onsdag 3 februari 2010

Moderat minister hjälper till att jaga flyktingar i Lybien

SVT avslöjade ikväll att Sveriges moderata handelsminister deltagit i försök att sälja övervakningssystem till Lybien. Dessa system ska användas för att övervaka och jaga flyktingar som försöker ta sig till Europa.
Det är det statliga Rymdbolaget som ska försöka sälja detta övervakningssystem. I SVTs reportage återges ett möte där handelsminister Ewa Björling deltog sades bland annat:

-Vi kan hjälpa er att hålla efter flyktingsituationen utmed gränserna och ute på Medelhavet, säger Rymdbolagets Björn Ohlson under ett möte med Libyens handelsminister.


Lybien följer inte internationella lagar och regler som ska garantera flyktingar deras mänskliga rättigheter. Bland annat har de ett vidrigt avtal med Italen som betalar Lybien för att jaga människor som försöker fly till Europa.
Man blir väl inte så förvånad. Money talks när det kommer till moderaterna. Mänskliga rättigheter är inte så avgörande.

Vårdföretagarna värnar sina vinster

I dagens Folkbladet hade Vårdföretagarna en ovavligt korkad artikel som inte är upplagd på nätet. Men här kommer mitt svar som jag skickat in.

Vårdföretagarna missar medborgarnas behov?


I Folkbladet 3/2 kritiserar intresseorganisationen Vårdföretagarna landstingets system för vårdval som den borgerliga regeringen tvingat fram. Vårdföretagarna framför kritik då de menar att det system som införts är för omfattande och ställer för stora krav på dem som ska bedriva hälso- och sjukvård för östgötarna.

Den lösning som de presenterar är att banta ner uppgifterna som ska utföras och göra det möjligt för mindre enheter att etablera sig. Vad detta får för betydelse för medborgaren som söker sig till vården reflekterar inte vårdföretagarna över. För det är uppenbart att deras kritik mot systemet är att det finns för lite utrymme att som privat utförare kunna etablera sig i Östergötland och tjäna pengar på sin verksamhet. Det är vinsten på vården som är drivkraften för vårdföretagarna.

Vänsterpartiet har varit motståndare till att vårdvalet genomfördes. Vi menar att människor ska ha inflytande sin hälso- och sjukvård. Man ska ha rätt att välja vårdcentral och läkare. Dock har de nu gällande lagarna LOV och lagen om vårdval stora och avgörande brister. Dessa innebär bland annat fri etablering för företag inom välfärdsområdet och hindrar oss ifrån att bygga en primärvård som fokuserar på en god vård utifrån medborgarnas behov.

Fri etablering innebär att vårdföretagen att etablerar sig där de finner det mest lönsamt. Det leder till att utbudet av primärvårdsenheter blir lägre i mer kostnadskrävande områden. Det är oacceptabelt att marknadsmekanismer ska styra i en behovsstyrd verksamhet.

En demokratiskt styrd och solidariskt finansierad vård som ges efter behov är en grundläggande del av den svenska välfärden. Fri dragningsrätt på vårdens resurser leder till att en stor del av inflytandet över vården överlämnas till privata bolag. Det är medborgarna som ska ha makt och inflytande över sin vård, inte vårdgivarna som ska ha makt över medborgarna. Vi motsätter oss privata företags stora vinster på vår vällfärd.

Vänsterpartiet arbetar för att vi efter valet ska förändra hur vårdvalet är organiserat i Östergötland. Vi vill sätta fokus på att bygga en bred primärvård som är en aktiv del i närsamhället som möter människor utifrån deras behov. Det ska inte vara en marknadsplats för privata företag som jagar vinster på våra sjukdomar.

tisdag 2 februari 2010

En radikalare bostadspolitik!

Idag presenterade den Rödgröna oppositionen en gemensam inriktning på bostadspolitiken för kommande framtid. Vi hade en diskussion kring denna i helgen på partistyrelsen och man kan utan tvekan påstå att detta är en framgång. Vi kommer för första gången på mycket länge få en bostadspolitik som faktiskt leder till förbättringar.

Den allmänna uppfattningen inom vänsterpartiet har nog länge varit en berättigad skepsis till vad som skulle bli möjligt att få igenom i förhandlingarna med S och MP. Dock så är det nog min uppfattning att än så länge ser det förvånansvärt bra ut. Det regeringsalternativ som nu formeras kan bli ett alternativ som faktiskt skapar förutsättningar för ett rättvisare och jämlikare Sverige. Dock är vi inte där ännu.

För att läsa den bostadspolitiska uppgörelsen så finns den på den gemensamma bloggen Rödgrön. Andra som har kommenterat den är bland annat Joakim Hörsing och Mats Berglund.

Vården dödar fler än trafiken!

Det är en vedertagen sanning att den svenska hälso- och sjukvården tar livet av rätt många människor per år. Runt 3000 personer räknar man med som kan ha avlidit av vårdrelaterade faktorer. Runt 100 000 personer skadas i vården varje år. Detta är ofantliga siffror.

En hel del går säkert inte att åtgärda men mycket går att fixa. Det handlar om att arbeta bättre och effektivare med rutiner och kontinuerlig kvalitetsutveckling. Personalen är inte minst en avgörande faktor.

För snart ett år sedan reste jag på en studieresa med Sveriges kommuner och landsting till USA för att studera deras hälso- och sjukvård. Budskapet som man tydligast fick med sig därifrån var att vi inte skulle göra som man gjorde i USA. Alla var rätt överens om att det var en katastrof.

Vi hade dock ett intressant möte med ledningen för ett av de större privata vårdföretagen, Kaiser Permanente, där deras säkerhetschef presenterade deras arbete för att öka kvallitet och säkerhet i vården. Han var inte läkare utan hade rekryterats från militären. I sin tidigare karriär hade han varit säkerhetsansvarig på en atomubåt. Hans bild av hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete var att den var katastrofal. Det fanns en tydlig inställning att man gör misstag då och då och det är inte så mycket man kan göra åt det. Som tidigare militär med ansvar för hyfsat känsliga saker hade han insett det galna i arbetssättet som de hade och lade fast en linje som handlade om att i deras företag ska man förebygga och få bort så många misstag som möjligt. En slags nollvision för vårdrelaterade skador.

Detta möte gjorde att jag mindes ett tillfälls som min fru, som arbetar inom hälso- och sjukvården, återberättade för mig utifrån en alvarlig incident på hennes jobb där den ansvariga läkaren hade i hennes förtvivlan sagt att det bara är att vänja sig med att även om det inte skedde denna gång så kommer hon att ha livet av ett antal patienter under sin yrkeskarriär. Det uppfattades som någonting naturligt och som man får räkna med helt enkelt.

I dagens Aftonbladet handlar ledaren om situationen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. De har på den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet kring dödsfall och misstag i vården. Det är ett sjukhus som uppenbarligen har stora problem. Man ska inte blanda ihop enskilda tragiska händelser som nu verkar leda till åtal med de grundläggande problem som skapats av den styrande majoriteten. Aftonbladet skriver:

Barnsjukhuset har drabbats av nedskärningar, personalen har minskat och personalomsättningen är hög. Datasystemet är uselt. Den avancerade barnsjukvården behöver mer pengar.


Hälso- och sjukvården behöver förvisso mer pengar. Men vi måste också se att sjukvården dödar fler människor än trafiken. Trots detta finns det inte en nationell nollvision. Det borde vara på sin plats med en nationell nollvision för onödiga dödsfall och skador inom vården.

Men för att uppnå detta krävs det att vi ändrar inriktningen på hälso- och sjukvården. Dels handlar det om att skapa förutsättningar för personal att göra ett gott arbete genom fortlöpande fortbildning, vi behöver fler läkare för att undvika extrema arbetspass där patientsäkerheten sjunker för varje extra timme som arbetas. Vi måste få en hälso- och sjukvård som inte privatiseras och jagar korta vinster. Vi behöver en sjukvård som får tillräckliga resurser. Det har vi inte idag och därför dör människor i onödan.

måndag 1 februari 2010

Borgarnas medvetna lögner

I den politiska debatten blir det ibland så uppenbart att de borgerliga partierna saknar alla rimliga former av heder och sans. Man drar sig sällan för att förvränga och ljuga kring såväl fakta som sin egen och andras politik. Det sker förvissa även från andra partierna också men helt subjektivt menar jag att borgarna är värst på detta.

Alliansfritt Sverige, en utmärkt blogg, responderar på Reinfeldts utspel om sysselsättningen i gårdagens partiledardebatt. De skriver

I gårdagens partiledardebatt påstod statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att 100.000 fler var sysselsatta idag än under hösten 2006. Förutom att det är intellektuellt ohederligt att mäta sysselsättning i absoluta tal utan att räkna in att folkmängden ökat med 200.000 så är det till råga på allt inte sant.

Enligt Statistiska Centralbyråns statistikdatabas var antalet sysselsatta i september 2006 4.439.800 och i december 2009 var samma siffra 4.451.600, alltså en ökning med 11.800, inte 100.000. Dessutom faller det inom felmarginalen, så det går egentligen inte att uttala sig.

Däremot kan man med säkerhet säga att antalet arbetslösa har ökat med 100.000, eller 2,5 procentenheter.


De hänvisar också till Viktor Tullgren som har räknar lite mer noga på Reinfeldts exempel. Även det läsvärt.

Valåret har bara börjat och vi kan nog vara riktigt säkra på att vi går en lång och smutsigare valrörelse tillmötes än på mycket länge. Griniga Fredrik kommer bli allt grinigare, Maud kommer bli än mer ettrig, majoren kommer bli allt extremare och guds sändebud allt mer konservativ. Frågan är då om vi på den andra sidan kommer kunna hålla emot utvecklingen.

Vi behöver fler Alexandror!

Jag har tidigare skrivit om den sjukskrivna Alexandra Johansson som i Aftonbladet beskrev sin verklighet som utförsäkrad i det borgerliga Sverige. Hon möttes av moderaternas Gunnar Axén på ett vedervärdigt sätt där han totalt skrev ner henne bland annat som mer eller mindre lat och fuskare. Det är den sanna bilden av de ”nya” moderaterna.

Idag publicerar Aftonbladet Alexandras svar på Axén och moderaterna. Det är träffande och läsvärt. Det är dags att göra upp med den borgerliga nedmonteringen av sjukförsäkringsområdet och säkerställa att sjuka människor får människovärdet tillbaka.

Låt oss bara hoppas att det kommer många fler Alexandror som står upp och beskriver hur deras verklighet ser ut med den borgerliga politiken. För hur många pr-konsulter, retoriska grepp eller floskler som de borgerliga partierna levererar så kan de aldrig besegra den verklighet som vi andra lever i.

Nedan har jag skrivit flera inlägg kring sjukförsäkringarna…

onsdag 27 januari 2010

Hoppas att debatten om sjukförsäkringen fortsätter ända in till valdagen

Sjukförsäkringen fortsätter att vålla debatt. Det är dessutom en debatt som jag verkligen hoppas fortsätter. De borgerliga partierna, och då främst moderaterna, verkar bli allt mer desperata i sitt försvar av nedmonteringen av sjukförsäkringen. I aftonbladet har Gunnar Axen, ordförande för socialförsäkringsutskottet (m), nog stått för debattens verkliga bottennapp. Veronica Palm, riksdagsledamot för S, skriver i dagens Aftonblet ett alldeles utmärkt svar.

Ali Esbati ger också på sin blogg debatten ytterligare en infallsvinkel genom att återge sjukförsäkringsdebatten från Norge. Det är i grunden samma debatt med samma motsättningar där högern uppenbarligen har till syfte att slå sönder gemensamma system som gör att människor kan känna sig trygga i att kunna leva ett förhållandevis tryggt liv även om man blir sjuk eller får någon form av funktionshinder som förhindrar att man fullt ut deltar på arbetsmarknaden.

Ali hänvisar också till en intressant Ledare i dagens Aftonbladet där Katrin Kielos skriver om boken "Kampen om sjukfrånvaron" av statsvetaren Björn Johnsson. Han har gått igenom debatten kring sjukförsäkringarna och jämfört med hur verkligheten har sett ut. Hans resultat är, givetvis, förödande för den borgerliga regeringen. Ökningen av uttaget av sjukdagar beror inte alls på fusk eller på grund av en allänt utbredd lathet bland medborgarna.

Kielos skriver i sin artikel "Troligast är att utvecklingen i stället hängde samman med rehabiliteringssystemets kollaps, menar Johnson. Möjligheterna till arbetsträning och omplacering minskade, lättare tjänster försvann, lönebidragsmöjligheten drogs in och företagshälsovården monterades ner. Sedan renodlades sjukförsäkringen och strax därefter började sjukfrånvaron galoppera."
Debatten om sjukförsäkringarna måste leva vidare. Borgarna har totalt misslyckats med sin politik inom detta område och min stilla förhoppning att denna fråga ska jaga dem ända in i valrörelsens sista sekund. För på det sätt som de har genomfört sin politik inom detta område tydliggörs deras i grunden vidriga och cyniska människosyn.