På flera sätt är det tragiskt att Littorin avgår som arbetsmarknadsminister. Inte minst för honom själv som uppenbarligen upplever att det inte är möjligt att kombinera det politiska arbetet med att ha små barn och ligga i en, vad jag förstår, upprivande vårdnadstvist.
Jag tror också att det är tragiskt då det pekar på det omöjliga i politikens varande. Det är ytterst svårt att kombinera familjeliv med små barn med ett politiskt arbete som innebär att man har tungt ansvar eller framträdande position. Jag har ju inte känt på det alls på samma sätt eller på samma nivå som Littorin men vet ändå hur svårt det är att kombinera dessa två delar av livet.
Den politiska betydelsen blir nog ringa. Den borgerliga politiken kommer även i fortsättningen vara misslyckad inom arbetsmarknadsområdet. Littorins misslyckande här kommer inte kunna rättas till av någon annan innan valet så där spelar det inte så stor roll. Politiken är ju inte så tätt kopplad till personen.
AB, SVD, DN, Peter Andersson, Svensson, Intressant?, expressen
Klimatets nollpunkt
3 dagar sedan
Inlägg
1 kommentar:
Våran kära gudrun sa ett par bra saker igår på tv. Hon pekade på hur politiker avkrävs på ett ickemänskligt beteende. Personligen ser jag gärna att vi har MÄNNISKOR vid makten, människor som har jobbat, levt och klantat sig på de flesta sätt. Ta in folk som suttit i fängelse, vi behöver alla delar av samhället vid makten, inte bara en människa som på ett sektiristiskt sätt hållit sig fri från synd. DE människorna är de farliga.
Se bara på m-politiker.
Skicka en kommentar