Vänstern får ett nytt ledarskap 2012

Vänsterpartiet kommer att välja en ny partiledare i januari. Det är jag säker på. Lars Ohly kommer inte att sitta kvar. Det har varit en tydlig utveckling inom partiet det senaste året att det krävs en förändring på ledarposten. Men det beror faktiskt inte på Lars Ohly utan på att partiet är inne i en process som kräver just förändring. Jag delar den uppfattningen.
Lars Ohly har under sitt partiledarskap på många sätt fört partiet framåt. Han tillträdde som ordförande efter en hård intern strid där partiet hade ett antal vägval att göra. Konflikten syntes stå mellan någon slags höger och vänster i partiet där Lars i det mediala surret oftast tillskrivits att tillhöra "vänstern". Detta berodde antagligen mest på att han fortsatte sig att kalla sig för kommunist och hade någon form av vänsterretorik. Men rent politiskt sakmässigt har inte Lars Ohly arbetat för att föra partiet till vänster vilket också bidragit till att vänsterpartiet idag inte präglas av några kraftiga interna konflikter. Snarare kommer hans politiska gärning vara att han förde vänsterpartiet in i ett organiserat samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Något som före Lars Ohlys tid inte hade ett särskilt starkt stöd i partiet.
Min bedömning är att det inte heller finns något stort missnöje med Lars Ohly som partiledare. När röster om ett nytt ledarskap höjs är det från de flesta håll inte ett misstroende som är orsaken. Det handlar om att vänsterpartiet är inne i en ny fas och för att kunna gå igenom denna så krävs det ett nytt ledarskap för partiet och med det nya ansikten som kan personifiera partiets förändring.
Vänsterpartiet har idag ett stort behov av att arbeta med hur vår politik ska formuleras i framtiden. För mig handlar det inte om att satsa på en "ny politik" utan snarare en ny förpackning. Liksom inom alla områden där man försöker övertyga människor om olika saker så förändras uttryck och former.
När vi idag ser reklam från 1980 eller 90-talet så får man ofta känslan av att det är lite sunkigt och man undrar hur man kunde sälja prylar och produkter med den typen av kampanjer. Lite så är det med vänsterpartiet idag. Framtoningen och bilden av partiet ligger inte rätt i tiden. Det känns lite för mycket 1990-tal och för lite framtid. Vänsterpartiet har länge pratat om förändring av partiet men det är nu som vi har möjlighet och genomföra en verklig förändring.
Min önskan är att höstens diskussion om partiledarvalet ska bli en del av den förändringen. Vi har idag flera kandidater som säger sig vara intresserade av att leda partiet. Fler tillkommer med all säkerhet. Detta är mycket bra. Det är viktigt att ha en stor öppenhet kring denna process detta av flera skäl. Dels ger det partiet en möjlighet att på riktigt prata om vem man vill ska leda partiet men om vi själva tar makten över processen istället för att lämna över den till massmedia så kan vi låta hösten handla om vänsterpartiets politik och profil istället för massmedias kraftigt förenklade bild.
Jag önskar också att processen blir öppen för att fler människor även utanför vänsterpartiet ska kunna vara med och tycka och påverka framtidens vänsterparti. Genom att bjuda in till möten och utfrågningar med de olika kandidaterna så kan vi skapa ett verkligt intresse och faktiskt också känna av vilken eller vilka kandidater som vi tror ska kunna leda partiet in i framtiden.
Idag har vi tre kandidater utöver Lars Ohly. Det är tre kandidater som alla har sina egna kvaliteter och profiler. Jag tror mig veta att fler tillkommer och detta kommer att vara en rejäl styrka för partiet. Vi kommer kunna visa upp en bredd i kompetens och förhoppningsvis få en visionär diskussion om framtidens vänster i ett rättvisare Sverige.

Jonas Sjöstedt, Ekot, Kaj Raving, Ilona Waldau, DN, SVD, HD, AB, Expressen, Skånskan, GP