där skulle det verkligen behövas. Men det verkar ju inte borgarna särdeles intresserade av.

SVD, Aftonbladet,

Alliansens löfteskarusell saknar trovärdighet

Den borgerliga alliansen har levererat löften som totalt uppgår till över 100 miljarder i ytterligare skattesänkningar. Utöver detta kan man stapla ett antal reformer som också kostar en massa pengar. När nu Anders Borg presenterar det kommande reformutrymmet med fortsatt borgerligt styre så uppgår inte summorna alls till dessa nivåer. Borg pratar om att ta ansvar för ekonomin och så vidare. Men lyckas med konsten att lova väldigt mycket samtidigt som man vill framstå som att man tar ansvar för ekonomin.

Frågan är varför det inte är någon som alls följer upp detta. Man får ju sätta lite press på borgarna och få dem att förklara hur det går ihop. Ska de finansiera sin politik eller inte. Vilka förslag tänker de genomföra och så vidare. Detta är stora och avgörande frågor. Man kanske inte kan svara på allt men massmedia borde kanske ändå ställa frågan. Men vad jag vet så har de inte gjort det.

Dock är man noga med att understryka att det verkar finnas en skillnad mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hur man ska skapa en likvärdig skattenivå för pensionärerna. Det är en klyfta som man gärna exponerar och det är säkert fullt rimligt. Men den skillnaden i politik är betydligt mindre än den som de borgerliga partierna presenterar.

Jag har skrivit det förut. Men denna valrörelse kommer högst troligen visa betydelsen av att politiskt ha tillgång till och kontrollera medierna. Den rödgröna sidan har ytterst få medier samtidigt som en avgörande majoritet av dessa medier tillber den borgerliga politiken och dess ledare. Det är ett grundläggande demokratiskt problem som kräver långsiktig handling. Inte minst från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin.

SVD, SVD2, DN, Aftonbladet,

Välfärden i fokus för väljarna

Det brukar ju bli ett mantra i valrörelsen: vård, skola, omsorg. FSI har kommit med en rapport att det är dessa tre områden som väljarna tycker är viktigast i valet. Det återstå och se om det kommer motsvara den politiska debatten. För här står det mellan den ena sidan som vill fortsätta med omfattande skattesänkningar och nedskärningar i den offentliga sektorn eller den andra sidan som säger att det räcker med pengar till de rikaste och att det är dags att satsa på vår gemensamma välfärd.
För den som tycker att valrörelsemantrat ska fyllas med ett innehåll så är valet inte så svårt!

SVD, DN, SVT, Högberg, Aftonbladet, Intressant?

Högern är sig lik

Högern är sig lik om man tittar bakom den tomma retoriken som dominerar från framförallt moderaterna. I dagens SVD driver de på ledarsidan nu frågan om att avskaffa den statliga inkomstskatten. Den utjämnar ändå inte så mycket som man skulle kunna tro är deras linje. Man skulle nästa kunna tro att de skulle vilja hitta andra sätt att omfördela för att skapa en mer rättvis inkomstfördelning i samhället. Men så är det givetvis inte.
De menar också att Sverige inte skulle bli ett brutalt klassamhälle om man tog bort inkomstskatten på den statliga nivån. Folk kanske inte skulle svälta eller leva i total misär men det innebär ändå ett inkomstbortfall för staten på runt 40 miljarder som ska sparas. Vem är det som ska betala dessa? Är det de sjuka och arbetslösa som nu betalar skattesänkningarna eller ska det bli barnen och de gamla som ska stå för besparingarna. För det är ju definitivt inte så att SVDs ledarredaktion vill att de rika och välavlönade ska vara med och bidra efter förmåga till samhällets utveckling. De ska bara få mer pengar till utlandsresor, champagne och pooler i trädgården,

Vi har råd med jämlik vård

idag har jag tillsammans med ylva Johansson (s) och Gunvor G Ericsson (mp) en debattartikel på Brännpunkt i SVD. Håll till godo:

Det pågår en ideologisk attack mot den generella välfärden och främst mot det solidariska sjukvårdssystemet. Tongivande debattörer, borgerliga opinionsbildare och tankesmedjor påstår att vi i framtiden inte kommer att kunna finansiera välfärden gemensamt. Välfärden sägs bli så kostsam att det enda sättet att finansiera den är att människor måste betala allt mer ur egen ficka. Det är i själva verket fråga om politisk vilja och politiska prioriteringar.

Det är sant att vi lever längre och att vi blir allt fler äldre. Det är en enorm framgång för vårt samhälle. Sverige är ett rikt land med välutbildad arbetskraft och stor potential. Att då utgå ifrån att vi i framtiden inte skulle kunna ta ansvar för en gemensam finansiering av skola, vård och omsorg av hög kvalitet och med hög ambitionsnivå för alla, är inget annat än ett försök att hitta en täckmantel för låga välfärdsambitioner och stora skattesänkarambitioner.

Problemet med finansieringen av välfärdstjänster är inte att det saknas resurser i vårt samhälle. Det handlar om människors möjligheter till arbete och på vilket sätt resurser fördelas till välfärden. Den borgerliga regeringen har under bara de tre senaste åren sänkt skatterna med närmare 100 miljarder kronor, vilket främst gynnar de med stora inkomster och förmögenheter.

Samtidigt som regeringen har sänkt skatterna har de öppnat för en ”välfärd light” som bygger på marknadslösningar där privata pengar går före behov.

•Privatbetalande patienter kan köpa sig förtur inom den offentligt finansierade sjukvården utan att de har medicinska skäl till det.

•Privata utförare inom bland annat vården kan sälja extra tjänster inom ramen för den offentligt finansierade vården och omsorgen. Det öppnar för en tudelning av vården och omsorgen som leder till att det blir plånboken och inte behoven som styr.

•Vårdföretagen kan etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns. Företagen kan välja de mest lönsamma och friska patienterna.

Denna politik hotar den gemensamt finansierade välfärden. Det långsiktiga syftet är tydligt: att begränsa det offentliga åtagandet. Det leder till en gemensam välfärd som endast innehåller ett begränsat basutbud vilket skapar ett tryck för att betala extra privat för att få en välfärd av god kvalitet. Vi accepterar aldrig en sådan utveckling i Sverige.

För det första; jobben är centrala för välfärdspolitiken. Fler jobb ger stark ekonomi och möjlighet att utveckla välfärden. Varje människas arbetsinsats behövs. Vi har inte råd med dagens höga arbetslöshet. Regeringens misslyckanden inom jobbpolitiken är ett av de största hoten mot välfärden.

För det andra; vi måste främja hälsa och arbeta förebyggande för att förhindra sjukdom och hjälpbehov i framtiden. Trots att hälsan generellt har förbättrats i Sverige, har de socioekonomiska skillnaderna i hälsa ökat. Vi vill tillsätta en folkhälsokommission med parlamentarisk förankring och deltagande av forskare, experter och aktiva inom folkhälsoområdet. Syftet bör vara att lägga förslag som kan förbättra folkhälsan och minska hälsoskillnaderna och på så sätt få en effektivare användning av resurserna så att de räcker till fler.

För det tredje; Sverige har varit framgångsrikt när det gäller innovationer som har bidragit till att effektivisera vården och omsorgen. Några exempel på detta är läkemedlet Losec och rullatorn som ökar livskvaliteten för många samtidigt som samhället sparar resurser. Vi vill därför inrätta en innovations- och produktivitetsdelegation för välfärden. En rödgrön regering kommer att bjuda in forskare, näringsliv, innovatörer för att för att utveckla framtidens välfärd.

Privata försäkringar och gräddfiler hör inte hemma i den offentligt finansierade välfärden. Det är vare sig effektivt eller rättvist. Med marginell egen privat insats kan man ta skattemedel i anspråk som annars skulle gå till dem som har störst och mest akut behov, vilket ökar klyftorna mellan människor. Det blir plånboken, inte behoven som avgör vilken vård man får.

Vi har fortfarande tid att planera och förbereda oss för framtiden. De demografiska förändringar som kommer att påverka välfärdens kostnader inträffar på 15 till 20 års sikt. Hur välfärden ska finansieras avgörs av värderingar och politiska beslut – här och nu. För en rödgrön regering kommer välfärdens framtida finansiering att vara en av huvuduppgifterna.

EMIL BROBERG (V) GUNVOR G ERICSON (MP) YLVA JOHANSSON (S)

arbetsgruppen Välfärd och Rättvisa

Är det skdligt med överskott, låg arbetslöshet och rimligt fungerande välfärd

Det mobiliseras nu från alla håll och kanter för att motarbeta den rödgröna politiken som presenterades i den gemensamma budgeten för några veckor sedan. Ibland blir det ju lite fånigt. Någon form av professor, Lodin, skriver idag på DN-debatt att den rödgröna skattepolitiken är ett hot mot samhällsekonomin. Anledningen skulle var de höjda skatter som föreslås.
Det kanske är läge att Sverige inför någon form av kvalitetskriterier för att få bli professor. Bilden man får av en människa med det titeln är ju att den skulle vara hyfsat smart. Denna Lodin verkar dock inte tillhöra den skaran. Eller så är han helt enkelt moderat (och det behöver ju i och för sig inte vara någon motsättning).
De relativt små skattehöjningar som de rödgröna föreslår är ju betydligt lägre skatter än vad vi hade 2006. Trots detta hade vi bättre finanser, lägre arbetslöshet och mer resurser till välfärden än nu. Nu bekostar vi skattesänkningar med lånade pengar, arbetslösheten är gigantisk och välfärden har klämts åt allt hårdare. Hur kan den nuvarande politiken vara bättre för samhällsekonomin. Jag har svårt att se det i alla fall.

Direkt från kongressen: Enighet kring allt för låga skatter

Kongressens första dag var en ovanligt lugn tillställning för att vara just en vänsterpartikongress. Med eller utan konflikter brukar alltid debatten var intensiv och spännande. Det är ju högt i tak och väldigt många har ju åsikter som skiljer sig från partiets alla åsikter. Valplattformsdiskussionen som dominerade hela gårdagen präglades dock tvärtom av stor enighet. Det var i stort sett ingen fråga där det var en diskussion om vad partiets politik ska vara utan på vilket sätt de olika frågorna ska prioriteras i valrörelsen. Det är ju faktiskt någonting helt annat och kanske också kan förklara varför diskussionen var förhållandevis lugn.
Svenska dagbladet skriver att flera partidistrikt vill höja skatten mer än vad som finns med i den rödgröna budgeten. Det skriver nog nästan hela partiet under på. Vi har inte nått till vad vi vill ha i förhandlingarna och har ju inte heller bytt politik. Så det är knappast någon kritik som man kan hävda riktas mot partiet utan möjligen mot överenskommelserna med s och mp.
Den diskussion som kommer att dominera förmiddagen nu på kongressen är diskussionen om vi ska skriva in kravet på 6-timmars arbetsdag eller inte. Diskussionen påbörjades sent i går kväll och Josefin Brink (bilden) från partistyrelsen inledde frågan. Det handlar alltså inte om vi är för eller mot arbetstidsförkortningen utan om det ska stå med i valplattformen eller inte. Kanske inte så dramatiskt...

Folket vill betala mer skatt

När de rödgröna budgetförslagen nu presenterats i hög takt den senaste veckan har det gått så snabbt att de borgerliga knappt hunnit mobilisera kring den ena frågan förrän det kommer en ny att kommentera. Veckan har ju på det sättet dominerats helt av vårt budgetförslag. Det enda som rubbade detta var ju Tobleroneutspelet från Mats Odell. Nu senaste är det satsningar på pensionärerna som lanserats.

Men debatten kommer ju att komma och det är tydligt att man kan läsa ut på olika borgerliga bloggar var kritiken kommer att komma. Moderaten Kent Persson skriver på sin blogg:

De rödgröna tar nu återigen upp kampen för att bli det land som har världens högsta skattetryck. Man kan nästan tro att det finns ett egenvärde för de röda att ha världens högsta skatter. Det sägs att de ska bäras av ett fåtal rika människor, men sanningen är att alla kommer att få bära bördan.

Folkpartisten Mikael Wendt skriver att:

Sahlin lovar mer till alla och startar sedelpressen som kommer att leda till att de offentliga finanserna raseras fullständigt.

Det kommer tydligt vara så att det kommer bli en debatt kring skatter och hur dessa ska justeras i framtiden. Det känns bra. Borgarna har aldrig vunnit skattedebatten. Förra valet handlade ytterst lite om skatterna utan om andra saker där borgerligheten under en kort tid lyckades att bära upp ett visst förtroende från det svenska folket. När retoriken var borta och verkligheten gjorde sig påmind så visade det sig ju snart att det folkliga stödet för politiken sjönk rätt snabbt.
Men åter till frågan om skatterna. Det är som sagt välkommet om de frågorna kan hamna i fokus under valrörelsen. Detta av två skäl. För det första så vill folk betala mer i skatt. För det andra så får vi en diskussion kring orättvisor och det är inte någonting som inte ens borgerligheten har lyckats göra populärt.
Det svenska folket har ju ett stort förtroende för välfärden och vill ju allt som oftast att den ska förstärkas och byggas ut. Det är väl knappast någon som kan komma på någon nedskärning eller försämring som inte mött ett stort motstånd samtidigt som det är relativt ovanligt och perifert med protester mot förbättringar inom t.ex. skola eller hälso- och sjukvården.
Sveriges kommuner och landsting, som styrs av en borgerlig majoritet, beställde en opinionsundersökning i början av 2008 där man frågade över 1000 personer ett antal frågor kring välfärdens finansiering och kvalitet. Notera alltså att det inte var vänsterpartiet eller någon annan obskyr grupp som tog initiativ till detta. Det var alltså moderater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater som hade huvudansvaret för att undersökningen beställdes och hur den utformades. Detta kan ju också vara skälet till att den tystades ner så gott som det gick från SKL:s sida.
Resultatet blev lite av en kalldusch för de borgerliga partierna. Viljan att betala skatt var ju enorm. Väldigt många ville betala mer i skatt till välfärden och de flesta avvisade skattesänkningar.
Några På frågan om man ville ha förbättrad kvalitet eller sänkt skatt inom vissa specifika områden så var det 93% som angav att de vill ha förbättrad kvalitet inom Äldreomsorgen. Inom skola och sjukvård så var det 91% som angav att de inte ville se skattesänkningar.
På frågan om man kunde tänka sig att betala högre skatt till välfärden så var siffrorna också väldigt höga. 86% var beredda att betala mer skatt till sjukvården, 83% till äldreomsorgen och 79% ville betala mer skatt om man kunde se att det gick till skolan.
Denna undersökning är ju inte unik utan bekräftar ju det som många andra liknande undersökningar slagit fast. Folk gillar gemensamt finansierad välfärd. De är ju dessutom beredda att betala för den. I förra valet framstod borgarna som att de också gillade välfärden och att fler skulle omfamnas av denna då man pratade om utanförskap och arbetslöshet. Retoriken Politiken stämde ju sedan inte överens med politiken och verkligheten.
Så min slutsats är att folk ändå gillar att betala skatt till gemensam välfärd. Inte för att de gillar att ge bort sina pengar i allmänhet utan för att de ser att de faktiskt får någonting värt betydligt mycket mer tillbaka. Det handlar ju om sin egen grundläggande trygghet men också en massa nyttigheter som sjukvård, utbildning, infrastruktur och så vidare. Allt detta får man ju dessutom till en förhållandevis låg kostnad om man jämför med alternativen. Därför är det bra om vi får en diskussion kring skatterna.
Den rödgröna budgeten kommer att innehålla en del skattehöjningar. Men det är ju småsaker i relation till de senaste årens gigantiska skattesänkningar på över 100 miljarder. Därför finns det all anledning att kräva fortsatt höjda skatter för ett jämlikare samhälle med en utbyggd välfärd där alla kan få sina behov tillgodosedda. Det är här vi vinner valet. Välfärden är vår och folket gillar välfärd.

Rödgrön, SVD, Alltid rött alltid rätt, Röda berget, AB, AB2 DN1, DN2, Expressen, Intressant?, E24,

Jakten på sjuka och arbetslösa är över - om vi får en ny regering

Nu är jakten på arbetslösa över. Taket i a-kassan höjs och villkoren förbättras. I alla fall om vi får en ny regering. Eftersom den rödgröna budgeten läcker som ett såll så dröjer det inte så länge förrän det kommer ut att vi fixar till sjukförsäkringen också. Kanske håller man på det till på lördag när det demonstreras land och rike runt. Jag kan dock avslöja att det går åt rätt håll.
För den gångna veckans besked på besked är ju upplyftande. Regeringsalternativen blir allt klarare. Vi har det hårda kalla borgerliga Sverige med höga murar och grundläggande misstänksamhet mot sin nästa. Vi har sedan de rödgrön alternativet med satsningar på en hållbar utveckling, satsningar p framtidens infrastruktur och ett solidariskt samhälle där ingen lämnas kvar. Alla ska med på tåget (gärna höghastighetståget).
Borgarnas svar kommer bli skattechock och misär i svensk ekonomi. Problemet för dem är att allt bara har gått sämre med deras skattesänkarpolitik de senaste åren. De skattehöjningar som ska finansiera framtidens satsningar är ju små höjningar i jämförelse med de sänkningar som genomförts de senaste åren. Det finns definitivt mer att ta av!

Aftonbladet1, Röda Malmö, ABledare, DN, Kaj Raving, SVD, Röda Berget, Expressen, Rödgrön, Intressant?

Regeringen öppnar för fusk

Regeringen budgeterar för ett ökat fusk med 1,3 miljarder. Det är ju ganska mycket pengar, även i en statsbudget. Detta är vad de räknar blir konsekvensen av att de ändrar revisionsreglerna för små företag. Anledningen till att man har just krav på revision i företag är ju att stävja och förhindra fusk men det vill regeringen öppna upp för nu.

Det är ju som vanligt med borgarna. Vissa kan fuska och andra inte. Man avsätter stora resurser för att jaga fuskare i sjukförsäkringen men ändrar lagar på ett sätt så man kalkylerar med fusk i miljardklassen. Att vara sjuk och fattig ska bli svårare. Att driva företag och fuska ska bli enklare i borgarnas sverige.

Avgifter vs skatter

Ingenting är ju gratis. Det förstår även moderaterna som vill sänka skatterna. Men det finns ju en rad saker som ändock måste betalas. Därför är ju moderaterna starka anhängare av avgifter. Avgifter är ju bra för en moderat då det ger ju de lågavlönade i relativa tal sett högre kostnader än vad det ger för en högavlönad.
Aftonbladet lyfter problemet med trängselavgifter som finansieringskälla till statliga infrastrukturprojekt. I Landstinget i Östergötland har man höjt avgifterna för sjukvården och infört nya principer om att en större andel av sjukvården ska bekostas av avgifter. Glöm inte heller de höjda avgifterna till a-kassan och facket. Det är ju sådana avgifter som finansierar de moderata skattesänkningarna. De enda som tjänar på detta är ju de med höga inkomster. Vilket parti har alltid företrätt just denna grupp i samhället. Jo moderaterna. Och det verkar de ju fortsätta med även om de retoriken försöker framstå som någonting annat.

Det behövs ingen skattechock - vi fixar välfärden ändå

Det blir inte någon skattechock med 13 kronor som DN försöker blåsa upp. Det är alla partierna faktiskt överens om i den beredning som tagit fram rapporten om Välfärdens framtida finansiering. Det är inte nödvändigt. Resurserna finns för att möta framtidens utmaningar det handlar bara om att fördela resurserna till välfärden.

När SKL:s borgerliga majoritet tillsatte den beredning som skulle utreda frågan om välfärdens framtida finansiering så var deras utgångspunkt och förhoppning att beredningen skulle komma fram till att vi inte kommer att klara av att finansiera vår gemensamma välfärd i framtiden via offentliga gemensamma medel. De villa peka på alternativ som privatiseringar och prioriteringar som öppnar för ökad privat finansiering. Det har inte lyckats.

En av de första sakerna som den aktuella beredningen gjorde var att beställa en opinionsundersökning från Synovate där man skulle fråga om folks inställning till skatter och avgifter. Här visade det sig att en extremt stor majoritet inte ville ha sänkta skatter om det drabbade välfärden liksom att en nästan lika förkrossande majoritet (det handlar om siffror uppåt 90 procent) som kunde tänka sig att betala mer i skatt om det gick till hälso- och sjukvård till exempel. Denna opinionsundersökning orsakade stora interna diskussioner bland borgarna och inte minst hos moderaterna som skällde ut den moderata ordföranden i beredningen för att beställt ett sådant material. Efter detta gjorde SKL sitt bästa för att tysta ner undersökningen som innehöll en tung kritik av regeringens skattesänkarpolitik.

I beredningens fortsatta arbete gick det ju inte heller som man hade velat från borgerligt håll. Under många år har vi blivit fullpumpade med att vi inte kommer att ha råd med välfärden i framtiden. De gamla blir för många, vi kommer arbeta mindre och så vidare. I arbetet visade det sig att när man börjar räkna på det hela så är inte det ett särdeles stort problem heller. Under perioden som man räknat på så är glappet från idag ca 200 miljarder i kommun- och landstingssektorn. Det behövs alltså ytterligare 200 miljarder för att möta framtidens behov.

Med tanke på att den borgerliga regeringen bara de senaste tre åren sänkt skatterna med över 100 miljarder så är det svårt att uppfatta 200 miljarder som en hiskelig summa pengar. När man dessutom har tittat på Hur mycket det privata konsumtionsutrymmet kommer att öka under motsvarande period så är det runt 1000 miljarder. Det vill säga att även om man höjer skatten med 200 miljarder så kommer det privata konsumtionsutrymmet att ha ökat med fyra gånger så mycket.

Det som beredningen inte heller har tittat på är det faktum att staten bara kommer bli rikare och rikare med tanke på ökade intäkter via skatten (d.v.s. konsumtions- och inkomstskatter) så handlar det i praktiken om att fördela pengar från staten till kommunerna och landstingen.

Vi har inte något finansieringsproblem. Vi behöver inte skära ner i den offentliga sektorn. Vi behöver inte privatisera, skaffa privata försäkringar och så vidare. Den borgerliga ambitionen att ytterligare driva på utvecklingen mot ett systemskifte misslyckades i detta fall. Vi som vill ha en generell välfärd för alla har fått tydliga besked från det borgerligt styrda SKL och dessa besked är: folk tycker om att betala skatt till välfärden och att vi kommer att ha råd med välfärden även i framtiden. Strålande besked. Låt oss nu ta debatten om detta!

Andra om detta: DN, , DN2, DN3, Kent Persson, S-buzz, Högbergs tankar, SVD, Röda berget, Rödgrön, Intressant, Expressen, SVD,

Borgerlig politik kommer inte leda till regeringsskifte

Ju närmare valet vi kommer desto mer kommer alla partier att vilja profilera sig. Det handlar om att stjäla från såväl vänner som fiender. De senaste två dagarna har det dykt upp utspel från såväl MP och S som säkerligen syftar till att locka borgerliga väljare över till den rödgröna sidan. Dock är det utspel som garanterat försvårar det rödgröna samarbetet.

Socialdemokraterna i Stockholms löfte om att förbifarten ska byggas även vid maktskifte är djupt problematiskt. Här är ju en viktig principfråga som diskuterats mellan de tre partierna där nu S kör sitt eget race. Antagligen tror de att de ska vinna röster på detta, men det är ju knappast roligt. Det är ju i Stockholm som Miljöpartiet vunnit mest den senaste mandatperioden och då framförallt bland en välbärgad medelklass som gärna betalar lite för att det ska vara fint med miljöfrågor. Jag tror knappast att S vinner på att haka på ett projekt som har en direkt skadlig påverkan på miljön och som dessutom har en klassmässig vinkel som är mint lika tveksam.

Miljöpartiet å andra sidan vill sänka momsen för tjänstesektorn. Det är ju inte heller ett oproblematiskt förslag som även det har ett tydligt klassperspektiv. Vem har råd att köpa tjänster (med eller utan moms)? Inte är det med lägst inkomster. De går inte till frissan särskilt ofta och om cykeln går sönder lagar man den själv (det är ju ändå billigast). Sedan är ju också frågan om det är mindre resurser som vi behöver till välfärden eller mer resurser som vi behöver. Min uppfattning är att det är det senare.

S och MP försöker flörta med högern genom att komma med förslag som leder i helt fel inriktning. Det kan bli svårigheter att hålla ihop samarbetet då.

SVD, In your face, DN, Valtersson, SVD, Svensson, Mats Engström, AB, DN2, DN3, Röda Malmö, AB2, Expressen, Exp2, Exp3, SVD, Rödgrön, Intressant, Stockholmsvänstern, Aftonbladet