Nej till vinst i skolan

Man kan inte bygga världens bästa skola om en massa pengar som skolan får ska gå till utdelning till ägaren. Därför måste vi stoppa vinsterna i de svenska skolorna.
Kvällens Uppdrag granskning innehåller två reportage. Ett som visar på hur politiken sviker de barn som har det svårast. Exemplet på Hjulstaskolan är ju talande. Med borgerligt styre har man fått fler elever men mindre resurser. Detta trots att man är en skola med många elever med svag socioekonomisk ställning. Vinnare i borgarnas skolpolitik är ju de skolor med barn till rika föräldrar. Inslaget får ju en extra krydda när man spelar upp Reinfeldts vallöften från 2006. Då var utanförskapet viktigt. Det var den viktigaste frågan att se till att fler fick godkända betyg. Fyra år med Reinfeldt har inneburit att färre får godkända betyg. Ger detta Reinfeldt godkänt? Knappast.

Den andra delen av Uppdrag granskning är minst lika intressant. Fristående skolor är en handelsvara där det handlar om att äga för att tjäna pengar. Detta leder till att den svenska skolan dräneras på resurser på ett sätt som gör att alla svenska elever får en sämre skola och utbildning.

Detta är dock inte någon nyhet. Vänsterpartiet har hela tiden drivit på kritiken mot detta system Därför blir det ju lite märkligt att man inte ställer upp vänsterpartiets långvariga kritik mot systemet mot regeringens och även andra partiers skolpolitik. För det är bara vänsterpartiet som faktiskt vågar säga nej till vinst i välfärden.

Det blir ju också mycket märkligt när man avslutar programmet med ett osakligt påhopp på Lars Ohly. Det ska givetvis sägas att vänsterpartiets historia är fylld av problem som aldrig kan ursäktas. Däremot så försöker man nu genom ett oseriöst väcka ett spöke som inte finns. Det tillhör historien och har inte någonting med vänsterpartiets politik att göra i framtiden.

SVT, SVT2, Intressant?

Vänstern är bäst för barnen

Ett av de bästa förslagen som hittills presenterats i valrörelsen kom idag. Det är Rosanna Dinamarca från vänsterpartiet som presenterar en rödgrön satsning på att minska barngrupperna i fritids. Här har det länge varit allt för snäva budgetar som lett till extremt stora barngrupper i många fall. Egna erfarenheter visar att det inte alltid känns helt tryggt att lämna barn i allt för stora grupper där personalen, som gör sitt bästa, aldrig har en chans att ha en god tillsyn över barnen. Än mindre har de möjlighet att erbjuda en bra verksamhet där alla barn kan bli sedda.
En bra och väl fungerande fritidsverksamhet med betydligt mindre grupper än idag kan fylla en viktig funktion för de unga skolbarnen då det skulle kunna finnas möjligheter till läxläsning med stöd och hjälp som många inte kan få hemma.
Den rödgröna politiken som presenteras är en bra barnvänlig politik. Det handlar om mindre barngrupper i såväl förskola som fritids, färre antal elever per lärare. Det finns också en rad satsningar som riktar sig till de fattigaste barnen för att minska barnfattigdomen.
Alliansen barnpolitik lyser nästan helt med sin frånvaro. Dock presenterade de idag ett förslag som jag tycker låter bra. Det handlar om en satsning på elevhälsan. Dock finns det redan hos de rödgrön liknande satsningar. Men det är ju bra att även de borgerliga ser detta.

SVD, DN, SVD2, SVT1, SVT2, Intressant?

Mycket prat och lite verkstad från Björklund

Björklund viker till viss del ner sig för vänsterpartiets kritik mot orimliga vinster i privata friskolor. Han vill du se över om det finns käl av hindra möjligheten att ta ut vinst om man tullar på kvaliteten. Men frågan är varför han vaknar just nu. Är det lite obekvämt att företräda ett friskolefundamentalistiskt parti som vill ha friskolor före allt annat.

För nog måste man väl ändå säga att friskolorna idag generellt sätter elevernas behov i andra hand. De har betydligt färre lärare per 100 elever och de lärare de har saknar rätt utbildning mycket oftare än i de kommunala skolorna.
Om dagens situation inte räcker för Björklund att ingripa kan man ju fråga sig när det är dags att agera. Eller är hans utspel bara en del av den borgerliga strategin att lägga sig när oppositionen i alla frågor som är lite känsliga att svara på.
Han vill väl inte framstå som en skolminister som sätter de privata företagens intresse av vinst framför elevernas behov av kunskap. Men det är ju en sådan politik som han för.

Intressant?, SVD, DN, Aftonbladet, Expressen, SVT, GP, SR

Ideologiska skygglappar förblindar

Jag har skrivit ett nytt inlägg på bloggen Kommentera Corren som jag även publicerar här. Har även skickat artikeln till Corren men har föga förhoppningar att de publicerar den.

När Corren rycker ut "till vinstintressets försvar" i sin ledare 16/8 faller de offer för sina egna ideologiska skygglappar. Ledaren hävdar att vänsterpartiets förslag om att förbjuda vinstintresse i den svenska offentligt finansierade skolan skulle leda till en sämre skola. Det är sorgligt att en så stor tidning inte presterar bättre vad gäller faktakunskap och argumentation.

Genomförandet av den svenska friskolereformen har av såväl skolverket och av lärarnas riksförbund pekats ut som en av de främsta orsakerna till att resultaten sjunker i den svenska skolan. Friskolereformen är också den främsta orsaken till att barnens klassbakgrund spelar en allt större roll för hur man lyckas i skolan.
Corren försöker ge sken av att vinsterna i de svenska friskoleföretagen skulle investerats i nya verksamheter vilket lett till fler skolor och mer personal. Vi har förvisso fått fler skolor men andelen personal per elev i friskolorna på gymnasienivå är betydligt lägre än i de kommunala (6,8 respektive 8,2). Hur detta påverkar elevernas möjlighet till kunskap är inte någonting som Corren verkar bekymra sig över.

I en granskning som vänsterpartiet gjort av 25 skolföretag så har dessa gjort en årlig vinst på 200 miljoner, pengar som inte alls har investerats i nya verksamheter eller på något annat sätt kommit svenska skolbarn till del. Tvärtom. Pengarna har betalats ut som vinster till företagens ägare som blir rika på att bland annat bedriva skolor som bidrar till att försämra resultaten i den svenska skolan.
Corren hävdar att vänsterpartiets politik bygger på en klassisk felsyn. Det är nog snarare Corren som har fått det hela lite om bakfoten och har svårt att argumentera för hur stora vinstuttag till aktieägarna ger eleverna en bättre skola. Vi menar att det är fel att våra skattepengar inte ska gå direkt till de verksamheter som ska utföras inom skolan, vården och omsorgen. Det är så vi vill bidra till att bygga världens bästa välfärd utan vinstintressen.

Öppnar Folkpartiet för ett nej till friskolor?

Öppnar Folkpartiet för att begränsa möjligheten för privata skolor att plocka ut stora vinster ur verksamheterna. Så kan man verkligen tolka Tina Acketoft som sitter för folkpartiet i utbildningsutskottet när hon uttalar sig i dagens Svenska dagbladet.
Med anledning av diskussionen om vinst i skolan säger hon:

– Jag tror i grunden på marknadsekonomin och så länge kvaliteten i skolorna är hög vill vi inte förbjuda aktörer.

Om Acketoft menar vad hon säger så borde hon kanske ta och granska vad som allt fler konstaterar kring den svenska skolans utveckling sedan friskolereformen. Skolverket har ju i en rapport pekat på att just denna reform är en av de starkast bidragande orsakerna till att resultatet i den svenska skolan försämrats. Lärarnas riksförbund presenterade en rapport under Almedalsveckan där de visade på att klyftorna mellan fattiga och rika ökar kraftigt i skolan och deras slutsats är att detta också är ett resultat av friskolereformen.

Att friskolorna har lägre lärartäthet och färre med lärarexamen skulle väl också kunna vara en orsak att fundera över kvaliteten eller avsaknaden av skolbibliotek och idrottssalar och så vidare.

Den folkpartistiska utbildningspolitiken lever i en bubbla där man faktiskt inte vill se den utveckling som sker inom skolvärlden. Man säger sig vara för kunskap och emot flum. Men när allt fler konstaterar att det som varit folkpartiets politik med friskolor leder till sämre kunskaper och en stor mängd ”profilerade” utbildningar som mycket väl skulle kunna beskrivas som flum så borde Acketoft och de andra i det före detta liberala partiet se över sina programtexter så att de anpassar sin retorik efter verkligheten.

Intressant?

Vinstintresse i skolan ger en sämre skola för alla

Svenska dagbladet skriver idag på ledarplats om att det är bra för skolan med vinstintresse. Det är ju bra att de är tydliga med sin åsikt. Dock har de rätt tunt på fötterna i sin argumentation. För om man tittar på vad skolverket rapporterade om förra hösten så kunde de ju tydligt visa på att friskolereformen är den enskilt främsta orsaken till att kunskapsnivån har sjunkit i den svenska skolan. Men det kanske inte bekymrar Svenska dagbladet eftersom det också är tydligt att det blir allt tydligare klasskillnader i skolans resultat. De barn som kommer från fattiga hem med lågutbildade föräldrar klarar sig allt sämre. Men det kanske är en god effekt av vinstintresset enligt Svenska dagbladet.

Tidningens ledare har också fel vad gäller de ekonomiska ersättningarna till friskolorna. Den borgerliga regeringen genomförde för inte så länge sedan ny lagstiftning som syftade till att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunala och privata skolor. Man beslutade därför om att de privata skolorna skulle få rätt till en så kalla momskompensation. Regeringen ville dock kompensera så mycket att de helt plötsligt blev lite väl mycket till friskolorna. Enligt Sveriges kommuner och landsting, som styrs av en borgerliga majoritet, så uppgick behovet av kompensation till 3% av kostnaderna. Den borgerliga regeringen tyckte att det kan ju inte vara bra att man ska få lika så man beslutade att de privata skolorna skulle kompenseras med 6% vilket nu gör att alla kommuner måste betala 3% mer i kostnader till friskolorna än de egna kommunala. SVD kanske skulle läsa på lite bättre.

SVD hävdar dessutom att de privata skolorna ger samma kvalitet som kommunal skolor. Jag ställer mig frågande till detta. Det kan ju knappast betraktas som en bättre kvallitet med betydligt färre lärare per 100 elever. Det kan väl knappast betraktas som en bättre kvalitet med färre utbildade lärare. Det kan väl knappast betraktas som kvalitet med avsaknad av skolbibliotek, idrottssalar och allt annat som de så kallade friskolorna väljer bort för att maximera sina vinster.

Dagens system med friskolor där man kan plocka ut stora vinster på bekostnad av eleverna är inte rimligt om man vill värna en skola för alla barn. Dock är det kanske inte det som svenska dagbladet strävar efter heller.

Det danska exemplet inspirerer Folkpartiet

Jan Björklund vill förbjuda heltäckande slöja i skolan. Man blir ju inte förvånad över utspelet. Folkpartiet verkar ju ha i planeringen att göra någon form av utspel som enkelt ska kunna tolkas som en flirt med Sverigedemokraterna.

Frågan är ju om det är en fråga av vikt egentligen. Hur många fall kan det handla om. Max några hundra om man tar i. Det är ju verkligen inte ett vanligt fenomen ens hos vuxna med heltäckande slöja. Dock är det ju en fråga som har stort symbolvärde då den skickar tydliga signaler såväl till den muslimska gruppen i Sverige men också till de krafter som oftast återfinns på yttersta högerkanten.

Ville Jan Björklund på riktigt komma åt problematiken med barn som växer upp i starkt religiösa hem och på det sättet lever i en situation där man inte har samma frihet som andra torde en betydligt mer verkningsfull åtgärd vara att stänga de religiösa friskolorna. Här finns det exempel på såväl kristna som muslimska skolor som inte borde få bedrivas med offentliga medel. En allmän och likvärdig skola för alla är den bästa vägen till ett öppet, demokratiskt samhälle där allas lika värde står i fokus.

Men min uppfattning är att det faktiskt inte det som Björklund är ute efter. Bredvid sängen hemma så ligger Lena Sundströms bok Världens lyckligaste folk som är berättelsen om den danska samhällsutvecklingen de sista 20-30 åren. Det hon beskriver där är hur Dansk folkparti vrider hela det danska samhället i en riktning som är skrämmande. För det är ju inte Dansk folkparti som är de som genomför d alla de vidriga lagarna och lanserar alla förslagen utan de kommer ju från mer eller mindre samtliga partier. Dansk folkparti är hela tiden de mest extrema och för varje steg de övriga flyttar mot deras politik så flyttar de sig ytterligare höger ut.

Det är lite av det fenomenet som vi ser i Sverige. Sverigedemokraterna har de senaste valen blivit en faktor att räkna med. Folkpartiet, som också varit i Danmark hos sitt systerparti Venstre, har lärt av det danska exemplet att det finns en potential att fiska i samma vatten som SD. De själva kanske tror att genom att lägga denna typ av förslag som tar man kanske en och annan röst från SD vilket då skulle vara en god gärning. Dock är det ju helt fel. För varje steg man flyttar sig mot SDs politik så normaliseras deras förslag allt mer och det skapar ett utrymme för dem att faktiskt flytta sina positioner mer åt höger mot den ännu mer rasistiska.

För alla som granska SD är ju eniga om att det är ett parti som arbetar hårt med att upprätthålla en yta av att vara ett demokratiskt och välstädat parti utan de mest extrema yttringarna av rasism. Under ytan ser det dock annorlunda ut. När andra partier närmar sig SD kommer det leda till att det kommer bli allt mer accepterat med en öppnare och hårdare rasism som kommer att smitta över på flera av de borgerliga partierna och kanske även socialdemokratin.

Politiken är ju oftast relativ. Man förhåller sig alltid till varandras politik. Det är ju årets valrörelse ett fantastiskt exempel på. Satsningar på välfärd följs av satsningar på välfärd av motståndaren och så vidare. En orientering mot en främlingsfientlig och rasistisk politik drar med sig hela politiken åt de hållet. De enda som vinner på det är SD och de kommer de kunna tacka folkpartiet och Jan Björklund för.

Det är många som skriver om detta idag. Här är ett urval: SVD, DN, Aftonbladet, SR, Röda Berget, Dagens Konflikt, Alliansfritt Sverige, Valaffischer 2010, Intressant?

Strunta i betygen - det går bra ändå

Betygsfrågan dyker upp ganska ofta när vänsterpartiets skolpolitik diskuteras. Nu uppmärksammar Aftonbladet detta inför kongressen.. Det gör den väl egentligen rent allmänt. Av de som förespråkar betyg så hävdas det att de mäter kunskap eller något sådant. Jag ställer mig ju så klart tvivlande till detta. Men även om det var så vad ska vi ha betygen till även om de skulle fylla den funktionen.
Jag var nog inte världens mest ambitiösa elev i skolan. Eller rättare sagt var jag en elev som helt enkelt vände skola ryggen under långa tider och valde att ligga hemma i sängen och lyssna på musik och festa med kompisarna långa perioder. Detta resulterade i att jag fick gå om någon årskurs och lämnade skolan utan några lysande betyg. Jag har dock inte haft några stora men eller problem på grund av detta i livet. Jag tror faktiskt aldrig att jag behövt visa upp dem i något sammanhang och det är inte någon som har efterfrågat dem.
Universitetet tog jag mig in på genom högskoleprovet och att jag förvisso hade rätt betyg i rätt ämnen. Men betygen har jag ju aldrig haft någon nytta av. Så om vi har kvar betyg i skolan när mina barn blir större ska jag verkligen försöka lära dem att inte ta betygen på stort allvar. De gör ingen nytta (kanske mer skada egentligen). Betygshets och press ger dem bara sämre förutsättningar att lära för livet och skaffa de verktyg som behövs för att klara livet (som förälder kanske jag dock inte heller skulle uppskatta om de följde mitt beteende heller även om det gick bra i slutändan...).

Det var lärarna - inte moderaterna som fixade ferietjänsterna

SKL har nått en överenskommelse med lärarna. Det är bra. Dessutom verkar det som att förhandlingarna resulterat i relativt bra beslut. Den stora frågan har ju handlat om ferietjänsterna som arbetsgivarsidan velat begränsa eller få bort lärarnas vilja. Den borgerliga majoriteten i SKL har drivit denna fråga mycket hårt. Därför blir det ju helt bisarrt att läsa att den Moderata skolpolitikerna Mats Gerdau hävdar att det var moderaterna som räddade lärarnas ferietjänster. De som räddade ferietjänsterna var lärarna själva. Det är tack vare lärarnas intensiva mobilisering och gemensamma arbete via facket som man lyckats försvara sina arbetsvillkor.

Jag skrev tillsammans med Lars Ohly och Rosanna Dinamarca en artikel på Newsmill kring denna fråga.

DN, SVD, Expressen, Aftonbladet

SKL väljer fel väg för kvalitet i skolan

Just nu förhandlar SKL och lärarnas olika fackförbund om ett nytt avtal för landets alla lärare. Konflikten handlar om såväl arbetstid som lön. Det är inte någon ny konflikt. Det brukar vara högt tonläge i lärarförhandlingarna. Debatten skruvades upp ytterligare ett snäpp när SKL:s ledning och förhandlingsdelegation gick ut och "presenterade" ett förslag via ett brev till landets kommuner.
I huvudsak går det ut på att SKL vill ge mer pengar till de som är beredda att ändra sitt avtal vad gäller arbetstid. Från arbetsgivarsidan vill man få ner förtroendetiden och mer tid i skolan. De långa sommarloven försvinner som en konsekvens.
Jag, som vänsterpartiets representant i SKL:s styrelse, har vissa invändningar mot förbundets agerande och utspel. Mina synpunkter är följande:
- Gärna avtal om arbetstiden men det ska ske lokalt i sådana fall. Parterna kan givetvis komma överens men det bör ske efter lokala förutsättningar.
- Gärna mer tid mellan lärare och elever, men det måste bygga på att vi får fler lärare i skolan inte på än mer pressade arbetsscheman för lärarna. Om man vill ha mer tid för lärarna måste man också se till alla de arbetsuppgifter som lärarna har utanför undervisningstiden. Det handlar om individuella utvecklingsplaner, jämställdhetsplaner, likabehandlingsplaner, nationella prov, skriftliga omdömen, samtal med föräldrar, arbetslagsarbete och så vidare. Allt detta (utom skriftliga omdömen) är ju viktiga uppgifter som också måste göras.
- Man kan inte heller bara prata om kvallitet i skolan utan att ta in andra frågor än just lärarnas avtal. Lärarna behöver mer tid med eleverna men det är ju också så att resultaten i skolan försämrats till följd av friskolereformen (enligt skolverket). Likaså behöver vi mer resurser till skolan. Därför är det ju problematiskt att staten kraftigt sänker statsbidragen nästa år.
Det finns mer och säga men det får vänta...

Se också:
Lärarnas tidning, Skolvärden, DN, SVD, Aftonbladet, Rödgrön, Intressant, AB,